• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 27
  • 1
  • Tagged with
  • 28
  • 8
  • 6
  • 6
  • 6
  • 6
  • 6
  • 5
  • 5
  • 5
  • 5
  • 5
  • 4
  • 4
  • 4
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Man måste ha skinn på näsan –då funkar det! : En kvalitativ studie om kvinnliga byggmålares situation i en mansdominerad bransch.

Lugraan, Irada January 2009 (has links)
I dagens moderna Sverige finns det en hel bransch som har lyckats hålla borta en väldigt stor grupp av potentiella anställda. Denna grupp är kvinnor och branschen är byggbranschen. Syftet med uppsatsen är att studera och belysa föreställningar kring kvinnliga byggmålare i en mansdominerad miljö, detta för att det finns föreställningar som skapar problem för kvinnors deltagande och tillträde till byggbranschen. Intervjuerna med fem kvinnliga byggmålare gav mig möjlighet att få en inblick i kvinnors slutna värld i byggbranschen, vad de själva tycker och tänker om sitt arbete och byggbranschen i stort. Genusperspektivet är en viktig del av arbetet eftersom genus är något alla människor förhåller sig till på ett eller annat sätt och som påverkar situationen i denna bransch. Kvinnorna som arbetar i byggbranschen har ett arbete de trivs med men bakom de glada tonerna så blir de fortfarande utsatta för skämt och uppmärksammas negativt ur det faktum att de är kvinnor. Kvinnorna diskuterar de fysiska problemen men pratar ännu mer om frågor som är kopplade till den psykosociala arbetsmiljön De känner sig inte uppskattade på samma sätt som deras manliga kollegor gör. Den hårda jargongen gör att kvinnor väljer att inte arbeta tillsammans med män, de väljer att arbeta i mindre grupper med andra kvinnor, på platser där antalet män inte är mer än antalet kvinnor eller ensamma. Kvinnorna trivs, men gör hela tiden anpassningar och utmanar sällan de manliga värderingarna.  På det viset medverkar kvinnorna till upprätthållandet av genusordningen, de accepterar och bekräftar de stereotypa föreställningar och de roller som har tilldelats dem. De djupt rotade föreställningar om kön som finns, om vilka uppgifter män respektive kvinnor bör ha, påverkar genusarbetsdelningen på jobbet.  Det kan vara föreställningar om att kvinnor är fysiskt svagare eller att kvinnor har som uppgift att ta hand om barn. Slutsatsen är att byggföretagen är anpassade till en manlig kultur. Och det är den manliga kulturen och den hårda jargongen som försvårar kvinnors inträde och trivsel i byggbranschen. Kvinnorna i undersökningen har dock en framtidstro och de ser att en attitydförändring i byggbranschen kan gynna alla, såväl män som kvinnor.
2

Chefen, arbetslaget, barnen och reflektionstiden : maktstrukturer i pedagogisk dokumentation i förskolan

Karlsson, Johanna, Stjernström, Emma January 2016 (has links)
Utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv behandlar den här studien vilka rådande maktstrukturer som visar sig i den pedagogiska dokumentationen och vilka konsekvenser det får för förskolans verksamhet. Detta behandlar vi genom att studera hur maktstrukturer konstrueras genom språket i pedagogisk dokumentation. I den här studien innebär makt vilket inflytande pedagoger har när de skapar pedagogisk dokumentation och struktur står för vilka mönster som kan avläsas när pedagogerna talar om pedagogisk dokumentation. Framställningen av empirin har skett genom semistrukturerade intervjuer. Dessa genomfördes på en förskola tillsammans med tre pedagoger. Empirin behandlade vi sedan utifrån en kritisk diskursanalys som vi angripit utifrån Faircloughs tredimensionella teori, vilket innebär att studien har analyserats utifrån textproduktion/textkonsumtion, diskursiv praktik och social praktik. Studiens resultat behandlar fyra kategoriseringar: chefen, pedagoger, kolleger och arbetslag och tid. Det är utifrån de här kategorierna som resultatet analyseras. Ett framträdande resultat i studien är att reflektionstiden är en komponent som konstruerar hinder för pedagogens inflytande i den pedagogiska dokumentationen. Studien är relevant för samtliga instanser i förskolans verksamhet då det tidigare inte gjorts mycket forskning kring maktstrukturer i pedagogisk dokumentation. Men även ur ett samhällsperspektiv då det är många som kommer i kontakt med den. Studiens bidrag är att synliggöra hur pedagogens inflytande vid konstruktionen av den pedagogiska dokumentationen kan konstruera maktstrukturer i verksamheten. Genom att studera detta ämne vill vi skapa medvetenhet om att maktstrukturer konstrueras i skapandet av den pedagogiska dokumentationen. Vi menar att denna medvetenhet möjliggör att det kan skapas jämnare balans i konstruktionen av den pedagogiska dokumentationen för de verksamma instanserna inom förskolans. Detta då denna medvetenhet kan skapa diskussioner i arbetslagen som i sin tur kan utveckla verksamheten.
3

