Ideella föreningar skapar icke-finansiella värden som är viktiga för samhället i stort, men de måste samtidigt ha en fungerande ekonomi och hushålla med sina resurser, både pengar och ideellt arbete. I litteraturen uttrycks en oro att föreningarna marknadiseras genom att lägga ett större fokus på ekonomiska aspekter och anamma arbetssätt från näringslivet, och att detta leder till att föreningarnas demokratiska värden och ideella syften hamnar i skymundan. I den här uppsatsen undersöks detta problem med hjälp av följande frågeställningar: Hur använder ideella föreningar ekonomistyrning för att främja sina syften och mål utan att förlora sina ideella värden? Vilken förankring har dessa arbetssätt i affärsmässiga metoder? Syftet med uppsatsen är att förstå ekonomistyrningens roll i de ideella föreningarnas balansgång mellan ekonomisk effektivitet och ideella värden. Genom att studera hur ekonomistyrning används i ideella föreningar och se vilken anknytning den har till affärsmässiga metoder hoppas vi kunna bidra med kunskap och inspiration till ideella föreningar i deras arbete med ekonomistyrning. För att göra det har representanter från fem föreningar intervjuats. Föreningarna skiljer sig i storlek och verksamhetsinriktning. De slutsatser som dras är att ekonomistyrning kan bidra till att ideella syften nås, men att de föreningar som anser sig framgångsrika inte lägger fokus på hur styrningen utformas.

Bakgrund: Studiefrämjandet är en organisation som har i uppgift av staten att främja folkbildning. De arbetar med kulturutveckling och agerar stöd för föreningar som är inriktade på kultur och fritidsintressen. I sitt arbete stöter de på många människor och ställs ofta inför en kommunikativ situation. Studiefrämjandet undersöktes med inriktning på deras kommunikationsplan men främst med fokus på deras bemötande. Utan riktlinjer kan det vara svårt att veta hur man ska agera och speciellt för någon som är ny antingen som anställd eller som cirkelledare i Studiefrämjandets regi. Syfte: Att undersöka Studiefrämjandets kommunikationsplan med inriktning på bemötande och ge förslag till förbättringar. Metod: En kvalitativ undersökning av Studiefrämjandets material som granskats med hjälp av existerande kommunikationsteorier och vetenskapliga artiklar. Resultat: Det visade sig att Studiefrämjandet inte har någon utförlig kommunikationsplan eller någon utbildning inom kommunikation. Förslag till förbättring har presenterats. Slutsatser: Det finns behov av att ta fram en konkret kommunikationsplan samt att de har utrymme i sina redan existerande aktiviteter för kommunikationsutbildning med inriktning på bemötande.

Bakgrund och problem: Definitionen av en ideell förening är en förening som finns till för att främja sina medlemmars intressen.  I Sverige finns det ett brett intresse av att vara en del av och arbeta med ideella uppgifter. Statistik visar att män och kvinnor arbetar ideellt 16 timmar per månad i ideella föreningar, stiftelser och liknande. Arbete som görs utan ersättning. Ideella föreningar har knappa resurser och letar efter vägar att på bästa sätt utnyttja dessa. Problemen förekommer ofta utav för stora kostnader. Sveriges radio genomförde en undersökning om att föräldrar tar mycket för givet och att det var svårt att få människor att engagera sig och ställa upp ideellt. Föreningen ser vikten av att skapa ett värde för individen för att motivera engagemang.   Syfte: Först kommer vi att analysera den nuvarande lönsamheten i de olika föreningarna. Där kortsiktig och långsiktig framtidspanering är av intresse. I det andra delsyftet kommer vi studera och förklara hur föreningarna arbetar med ideellt arbete och särskilt om hur de ser på värdeskapande för dessa individer. Metod: Undersökningen görs i form av en kvalitativ undersökning med en abduktiv ansats. Material kommer att samlas in genom semistrukturerade intervjuer, årsredovisningar, hemsidor samt relevant teoretisk litteratur. Slutsatser I analysen framkommer att föreningarna fokuserar på ekonomin snarare än det sportsliga. De har knappa resurser och därför är det ideella arbetet i varje förening en viktig del för deras existens. Att skapa ett värde för individen har visat sig vara av vikt för att engagera och motivera till det.

