Frågeställning: Medför införandet av idrottsAB en intressekonflikt mellan det ideella och det kommersiella? Syfte: Denna studie har som primärt syfte att utreda problematiken kring idrottsaktiebolag och belysa de utmaningar som finns att kombinera det ideella synsättet med kommersiella målsättningar. Tanken är att få mer klarhet över speedwayklubbarnas ekonomiska förhållande och försöka utreda strukturmässiga problem inom sporten. Metod: Studien har använt sig av en kvalitativ metod då fokus låg i vad respondenterna svarade. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med komplement av telefon och mailkontakt. Slutsats: Resultatet av studien visar på att det kan uppstå konflikter mellan det ideella och det kommersiella men att en kombination av de bådas styrkor vore det ultimata för ett idrottsAB. De förändringar som skulle behöva göras är att reda upp rekryteringsproblemen och öka kompetensen i organisationen. Genom att implementera entreprenörskap i klubbarna skulle kunna stärka dem långsiktigt.

Titel: Ideell och professionell verksamhet – En studie om spänningar som uppstår och det fördelaktiga ledarskapet i ideella organisationer.   Problemformulering: Vilka olika behov av ledarskap och vilka meningsskiljaktigheter finns mellan ideell och professionell verksamhet i ideella organisationer? Vilket ledarskap är fördelaktigt i ideella organisationer?   Syfte: Syftet med vår studie är att utreda vilka olika behov av ledarskap och meningsskiljaktigheter som finns mellan professionell och ideell verksamhet, vilket även indirekt syftar till potentiella meningsskiljaktigheter/spänningar mellan ledning och engagerade individer utan arvoden i organisation. Utifrån syftet har vi valt att reflektera över lämpliga ledaregenskaper och tidigare erfarenheter vilka kan möta de olikas behov av kravprofil.     Avgränsning: Organisationer med ideella mål vilka arbetar med mänskliga rättigheter, humanitära insatser eller miljöfrågor. Aktivt engagerade individer, vilka uppoffrar egen tid och resurser utan att erhålla arvoden, existerar i de ideella organisationer vi fokuserar på men även ett stort antal fast anställda med lön. Det ska finnas både en professionell verksamhet (del med arvoden) och en ideell verksamhet (medlemmar och frivilliga utan arvoden) i organisationen.   Metod: Ett hermeneutiskt vetenskapligt förhållningssätt ligger som grund i vår studie. Utifrån vårt syfte och förhållningssätt antogs en kvalitativ samt kvantitativ forskningsstrategi. Studien har inslag av ett deduktivt angreppssätt då befintlig teori användes vid utformandet av frågor till ledningen samt till enkätfrågorna. Syftet med våra frågor, vilka ställts till våra respondenter, var att se och studera upplevelser och uppfattningar kring vårt berörda ämne. Frågorna ställdes till personer som sitter i ledningen samt har insyn i rekryteringsprocessen. Enkäten har skickats ut till engagerade individer utan arvoden vilka är olika grad aktiva i organisationen.   Teoretisk referensram: I den teoretiska referensramen ingår allmänna teorier kring olika ledarskapsstilar samt en definition på en ideell organisation. Fördelaktiga ledarskapsstilar som behandlas i vår studie är bland annat transformativt, transaktionellt och institutionellt ledarskap. Vidare tillhandahålls en genomgång av förändringar i den  kontext vilka ideella organisationer är verksam inom.      Resultat: Utifrån vår kvalitativa samt kvantitativa studie kan vi se att olika ledaregenskaper och erfarenheter efterfrågas. Den ideella verksamheten, vilken omfattar de engagerade individerna utan arvoden i organisationen, föredrar ledare som har delade värderingar med organisationen samt erfarenheter från tidigare ideellt arbete. Den professionella verksamheten, däribland ledningen, menar att tidigare erfarenheter från ledning samt yrkesspecifika kompetenser är nödvändigt. För att möta båda dessa verksamheters behov verkar ett transformativt ledarskap vara fördelaktigt. Genom detta ledarskap är det möjligt att erhålla ledare med yrkesspecifika kompetenser samtidigt som hon/han har en förmåga att motivera de engagerade individerna och säkerställa deras engagemang. Vidare visar vår studie på att god kommunikation i organisationen är en avgörande faktor då en förståelse för varandra i organisationen erhålls. Det gör det möjligt att minimera potentiella spänningar och skapa en positiv atmosfär.