Upplevelser av kulturskillnader vid företagsägarbyten

Spens, Pernilla January 2006 (has links)
Marknaden har globaliserats och företag vill allt snabbare nå ekonomisk vinning genom att öka i styrka och storlek på marknaden, vilket bidragit till förvärv och fusioner i allt större omfattning. Syftet med detta arbete var att öka förståelsen för hur individer i en anställning upplever företagskulturen efter att deras svenska arbetsgivare blivit förvärvade av en utländsk aktör. Resultatet baseras på sex halvstrukturerade intervjuer som tolkades enligt teoristyrd tematisk analys. Det som framkom tydligast var att det upplevdes mer toppstyrt än tidigare, en ökad känsla av byråkrati med nya mer formella regler, vilket ledde till minskad flexibilitet och autonomi. Även tydligare informationskanaler samt en ökad personalrörlighet med karriärmöjligheter upplevdes. Mina slutsatser är att upplevelsen av ägarbyte skiljer sig avsevärt beroende på vilket land eller kultur som gjort förvärvet men att svenska företag upplevs som mindre hierarkiska med lägre maktdistans, samt att det på dessa förespråkas autonomi, dvs. mer självständigt arbete.
4

Skolförbättring och elevinflytande : En kartläggning på tre skolenheter

Magnusson, Helen Kerstin January 2006 (has links)
Studien är genomförd inom ramen för Magisterutbildning med inriktning på Utbildningsledning 40 p, Karlstads universitet. Uppsatsen utgörs av en kartläggning av elevers möjligheter att påverka skolans förbättringsarbeten på olika nivåer. Metoden som använts för studien är intervjuer med fyra rektorer, fyra lärare och enkäter med 85 elever i år 5, år 6 och år 9. Intervjuer och enkäter har genomförts på tre skolenheter i två kommuner i Sydsverige. Resultatet visar på att förbättringsarbeten är en ständigt pågående process, att formellt elevinflytande fungerar väl på de undersökta skolorna. Avgörande faktorer för elevinflytande och dess status är personalens intresse och motivation. Projektgrupper är en konstellation där elever har större möjlighet till ett inflytande. Personalen ser i de individuella utvecklingsplanerna stora potentialer för inflytande på individnivå. Den inre och yttre miljön är viktiga områden för inflytande för elever. Lärarna poängterar mer elevers möjlighet att påverka undervisningssituationen. Elever i år 5 och 6 har större möjligheter än elever i år 9 att påverka sin vardagliga situation. Det finns en motsättning mellan intensionerna i skolans läroplan och skolans vardag beträffande elevinflytande. Elevers inflytande ökar inte med stigande ålder. Maktstrukturen kan bara förändras om de av tradition starka, lärare och rektorer, har vilja och motivation. / The study is accomplished within the Master of Education leadership 40p at Karlstads University. The essay is composed of a survey of pupils' possibilities to influence the school's work on improvements at different levels. The method used for this study is interviews of four headmasters, four teachers and questionnaires given to 85 pupils at school year 5, 6 and 9 (in the Swedish school system). The interviews and questionnaires have been executed at three school units in two municipalities in the south of Sweden. The result shows that work on improvements is a constantly ongoing process, and that formal influence exerted by the pupils at the schools examined is well functional. Decisive factors for this influence and its status are the personnel's interest in and their motivation for having a well functional pupil's influence. A project group is one constellation where pupils have a larger possibility to influence. In the individual development plans the personnel see larger potential for influence at individual basis. For the pupils, internal and external environment are essential areas in which they want to exert influence. Where as the teachers emphasize pupils' possibilities to influence pedagogical techniques. The questionnaires show that the pupils in year 5 and 6 have greater opportunities to influence the everyday situation, everything concerning their daily work, than those in year 9. There is a contradiction between the intentions in the school curriculum and the everyday life in schools regarding pupils' influence. The pupils' influence does not increase with age as intended in the curriculum. The power structure can only change if the traditionally strong teachers and headmasters have the wish and motivation for this.
5

Sex – sakral sensualism eller satanisk svaghet? : En litteraturstudie om judendomen och buddhismensförhållningssätt till sexualitet.