<p>Den 1 januari 2000 trädde en ny bokföringslag i kraft, detta resulterade i utökad redovisning för ideella föreningar. Vinstdrivande och ideella föreningar lyder som en följd av detta under samma lagar och förordningar, trots den stora skillnaden mellan vad organisationerna vill uppnå. Denna studie är baserad på syftet att beskriva och jämföra hur ideella föreningar presenterar graden av måluppfyllelse samt att ge förslag på hur redovisningen av måluppfyllelsen skulle kunna utformas. Detta utförs med hjälp av problemformuleringarna: Hur redovisas måluppfyllelsen i ideella föreningar i dag samt hur kan graden av måluppfyllelse mätas och redovisas i ideella föreningar så att föreningens intressenter får en tydlig bild av måluppfyllelsen? För att genomföra denna studie har tre föreningar, Örebro universitets Idrottsförening (ÖUIF), Karlslund IF Herrfotbollssklubb (KIF HFK) och Örebro kanotförening (ÖKF) kontaktats och intervjuats. Även litteratur och föreningarnas hemsidor har studerats. Föreningarna i undersökningen har olika mål i jämförelse med vinstdrivande organisationer och de flesta av dem är av kvalitativ art och därmed svåra att mäta och rapportera om i årsredovisningen eller årsbokslutet. Idag avslutas räkenskapsåret med en årlig rapport för KIF HFK, årsredovisning för ÖUIF och ett förenklat årsbokslut för ÖKF. Dessa kompletteras av en verksamhetsberättelse där klubbarna verbalt beskriver de händelser som har varit under det gångna året. För att på ett tydligare och mer jämförande sätt redovisa hur väl målen uppfyllts, bör dessa årliga rapporter kompletteras med nyckeltal som tagits fram utifrån föreningarnas mål. Med hjälp av ett balanserat styrkort kan dessa nyckeltal utvecklas på grundval av föreningarnas mål och visioner, vilket kräver att föreningen också har sådana uppsatta. Genom de i dag befintliga verbala beskrivningarna av årets händelser tillsammans med nyckeltal kan föreningarna visa måluppfyllelsen på ett tydligare sätt än i dag.</p> / <p>On 1 January 2000 a new accounting act came into force, this resulted in increased accounting for non-profit associations. Profit and non-profit associations are as a result of this, subjects to the same laws and regulations, despite the great difference between what the organisations want to achieve. This study is based on the aim to describe and compare how non-profit association presents the degree of effectiveness, and provide suggestions on how the accounting of the compliance rate could be constructed. This is performed with the help of the following problem: How is the degree of effectiveness in non-profit organisations reported today and how can the degree of effectiveness be measured and reported so that the members, sponsors etc. of the organisation get a clear view of the effectiveness. To carry out this study three compounds, Örebro universitets idrottsförening (ÖUIF), Karlslund IF Herrfotbollssklubb (KIF HFK) and Örebro kanotförening (ÖKF) has been contacted and interviewed. Also the literature and the association's web pages were studied. The associations in the survey have different goals compared with profit organisations and most of them are qualitative in nature and thus difficult to measure and report on the financial statements. Today the year is finished through an annual report for KIF HFK, an annual account for ÖUIF and a simplified financial statement for ÖKF. These are complemented by an activity in which the clubs verbal describes the events that have been in the past year. In order to give a clearer and more comparative manner account for the achievement of objectives, these annual reports should be supplemented by ratios designed by the clubs goals. With the help of a balanced scorecard these ratios can be developed on the basis of the clubs goals and vision, which requires that the corporation also has such set. By the already verbal descriptions of this year's event together with ratios the clubs can show the achievement of objectives in a more transparent way than today.</p>

No description available.