No description available.

Med den sociala ekonomin menas alla typer av organisationer som inte drivs med vinstintresse och där arbetskraften ställer upp frivilligt. Den här studien har sin fokus på hur det ekonomiska arbetet i mindre fotbollsföreningar påverkas av förändrade förutsättningar i samhället. Undersökningen som genomförts är kvalitativ och gjordes med hjälp av intervjuer per telefon och ansikte mot ansikte. Kriterier som använts vid mitt urval är att respondenterna måste vara med i en styrelse och där som kassör eller ordförande. De intervjuade fotbollsföreningarna har varit Karlsborgs BK, Töreboda IK, Tibro AIK FK och TG&IF i Tidaholm. Undersökningen omfattar sex stycken intervjuer varav två i Töreboda, två i Tidaholm, en intervju i Tibro och en i Karlsborg. Vid studien har framkommit att: * De föreningsmänniskor jag intervjuat har varit mycket positiva till sin verksamhet och försöker se ljust på framtiden. Men de ser en dyster bild framför sig om de inte kan engagera yngre medlemmar att arbeta aktivt i föreningen. * Det finns sämre kunskaper i föreningskunskap idag, vilket kan vara en förklaring till att många inte vill ta på sig ett styrelseuppdrag och då speciellt som kassör eller ordförande. * Om de ideella föreningarna i framtiden skulle tvingas vara självfinansierade skulle det innebära katastrof för verksamheten. Det är redan idag svårt att finansiera ekonomin trots kommunala och statliga bidrag. * Det krävs ofta intäkter från två håll för att verksamheten ska fungera och utvecklas. Dels intäkter från egen verksamhet och dels bidrag från kommun, stat eller andra organisationer.

<p>Med den sociala ekonomin menas alla typer av organisationer som inte drivs med vinstintresse och där arbetskraften ställer upp frivilligt. Den här studien har sin fokus på hur det ekonomiska arbetet i mindre fotbollsföreningar påverkas av förändrade förutsättningar i samhället.</p><p>Undersökningen som genomförts är kvalitativ och gjordes med hjälp av intervjuer per telefon och ansikte mot ansikte. Kriterier som använts vid mitt urval är att respondenterna måste vara med i en styrelse och där som kassör eller ordförande.</p><p>De intervjuade fotbollsföreningarna har varit Karlsborgs BK, Töreboda IK, Tibro AIK FK och TG&IF i Tidaholm. Undersökningen omfattar sex stycken intervjuer varav två i Töreboda, två i Tidaholm, en intervju i Tibro och en i Karlsborg.</p><p>Vid studien har framkommit att:</p><p>* De föreningsmänniskor jag intervjuat har varit mycket positiva till sin verksamhet och försöker se ljust på framtiden. Men de ser en dyster bild framför sig om de inte kan engagera yngre medlemmar att arbeta aktivt i föreningen.</p><p>* Det finns sämre kunskaper i föreningskunskap idag, vilket kan vara en förklaring till att många inte vill ta på sig ett styrelseuppdrag och då speciellt som kassör eller ordförande.</p><p>* Om de ideella föreningarna i framtiden skulle tvingas vara självfinansierade skulle det innebära katastrof för verksamheten. Det är redan idag svårt att finansiera ekonomin trots kommunala och statliga bidrag.</p><p>* Det krävs ofta intäkter från två håll för att verksamheten ska fungera och utvecklas. Dels intäkter från egen verksamhet och dels bidrag från kommun, stat eller andra organisationer.</p>