Bodenhem Östgren, Ellen January 2018 (has links)
Detta är en litteraturstudie som syftar till att undersöka hur judendomen och buddhismen förhåller sig till sexualitet. Den syftar även till att undersöka vilka skillnader det finns i tolkningen av sexualiteten beroende på om forskningen sker med en mer traditionell vetenskaplig forskning eller genom en feministisk forskning. Den teori som ligger till grund för undersökningen baseras på en feministisk värdegrund som vidhåller att det inom sexualiteten finns en tydlig könsmaktsordning och genushierarki. I undersökningen presenteras ett antal texter kopplade till judendomen, buddhismen och sexualitet. Därefter analyseras de olika texterna baserat på dess forskningsinriktning för att se hur maktstrukturerna inom sexualiteten lyfts fram. Här framkommer att det inom den feministiska forskningen läggs en större fokus på att framhålla den maktkonstruktion och de könsroller som konstrueras i förhållande till religionerna. Dock framkommer även denna maktstruktur inom den mer traditionella forskningen. Slutligen sker en diskussion i förhållande till resultat och analys med fokus på den problematik och de möjligheter som kan uppstå när det skall undervisas om sexualitet i religionsämnet på gymnasieskolan. Här framkommer att det finns en problematik med att undervisa om kontroversiella frågor men att det med hjälp av en deliberativ metod finns goda möjligheter att ändå lyckas med denna undervisning.
6

Framgångsrik och ideell, en studie av ideella humanitära organisationer / Successful and non-profit, a study of non-profit humanitarian organizations

Erlandsson, Lina January 2010 (has links)
Framgång framstår i många sammanhang att involvera vinst och lönsamhet. Utgår lönsamhet ur resonemanget kring begreppet vilka värden kvarstår då? Det här är en studie av ideella humanitära organisationer. Det centrala i studien är att visa hur dessa organisationer definierar framgång, vilka målsättningar de har samt vilken maktstruktur som existerar. Studien har genomförts med ett subjektivistiskt perspektiv och idealistisk verklighetsuppfattning följt av en rationell kunskapsuppfattning. Insamlingsmetoden har varit kvalitativ med hjälp av intervjuer. I denna studie medverkar organisationerna; Amnesty och Kooperation utan gränser. I Intervjuerna medverkade med Amnestys pressekreterare, Elisabeth Löfgren och VD:n för kooperation utan gränser, Lennart Hjalmarsson.Definitionen av vad framgång är inom en organisation påverkas av vilka värderingar, mål och maktstruktur som finns inom dem. En stark dominant ledare eller koalition skulle kunna hindra förändringar från att ske och på så sätt blir organisationen rigid och ovillig till nya framgångsmått. I denna studie görs en genomgång av betydelsen utav makt, målsättning och organisationerna syn på framgång. Syftet är att undersöka ideella humanitära organisationer och se vilka tankar de har kring begreppet framgång samt hur de bygger upp sina organisationer för att nå den framgång de eftersträvar. Dessutom vill jag undersöka vilka mål de har samt se ur ett maktperspektiv vem som beslutar målen.Den teoretiska referensramen består utav tre organisationsteorier; klassisk teori, Human relations och systemteori. Teorierna presenteras med en kort introduktion samt vilket synsätt de har på maktstrukturen och beslutsvägen. I den teoretiska referensramen redovisas även en teori om målsättningens funktion.Resultatet visade att framgång för organisationerna är ett förverkligande av deras vision och på så vis en värld där de inte behöver existera. För att nå dit har de diverse delmål de arbetar med för att förverkliga en målsättning om att alla i världen ska ha mänskliga rättigheter, bra levnadsstandars och att människor inte längre ska behöva leva i fattigdom. Deras framgångsmått är även grundad på ekonomiska mått på grund av att intäkter i form av bistånd krävs för att måluppfyllelsen. Båda organisationerna grundas på ett demokratiskt synsätt med medlemsvald styrelse som högsta beslutande organ. Dock ser arbetssätt och organisationsuppbyggnad olika ut. Maktstrukturen skiljer sig till viss del men båda organisationerna har en byråkratiserad centrerad makt där besluten fattas. Dock har medlemmarna makt att påverka styrelsemedlemmarna. Beslut inom organisationerna är begränsade av regler, normer och vision.
7

