Global ETD Search

1	Personer inom biståndsorganisationers erfarenhet av arbetet med vatten och sanitet : En kvalitativ intervjustudie Lindegren, Lovisa January 2016 (has links) Tillgång till rent vatten och grundläggande sanitet är en mänsklig rättighet. Trots detta saknar idag 800 miljoner människor tillgång till rent vatten och 2,5 miljarder människor tillgång till grundläggande sanitet. Om universell tillgång till rent vatten och grundläggande sanitet gjordes möjlig skulle detta kunna rädda 2,5 miljoner människor varje år från att dö av sjukdomar orsakade av smutsigt vatten och bristfällig sanitet. Idag arbetar flera biståndsorganisationer med att tillhandahålla vatten och sanitet, dels genom implementering av projekt dels genom politisk påverkan. Denna studie undersöker genom fem kvalitativa intervjuer vilka erfarenheter personer som arbetar med att tillhandahålla vatten och sanitet har av arbetet. Undersökningen visar att arbetet med vatten och sanitet är komplext där anpassning efter varje land måste göras. Detta påverkas av vilka sociala konstruktioner som ligger till grund för diskriminerande praktik, geografiska förhållanden samt av kulturella skillnader. Internationellt socialt arbete vatten sanitet biståndsorganisationer
2	Framgångsrik och ideell, en studie av ideella humanitära organisationer / Successful and non-profit, a study of non-profit humanitarian organizations Erlandsson, Lina January 2010 (has links) Framgång framstår i många sammanhang att involvera vinst och lönsamhet. Utgår lönsamhet ur resonemanget kring begreppet vilka värden kvarstår då? Det här är en studie av ideella humanitära organisationer. Det centrala i studien är att visa hur dessa organisationer definierar framgång, vilka målsättningar de har samt vilken maktstruktur som existerar. Studien har genomförts med ett subjektivistiskt perspektiv och idealistisk verklighetsuppfattning följt av en rationell kunskapsuppfattning. Insamlingsmetoden har varit kvalitativ med hjälp av intervjuer. I denna studie medverkar organisationerna; Amnesty och Kooperation utan gränser. I Intervjuerna medverkade med Amnestys pressekreterare, Elisabeth Löfgren och VD:n för kooperation utan gränser, Lennart Hjalmarsson.Definitionen av vad framgång är inom en organisation påverkas av vilka värderingar, mål och maktstruktur som finns inom dem. En stark dominant ledare eller koalition skulle kunna hindra förändringar från att ske och på så sätt blir organisationen rigid och ovillig till nya framgångsmått. I denna studie görs en genomgång av betydelsen utav makt, målsättning och organisationerna syn på framgång. Syftet är att undersöka ideella humanitära organisationer och se vilka tankar de har kring begreppet framgång samt hur de bygger upp sina organisationer för att nå den framgång de eftersträvar. Dessutom vill jag undersöka vilka mål de har samt se ur ett maktperspektiv vem som beslutar målen.Den teoretiska referensramen består utav tre organisationsteorier; klassisk teori, Human relations och systemteori. Teorierna presenteras med en kort introduktion samt vilket synsätt de har på maktstrukturen och beslutsvägen. I den teoretiska referensramen redovisas även en teori om målsättningens funktion.Resultatet visade att framgång för organisationerna är ett förverkligande av deras vision och på så vis en värld där de inte behöver existera. För att nå dit har de diverse delmål de arbetar med för att förverkliga en målsättning om att alla i världen ska ha mänskliga rättigheter, bra levnadsstandars och att människor inte längre ska behöva leva i fattigdom. Deras framgångsmått är även grundad på ekonomiska mått på grund av att intäkter i form av bistånd krävs för att måluppfyllelsen. Båda organisationerna grundas på ett demokratiskt synsätt med medlemsvald styrelse som högsta beslutande organ. Dock ser arbetssätt och organisationsuppbyggnad olika ut. Maktstrukturen skiljer sig till viss del men båda organisationerna har en byråkratiserad centrerad makt där besluten fattas. Dock har medlemmarna makt att påverka styrelsemedlemmarna. Beslut inom organisationerna är begränsade av regler, normer och vision. ideell framgång maktstruktur Social Sciences Samhällsvetenskap
3	Civilsamhället i kläm : Biståndsorganisationers roll i att öppna ett krympande utrymme Grönlund Müller, Molly January 2017 (has links) Syftet med studien är att undersöka Sidas ramorganisationers syn på sin roll i att motverka trenden av krympande utrymme för civilsamhället internationellt. Här användes en kvalitativ metod, där semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra ramorganisationer som arbetar med mänskliga rättigheter, demokrati eller jämställdhet. Materialet analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. I studien framgick att respondenterna ser organisationens roll som tredelad i frågan. Den första rollen var att motverka och kringgå direkta restriktioner från regeringar i länder som tar emot bistånd. Den andra fokuserade på dialogen med Sida och andra givare för att underlätta finansiering och administration för organisationen, dess partners i verksamhetsländerna och andra, mer administrativt svaga organisationer som annars riskerar att exkluderas. Respondenterna såg även hur civilsamhällets utrymme att verka riskerade att minskas av motstridiga ekonomiska och politiska intressen. Svensk handelspolitik togs upp som ett område som i vissa fall står i kontrast till regeringens uttalanden om att stödja civilsamhället internationellt. Följaktligen såg de sin tredje roll i att påverka regeringen för att lyfta frågan om det krympande utrymmet, inte bara som en biståndsfråga, utan som något som ska genomsyra fler politikområden. krympande utrymme bistånd civilsamhälle biståndsorganisationer. Political Science Statsvetenskap