<p>Denna uppsats ger en insikt i hur Svenska golfklubbar av ideell karaktär arbetar med</p><p>övergripande styrning och ledning av sin verksamhet. Syftet är att finna om golfklubbar arbetar strategiskt på ett sätt som skapar en effektiv organisation i en allt mer påtagligt konkurrensutsatt marknad. Studien har ett deduktivt upplägg där en teoretisk referensram ligger till grund för den empiriska undersökningen. </p><p>För undersökningen används en kvalitativ ansats där en fallstudie av tre golfklubbar genomförs. Dessa klubbar representeras av intervjuer med respektive ordförande samt tillgänglig sekundärdata som komplement.</p><p>Resultatet av denna undersökning visar att de golfklubbar som analyserats styrs med fokus på kortsiktiga åtgärder medans det långsiktiga strategiska agerandet sker i en klart mer begränsad utsträckning. Där finns tydliga inslag av tankar och idéer på långsiktiga strategier bland klubbarna men analysen visar på brister vad gäller införlivandet och kommunikation av dessa för att de ska kunna räknas som en effektiv tillförsel till klubbarnas verksamhet.</p>

Denna uppsats ger en insikt i hur Svenska golfklubbar av ideell karaktär arbetar med övergripande styrning och ledning av sin verksamhet. Syftet är att finna om golfklubbar arbetar strategiskt på ett sätt som skapar en effektiv organisation i en allt mer påtagligt konkurrensutsatt marknad. Studien har ett deduktivt upplägg där en teoretisk referensram ligger till grund för den empiriska undersökningen. För undersökningen används en kvalitativ ansats där en fallstudie av tre golfklubbar genomförs. Dessa klubbar representeras av intervjuer med respektive ordförande samt tillgänglig sekundärdata som komplement. Resultatet av denna undersökning visar att de golfklubbar som analyserats styrs med fokus på kortsiktiga åtgärder medans det långsiktiga strategiska agerandet sker i en klart mer begränsad utsträckning. Där finns tydliga inslag av tankar och idéer på långsiktiga strategier bland klubbarna men analysen visar på brister vad gäller införlivandet och kommunikation av dessa för att de ska kunna räknas som en effektiv tillförsel till klubbarnas verksamhet.

No description available.

Bakgrund: Fram till den 1 juli 2010 var det obligatoriskt för en såväl grundutbildningsstudenter som doktorander vid universiteten i Uppsala att vara medlemmar i en studentnation (nation). Nämnda datum avskaffades obligatoriet och medlemskapet blev därmed frivilligt. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka och belysa vilka konsekvenser nationsobligatoriets avskaffande har fått och kan komma att få för studenterna, universitetet och nationerna i sig. Metod: I denna uppsats har jag, med det civila samhället som teori, undersökt vilka konsekvenserna av nationsobligatoriets avskaffande hittills är och kan komma att bli på sikt. Studien har genomförts genom litteraturstudier, en enkätundersökning bland studenter och genom intervjuer med representanter från nationerna och samarbetsorganet Kuratorskonventet. Resultat/slutsats: Tre år har nu förflutit sedan obligatoriet avskaffades och än så länge är medlemstappet mycket litet. En positiv konsekvens som avskaffandet har fört med sig är att nationerna har knutits närmare varandra och valt att samarbeta i allt större utsträckning. De senaste åren har organisationer inom det civila samhället utsatts för högre krav gällande professionalisering och byråkratisering. Vissa krav skulle ställts oavsett om nationsobligatoriet hade avskaffats eller ej medan andra är mer sammankopplade med avskaffandet, vilket kommer sig av att konkurrensen med andra företag och organisationer i Uppsala har ökat. Mina studier visar att nationerna nu har tvingats bli än mer lyhörda till studenternas önskemål då studenter som inte är nöjda med utbudet numera väljer att avsluta sitt medlemskap. Obligatoriets avskaffande har därmed medfört att såväl de enskilda nationerna som samarbetsorganet, Kuratorskonventet, har fått anpassa sin verksamhet efter de nya omständigheterna.

No description available.