Kommunala jämställdhetsplaner inom Stockholms län : En kritisk diskursanalys

Johannesson Grenlöv, Hedda January 2022 (has links)
Sverige anses i ett globalt perspektiv vara ett jämställt land. Arbetet med jämställdhet har länge genomsyrat kommunala arbetsplatser och strategier har utvecklats i syfte för att uppnå de nationella jämställdhetsmål som har instiftats av regeringen. Den här uppsatsen har som syfte att undersöka hur jämställdhetsbegreppet och jämställdhetsarbetet framställs i kommunala styrdokument. Med hjälp av en kritisk diskursanalys har fem kommunala texter i from av strategier, riktlinjer och jämställdhets- och handlingsplaner utgjort undersökningens material. Studiens frågeställningar som har varit ledande i analysen har varit: “Hur framställs jämställdhet som begrepp?” och “Hur beskrivs utförandet av jämställdhetsarbetet?”. Uppsatsen har utgått ifrån diskursiv teori, intersektionalitet, performativitet samt symboliskt våld som teoretiskt ramverk och studiens resultat har analyserats med hjälp av Norman Fairclough tredimensionella modell. Med hjälp av de olika teorierna har texterna kunnat granskas utifrån ett kritiskt perspektiv. Genom att utgå ifrån den tredimensionella modellen så har texternas uppbyggnad och diskursiva praktik studerats med avsikt att förstå dess relation till den sociala praktiken. Det kunde således konstateras att det uppstår en svårighet i att förändra jämställdhetsdiskursen trots att texterna är intertextuella då maktordningar försvårar för underordnade grupper att delta i diskursen. På det viset kan arbetet med jämställdhet upplevas tämligen stagnerat. Diskussionsdelen tar upp de väsentligaste delarna ur resultatet i förhållande till de tidigare nämna teorierna i förhållande till maktstrukturer ur olika perspektiv. Avslutningsvis visade studiens resultat på att jämställdhetsarbetet ofta framstår som individuella fall som ska kryssas av på en checklista utifrån diskrimineringslagen. Begreppet jämställdhet beskrivs som en jämn maktfördelning mellan kvinnor och män utan att definiera maktens innebörd eller gå in på någon grundligare orsak till att det inte råder en jämn fördelning av makt.
8

Lika barn leka bäst? En intersektionell studie av maktstrukturer bland barn

Almér, Camilla, Nilsson, Christina January 2013 (has links)
Individers skapande och vidmakthållande av maktstrukturer sker hela tiden. Skolan är en viktig arena för socialt samspel där varje barn bär med sig sin individuella bakgrund och således har olika förutsättningar i skolan. Bland de jämnåriga sker en identitetskonstruktion där tillägnande av normer och värderingar sker. Syftet med vår studie är att lyfta fram hur barn i ett mångkulturellt område utifrån ett intersektionellt perspektiv skapar och reproducerar en social ordning. Teorin kring det intersektionella perspektivet avser att studerande av maktstrukturer inte kan ske utifrån endast ett perspektiv utan att olika perspektiv samverkar i en hierarki. Vår empiriska data är hämtad från observationer och intervjuer i en andraklass i en skola i en större stad. Observationerna fokuserar på interaktionen mellan elever och hur de skapar och upprätthåller maktstrukturer. Intervjuerna inriktar sig på elevernas syn på de faktorer som samspelar i den sociala ordning de befinner sig i.Resultatet visar att normer lägger grunden för hierarkin där de barn som ligger närmst normerna i klassen är de vars status är högre. Perspektiven klass, genus och etnicitet samverkar för att en maktstruktur upprätthålls. Hierarkin i sig bevaras genom barnens normbevakande vilket leder till att vissa barn riskerar att bli stigmatiserade. I förhållande till det övriga samhällets rådande hegemoni är den stadsdel där skolan är belägen stigmatiserad. De barn i klassen som i den här klassen är stigmatiserade representerar det som är normerande inom den rådande hegemonin i samhället.
9

Maktstrukturen mellan män och kvinnor i historieläroböcker för grundskolans senare år