4	Det bör finnas en lägstanivå på kontroll och styrning för alla projekt : En kvalitativ studie om vilka effekter resultatstyrning har på biståndsarbetet / There should be a minimum level of management and control for all aid supported projects Girumugisha, Déogratias-William, Orellana Valverde, Alvaro January 2020 (has links) Inledning: Bistånd ger förutsättningar för att människor skall få lika möjligheter samt leva ett värdigt liv. Då majoriteten av biståndsverksamheter i Sverige bedrivs av skattemedel ställs stora krav på att kontrollera hur dessa pengar används. Det är av vikt att granska och kontrollera att samtliga biståndsinsatser håller hög kvalitet och ger goda resultat, samt att biståndets funktion inte hämmas. Den aktuella samhällsdiskussionen om små biståndsorganisationers bristande effektivitet och hur skärpta administrations- och rapporteringskrav samt nya syrningsmedel påverkar utvecklingsarbetet ligger till grund för intresset att genomföra detta arbete. Nya krav på styrning tar inte biståndsorganisationernas storlek i beaktning vilket betyder att strängare administrations- och återrapporteringskrav kan påverka organisationer på olika sätt beroende på storlek. Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka effekter resultatstyrning får för små biståndsorganisationers utvecklingsarbete. Metod: Detta arbetes metoddesign har förankrats i ett kvalitativt genomförande. Detta betyder att tillvägagångssättet är av beskrivande natur som först identifierar och sedan ger förklaring till både kategorier samt modeller som skildrar en särskild sanning enligt fenomenografin. Semistrukturerade intervjuer används som val för insamling av data. Resultat: Respondenterna kunde delas in i två olika grupper där den ena gruppen anammade en resultatorienterad styrning och den andra en processorienterad styrning. Den första gruppen såg mindre svårigheter kring de ökade kraven som ålagts biståndsorganisationer medan den sistnämnde gruppen ansåg att de ökade kraven inte höjde marginalnyttan. Slutsats: En samlad bild av resultatet gör gällande att de nya kraven är en naturlig del i att ge allmänheten en inblick i vad deras skattemedel används till. Kraven skildrar också ett försök att försöka minimera korruption och andra missförhållanden. Dock höjs ett varningens finger till att snävheten och kortsiktigheten kring resultatstyrning kan leda till att den bredare holistiska bilden kring bistånd kan gå förlorad då dess effekter inte låter sig mätas på ett kvantifierbart sätt. / Introduction: Aid creates the conditions for every person's right and opportunity to live a dignified life, but since the majority of aid activities in Sweden are financed by tax funds, there are great demands to control how the taxpayers' money is used. It is important to review and verify that all aid efforts are of high quality and produce good results, and that the function of aid is not hampered. The current social discussion about the lack of efficiency of small aid organizations and how stricter administration, reporting requirements and new funding means affect development work is the basis for the interest in carrying out this work. New governance requirements do not take the size of aid organizations into account, which means that stricter administration and reporting requirements affect different sized organizations in varying degrees. Aim: The study aims to investigate performance management effects on the development work that small aid organizations do. Method: The method design of this work has been anchored in a qualitative implementation. This means that the approach is of a descriptive nature that first identifies and then provides explanations for both categories, as well as models that depict a particular truth according to phenomenography. Semi-structured interviews were used for data collection. Result: The respondents could be divided into two different groups where one group adopted a result-oriented control and the other a process-oriented control. The first group saw minor difficulties regarding the increased requirements imposed on aid organizations, while the latter group considered that the increased requirements did not increase the marginal benefit. Conclusion: An overall picture of the result states that the new requirements are a natural part of seeking to give the public an insight into what their tax assets are used for. The claims also portray an attempt to try to minimize corruption. However, a warning is raised that the narrowness and short-term view of performance management can lead to the loss of the broader holistic picture of aid as its effects cannot be quantitatively measured. Biståndseffektivitet resultatstyrning Ideella föreningar biståndsorganisationer kostnadseffektivitet resultatorienterade strategier icke vinstdrivande företag Business Administration Företagsekonomi