Den 1 januari 2000 trädde en ny bokföringslag i kraft, detta resulterade i utökad redovisning för ideella föreningar. Vinstdrivande och ideella föreningar lyder som en följd av detta under samma lagar och förordningar, trots den stora skillnaden mellan vad organisationerna vill uppnå. Denna studie är baserad på syftet att beskriva och jämföra hur ideella föreningar presenterar graden av måluppfyllelse samt att ge förslag på hur redovisningen av måluppfyllelsen skulle kunna utformas. Detta utförs med hjälp av problemformuleringarna: Hur redovisas måluppfyllelsen i ideella föreningar i dag samt hur kan graden av måluppfyllelse mätas och redovisas i ideella föreningar så att föreningens intressenter får en tydlig bild av måluppfyllelsen? För att genomföra denna studie har tre föreningar, Örebro universitets Idrottsförening (ÖUIF), Karlslund IF Herrfotbollssklubb (KIF HFK) och Örebro kanotförening (ÖKF) kontaktats och intervjuats. Även litteratur och föreningarnas hemsidor har studerats. Föreningarna i undersökningen har olika mål i jämförelse med vinstdrivande organisationer och de flesta av dem är av kvalitativ art och därmed svåra att mäta och rapportera om i årsredovisningen eller årsbokslutet. Idag avslutas räkenskapsåret med en årlig rapport för KIF HFK, årsredovisning för ÖUIF och ett förenklat årsbokslut för ÖKF. Dessa kompletteras av en verksamhetsberättelse där klubbarna verbalt beskriver de händelser som har varit under det gångna året. För att på ett tydligare och mer jämförande sätt redovisa hur väl målen uppfyllts, bör dessa årliga rapporter kompletteras med nyckeltal som tagits fram utifrån föreningarnas mål. Med hjälp av ett balanserat styrkort kan dessa nyckeltal utvecklas på grundval av föreningarnas mål och visioner, vilket kräver att föreningen också har sådana uppsatta. Genom de i dag befintliga verbala beskrivningarna av årets händelser tillsammans med nyckeltal kan föreningarna visa måluppfyllelsen på ett tydligare sätt än i dag. / On 1 January 2000 a new accounting act came into force, this resulted in increased accounting for non-profit associations. Profit and non-profit associations are as a result of this, subjects to the same laws and regulations, despite the great difference between what the organisations want to achieve. This study is based on the aim to describe and compare how non-profit association presents the degree of effectiveness, and provide suggestions on how the accounting of the compliance rate could be constructed. This is performed with the help of the following problem: How is the degree of effectiveness in non-profit organisations reported today and how can the degree of effectiveness be measured and reported so that the members, sponsors etc. of the organisation get a clear view of the effectiveness. To carry out this study three compounds, Örebro universitets idrottsförening (ÖUIF), Karlslund IF Herrfotbollssklubb (KIF HFK) and Örebro kanotförening (ÖKF) has been contacted and interviewed. Also the literature and the association's web pages were studied. The associations in the survey have different goals compared with profit organisations and most of them are qualitative in nature and thus difficult to measure and report on the financial statements. Today the year is finished through an annual report for KIF HFK, an annual account for ÖUIF and a simplified financial statement for ÖKF. These are complemented by an activity in which the clubs verbal describes the events that have been in the past year. In order to give a clearer and more comparative manner account for the achievement of objectives, these annual reports should be supplemented by ratios designed by the clubs goals. With the help of a balanced scorecard these ratios can be developed on the basis of the clubs goals and vision, which requires that the corporation also has such set. By the already verbal descriptions of this year's event together with ratios the clubs can show the achievement of objectives in a more transparent way than today.