Ramnerö, Max January 2010 (has links)
Denna uppsats undersöker hur genusperspektivet synliggörs i historieläroböcker för grundskolans senare år. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur läroböckerna redogör för makstrukturerna mellan män och kvinnor och undersöka möjligheterna för hur en förståelse av det temporala sambandet (då, nu, sedan) kan utvecklas hos läsaren d v s en utvecklingsprocess av historiemedvetande. Undersökningen är uppbyggd kring teorier om historiemedvetande och genus av historikern Niklas Ammert (historiemedvetande) och genusforskaren Yvonne Hirdman (genus). Undersökningen visar att maktstrukturerna mellan könen redogörs i delar av texterna, men att det saknas en röd tråd i textbeskrivningarna som helhet. Förståelsen för det temporala sambandet underlättas bara i enstaka delar av lärobokstexterna då faktorer från Niklas Ammerts kategorier för historiemedvetandet läroprocesser synliggörs. Lärobokstexterna i sin helhet bidrar dock inte till en vidare förståelse av det temporala sambandet / This essay examines how the gender perspective is visualised in history textbooks for the later years of primary schools. The purpose of this survey is to find out how textbooks describes the power structure between men and women and to examine the possibilities for how an understanding of the temporal connection (then, now and later) can develop for the reader, i.e. a developing process of history consciousness. The survey is built upon theories about history awareness and gender of historian Niklas Ammert (historical consciousness) and gender researcher Yvonne Hirdman (gender). The survey shows that the power structures between the genders are described in parts of the texts, but there is a main theme missing in the text description as a whole. The understanding for the temporal connection is made easier only in single parts of the textbooks due to factors from Niklas Ammerts categories for history consciousness is visualized. The textbook as a whole does not contribute to a further understanding of the temporal connection.
10

Skolförbättring och elevinflytande : En kartläggning på tre skolenheter

Magnusson, Helen Kerstin January 2006 (has links)
<p>Studien är genomförd inom ramen för Magisterutbildning med inriktning på Utbildningsledning 40 p, Karlstads universitet. Uppsatsen utgörs av en kartläggning av elevers möjligheter att påverka skolans förbättringsarbeten på olika nivåer. Metoden som använts för studien är intervjuer med fyra rektorer, fyra lärare och enkäter med 85 elever i år 5, år 6 och år 9. Intervjuer och enkäter har genomförts på tre skolenheter i två kommuner i Sydsverige. Resultatet visar på att förbättringsarbeten är en ständigt pågående process, att formellt elevinflytande fungerar väl på de undersökta skolorna. Avgörande faktorer för elevinflytande och dess status är personalens intresse och motivation. Projektgrupper är en konstellation där elever har större möjlighet till ett inflytande. Personalen ser i de individuella utvecklingsplanerna stora potentialer för inflytande på individnivå. Den inre och yttre miljön är viktiga områden för inflytande för elever. Lärarna poängterar mer elevers möjlighet att påverka undervisningssituationen. Elever i år 5 och 6 har större möjligheter än elever i år 9 att påverka sin vardagliga situation. Det finns en motsättning mellan intensionerna i skolans läroplan och skolans vardag beträffande elevinflytande. Elevers inflytande ökar inte med stigande ålder. Maktstrukturen kan bara förändras om de av tradition starka, lärare och rektorer, har vilja och motivation.</p> / <p>The study is accomplished within the Master of Education leadership 40p at Karlstads University. The essay is composed of a survey of pupils' possibilities to influence the school's work on improvements at different levels. The method used for this study is interviews of four headmasters, four teachers and questionnaires given to 85 pupils at school year 5, 6 and 9 (in the Swedish school system). The interviews and questionnaires have been executed at three school units in two municipalities in the south of Sweden. The result shows that work on improvements is a constantly ongoing process, and that formal influence exerted by the pupils at the schools examined is well functional. Decisive factors for this influence and its status are the personnel's interest in and their motivation for having a well functional pupil's influence. A project group is one constellation where pupils have a larger possibility to influence. In the individual development plans the personnel see larger potential for influence at individual basis. For the pupils, internal and external environment are essential areas in which they want to exert influence. Where as the teachers emphasize pupils' possibilities to influence pedagogical techniques. The questionnaires show that the pupils in year 5 and 6 have greater opportunities to influence the everyday situation, everything concerning their daily work, than those in year 9. There is a contradiction between the intentions in the school curriculum and the everyday life in schools regarding pupils' influence. The pupils' influence does not increase with age as intended in the curriculum. The power structure can only change if the traditionally strong teachers and headmasters have the wish and motivation for this.</p>

Page generated in 0.1391 seconds