5	Tsunamikatastrofen : hjälpinsatser, massmedia och vanligt folks tankar Eriksson, Anna January 2006 (has links) <p>De större hjälporganisationerna organiserade sina hjälpinsatser på liknande sätt under tsunamikatastrofen. Oftast kom en appell från någon systerorganisation. Därefter gjordes en sammanställning av hjälpbehovet, innan man skickade det som behövdes till området, vare sig det var material eller kunnig personal. Det var sedan systerorganisationen som styrde arbetet på plats eftersom de känner bäst till sitt lands samhällsstruktur. Risken för kulturkrockar minskade genom att de utländska biståndarbetarna kunde vända sig till sin systerorganisation för råd och stöd i frågor rörande den kultur de befann sig i.</p><p>Medias roll under och efter katastrofen har varit både informativ och granskande, men den kunde också vara spekulativ och osaklig. Man kan se en viss skillnad mellan morgontidningarna och kvällstidningarna. Kvällstidningarna verkade i högre grad vilja försöka sälja lösnummer på människors lidande och var mer individfokuserad än morgontidningarna. Morgontidningarna speglade tsunamin mer ur ett helhetsperspektiv. Jag fann också att morgontidningarna oftare hänvisade till källorna än kvällstidningarna.</p><p>Under tsunamikatastrofen väcktes existentiella frågor. Jag fann att många av dessa tankar handlade om livets förändlighet, hur snabbt allt kan ändras. Många tankar kretsade kring familjen. Detta kom fram både i enkätundersökningen och hos de som arbetade med katastrofen. Tankarna kring tsunamikatastrofen verkar dock idag handla mer om hur man kan få till stånd bättre och snabbare krisberedskap, än om de existentiella tankarna, som var mer dominerande direkt efter att katastrofen inträffat.</p><p>Det unika med tsunamikatastrofen var att den väckte ett starkt engagemang bland folk som på olika sätt ville hjälpa till. Nu verkar det dock som att tsunamin börjat blekna för de flesta. Man kan se på nya insamlingar olika hjälporganisationer gjort att engagemanget inte är så stort som under tsunamikatastrofen.</p> tsunami hjälpinsatser livsfrågor trauman krisberedskap tsunamin religiösa organisationer existentiella frågor krisreaktioner krisberedskap biståndsorganisationer Faith and reason Tros- och livsåskådningsvetenskap HUMANITIES and RELIGION HUMANIORA och RELIGIONSVETENSKAP Religion/Theology Religionsvetenskap/Teologi
6	Tsunamikatastrofen : hjälpinsatser, massmedia och vanligt folks tankar Eriksson, Anna January 2006 (has links) De större hjälporganisationerna organiserade sina hjälpinsatser på liknande sätt under tsunamikatastrofen. Oftast kom en appell från någon systerorganisation. Därefter gjordes en sammanställning av hjälpbehovet, innan man skickade det som behövdes till området, vare sig det var material eller kunnig personal. Det var sedan systerorganisationen som styrde arbetet på plats eftersom de känner bäst till sitt lands samhällsstruktur. Risken för kulturkrockar minskade genom att de utländska biståndarbetarna kunde vända sig till sin systerorganisation för råd och stöd i frågor rörande den kultur de befann sig i. Medias roll under och efter katastrofen har varit både informativ och granskande, men den kunde också vara spekulativ och osaklig. Man kan se en viss skillnad mellan morgontidningarna och kvällstidningarna. Kvällstidningarna verkade i högre grad vilja försöka sälja lösnummer på människors lidande och var mer individfokuserad än morgontidningarna. Morgontidningarna speglade tsunamin mer ur ett helhetsperspektiv. Jag fann också att morgontidningarna oftare hänvisade till källorna än kvällstidningarna. Under tsunamikatastrofen väcktes existentiella frågor. Jag fann att många av dessa tankar handlade om livets förändlighet, hur snabbt allt kan ändras. Många tankar kretsade kring familjen. Detta kom fram både i enkätundersökningen och hos de som arbetade med katastrofen. Tankarna kring tsunamikatastrofen verkar dock idag handla mer om hur man kan få till stånd bättre och snabbare krisberedskap, än om de existentiella tankarna, som var mer dominerande direkt efter att katastrofen inträffat. Det unika med tsunamikatastrofen var att den väckte ett starkt engagemang bland folk som på olika sätt ville hjälpa till. Nu verkar det dock som att tsunamin börjat blekna för de flesta. Man kan se på nya insamlingar olika hjälporganisationer gjort att engagemanget inte är så stort som under tsunamikatastrofen. tsunami hjälpinsatser livsfrågor trauman krisberedskap tsunamin religiösa organisationer existentiella frågor krisreaktioner krisberedskap biståndsorganisationer Faith and reason Tros- och livsåskådningsvetenskap HUMANITIES and RELIGION HUMANIORA och RELIGIONSVETENSKAP Religion/Theology Religionsvetenskap/Teologi