Sprutbyte har varit ett kontroversiellt ämne för debatt och forskning sedan 1980-talet. Denna studie syftar till att belysa fyra ideella organisationers - Convictus, Svenska Brukarföreningen (SBF), IOGT-NTO och Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) - arbete i sprutbytesdebatten i Stockholm och på så sätt utvidga förståelsen för både debatten och hur den ideella sektorn möjligen kan vara en del av större social förändring. Vilken inställning organisationerna haft till sprutbyte och hur den inställningen är nära kopplad till organisationernas syn på narkotika i allmänt, hur organisationerna argumenterat för respektive mot sprutbyte och hur argumenten legitimerats samt hur organisationerna ser på sin roll i sprutbytesdebatten är frågor som behandlas i studien. Eftersom organisationerna anses agera utifrån olika verklighetsuppfattningar analyseras organisationernas argument och inställningar utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Empirin består av fyra intervjuer med organisationsrepresentanter och hemsidematerial. Den verklighet som IOGT-NTO och RNS representerar kan uppfattas som vad Berger och Luckmann kallar en dominerande kärnverklighet. Dessa organisationer är emot sprutbyte, förespråkar narkotikafrihet samt restriktiv narkotikapolitik och lagstiftning. Convictus och SBF däremot är förespråkare för sprutbyte. De har underordnade verklighetsuppfattningar och arbetar för avstigmatisering, smittskydd och bättre vård och hälsa för narkotikaanvändare. Dessa organisationer är representanter för vad Berger och Luckmann kallar för subuniversum. Subuniversum kan uppmana kärnverkligheten och möjliggöra social förändring. Sprutbyte kan uppfattas som en signal för en samhällsförändring mot ett mer liberalt, skadebegränsande sätt att se narkotikaanvändning på. Studien visar att sprutbytesdebatten i Stockholm, när det gäller de studerade ideella organisationerna, handlat om mer än enbart själva sprutbytet: rättigheter för en marginell grupp, samhällets ansvar för sina medlemmar, vad i narkotikaanvändningen anses vara problematiskt och hur dessa problem ska åtgärdas.

No description available.

Riksidrottsförbundet är idrottsrörelsens samlingsorgan vilka bland annat ansvarar för den strategiska ledningen av den svenska idrottsrörelsen. Riksidrottsförbundet ska ansvara för att statliga medel används till att landets idrottsverksamhet drivs i enlighet demokratiska principer. Samtidigt består idrottsrörelsen av ideella idrottsföreningar med stark självbestämmanderätt. Uppsatsens syfte är att beskriva och förklara huruvida Riksidrottsförbundet, i en kontext av starka värden om föreningsfrihet och organisationers självbestämmande, har möjlighet att styra sina medlemsorganisationer mot ökad jämställdhet. Detta har studerats utifrån Riksidrottsförbundets egna policy- och styrdokument rörande jämställdhet samt intervjuer med Riksidrottsförbundet, Svenska Fotbollförbundet samt en enskild ideell idrottsförening. Studiens resultat visar att Riksidrottsförbundet inte på ett direkt sätt verkar kunna styra enskilda ideella föreningars agerande i jämställdhetsfrågor utan främst har en normgivande och mjukt reglerande roll.

Syfte:Studien undersöker hur ideella organisationer upplever att de möter ett förändrat medielandskap samt diskuterar vilka kommunikationsstrategier de använder för att nå̊ externa intressenter. Studi- ens empiri tar sin utgångspunkt i organisationen Rotary med syfte att undersöka hur nyckelpersoner inom organisationen upplever att de möter de förändrade medievillkoren. Vidare undersöker studi- en även i vilken utsträckning dessa uppfattningar överensstämmer med Rotarys strategiska policy- dokument. 
 Metod och material:Den primära metod som tillämpats är kvalitativa individuella intervjuer och har kompletterats med en textanalys av Rotarys strategiska policydokument. Huvudresultat:Studien fann att samtliga intervjupersoner uttrycker att Rotary har svårigheter att såväl möta det nya medielandskapet som att få kontakt med- och gensvar från allmänheten. Vidare visar jäm- förelsen mellan de strategiska policydokument och intervjupersonernas svar på ett svagt samband mellan hur de strategiska riktlinjerna verkställs i organisationen.