7	Valuta och internationellt bistånd : Svenska biståndsorganisationers hantering av valutaköp och valutarisk / International Aid and Currency : Currency management and foreign exchange risk management of Swedish non-governmental organizations. Backlund, Eric, Sörensson, Jonathan January 2015 (has links) Bakgrund: Biståndsorganisationer (NGOs) är verksamma i hela världen och exponeras följaktligen mot valutarisk. Organisationerna hanterar biståndsmedel i så väl vanliga som ovanliga valutor när de på olika sätt finansierar lokala samarbetspartners. Andelen forskning om hur biståndsorganisationer hanterar valutaköp och valutarisk är begränsad och denna studie avser att studera området ytterligare. Syfte: Studien ämnar att utifrån riskhanteringsteori samt best practice analysera problematiken kring exponeringen mot valutarisk för svenska NGOs samt dess biståndsmottagare. Syftet är även att på detta sätt kunna diskutera generella strategier för svenska NGOs valutahandel och valutariskhantering. Genomförande: Den kvalitativa ansatsen utgörs av informationsinhämtning i form av nio intervjuer som utformats efter teori samt tidigare studier. Genom fem intervjuer med svenska NGOs ges en bild av hur organisationernas processer och behov ser ut relaterat till valutariskhantering. Information om hur valutarisk- och valutahantering bedrivs i praktiken samt hur experter inom området ser på NGOs nuvarande hantering baseras på fyra intervjuer med aktörer inom valutarisk- och valutahantering. Studiens empiri från genomförda intervjuer analyseras med stöd i studiens teoretiska referensram samt tidigare studier. Slutsats: Studien visar att problematiken kring valutahandel och valutariskhantering är mer komplex än den verkar vid en första anblick samt att syftet med valutariskhantering skiljer sig mellan vinstdrivande företag och ideella organisationer. Det framgår även att NGOs i nuläget överför merparten av exponeringen mot valutarisk till motpart genom avtal och att NGOs med stor andel bunden finansiering inte har möjlighet att utförligt undersöka eller implementera valutariskhantering. Slutligen har ett antal strategier utvecklats för att mer kostnadseffektivt köpa valuta. / Background: Non-governmental organizations (NGOs) are active in most parts of the world and are consequently exposed to foreign exchange risk. The organizations manage aid funds in both common and uncommon types of currency when they in different ways finance local cooperation partners. The amount of previous research how aid organizations handle the management of currency trade and foreign exchange risk is limited and this study aims to examine the area further. Aim: The study aims to analyse the complex of problems regarding exposure to foreign exchange risk for both Swedish NGOs and their cooperation partners, to do so on the basis of foreign exchange risk theory and best practice. The aim is in such a way to discuss general strategies for currency trade and foreign exchange risk management for Swedish NGOs. Completion: The qualitative approach consists of nine interviews that have been designed in accordance with theory and previous research. A picture of the organizational processes and needs of Swedish NGOs regarding foreign exchange risk- and currency trade management was given by five interviews with NGOs. Information concerning how foreign exchange risk- and currency trade management is utilized in practice and how experts in the field perceive current management of NGOs was gathered from four interviews with actors within foreign exchange risk- and currency trade management. The empirical data is analysed on the basis of the theoretical framework and previous research. Conclusion: The study shows that the complex of problems regarding foreign exchange risk- and currency trade management are not as straightforward as at first glance. It also indicates that foreign exchange risk management differs between for-profit businesses and non-profit organizations. It appears that NGOs currently transfer all foreign exchange risk exposure to its counterpart through contracts. The investigation and implementation of foreign exchange risk management is not possible for NGOs with a large ratio of restricted funds. Finally a number of strategies have been developed for a more cost-effective currency trade. currency foreign trade FX aid NGOs NGO non governmental organizations organizations risk humanitarian international management options forwards swap USD EUR exposure transaction translation effective efficient bistånd NGOs NGO biståndsorganisationer hjälporganisationer humanitära organisationer biståndsmedel valuta valutahandel valutakurser valutarisk risk riskhantering valutaköp transaktionsexponering translationsexponering hård valuta exotisk valuta valutaförlust valutahantering valutariskhantering svenska biståndsorganisationer SIDA ramorganisationer ramavtal avtal om rambidrag optioner terminer valutaoptioner valutaterminer NDF förlustfinansiering intern riskreducering ekonomisk effektiv

1

Page generated in 0.1271 seconds