Ideella föreningar skapar icke-finansiella värden som är viktiga för samhället i stort, men de måste samtidigt ha en fungerande ekonomi och hushålla med sina resurser, både pengar och ideellt arbete. I litteraturen uttrycks en oro att föreningarna marknadiseras genom att lägga ett större fokus på ekonomiska aspekter och anamma arbetssätt från näringslivet, och att detta leder till att föreningarnas demokratiska värden och ideella syften hamnar i skymundan. I den här uppsatsen undersöks detta problem med hjälp av följande frågeställningar: Hur använder ideella föreningar ekonomistyrning för att främja sina syften och mål utan att förlora sina ideella värden? Vilken förankring har dessa arbetssätt i affärsmässiga metoder? Syftet med uppsatsen är att förstå ekonomistyrningens roll i de ideella föreningarnas balansgång mellan ekonomisk effektivitet och ideella värden. Genom att studera hur ekonomistyrning används i ideella föreningar och se vilken anknytning den har till affärsmässiga metoder hoppas vi kunna bidra med kunskap och inspiration till ideella föreningar i deras arbete med ekonomistyrning. För att göra det har representanter från fem föreningar intervjuats. Föreningarna skiljer sig i storlek och verksamhetsinriktning. De slutsatser som dras är att ekonomistyrning kan bidra till att ideella syften nås, men att de föreningar som anser sig framgångsrika inte lägger fokus på hur styrningen utformas.

I denna studie undersöks Uppsala universitets kommunikationsstrategier från mitten av 2000-talet till och med 2010. Kommunikationsstrategierna undersöks utifrån ett nyinstitutionellt perspektiv, för att studera hur institutionellt tryck som marknadisering kommit att påverka dessa. Marknadiseringsprocessen undersöks i sin tur utifrån den institutionella omgivningen i form av politiska initiativ, för att studera den institutionaliserade processen. Utifrån nyinstitutionell teori om organisationers tendenser till formaliserade strukturer, jämförs vad som kommit till uttryck i kommunikationsstrategiska dokument med hur det externa kommunikationsarbetet i praktiken har utvecklats under denna tidsperiod.

Uppsatsen handlar om den ekonomisk-politiska debatten kring kapitalmarknaden och dess reglering och funktion i svensk ekonomi mellan 1960-1979. Debatten undersöks i tre steg via Nationalekonomiska föreningens diskussioner, riksdagens behandling av Kreditmarknadsutredningen, Kreditinstitutsutredningen och Kapitalmarknadsutredningen, samt rapportering och opinionsbildning i svensk dagspress. Utgångspunkten är att kapitalmarknadens förändring från 1960-talet och framåt kan ses som en marknadiseringsprocess där det politiska inflytandet successivt har minskat. Denna process är i sin tur en konsekvens av förändrade ekonomisk-politiska allianser och förändringar i nationalekonomisk idéutveckling

No description available.

Den här uppsatsen behandlar ämnet marknadisering i platsannonsernas kravspecifikation för bibliotekarier till folkbiblioteken. De metoder som har används är tematisk analys av platsannonsernas innehåll för år 2020 samt 2000 och kritisk diskursanalys med utgångpunkt i den tematiska analysen samt intervjuer som gjorts på e-mail med bibliotekschefer på folkbibliotek. Det uppsatsens resultat har påvisat är marknadisering inom tre områden när det gäller platsannonsernas kravspecifikation för bibliotekarier till folkbiblioteken, 1. marknadisering av känslor, i form av empati, trygghet samt servicevänlighet, 2. marknadisering av språk, i form av engelska samt övriga språk samt 3. marknadisering av kunskap, i form av akademisk examen. Vidare har serviceaspekten tagit allt större plats från år 2000 och framåt i platsannonsernas kravspecifikation i kombination med att arbetsköparnas kravlista för arbetarna blivit längre samt en mer uttalad självklarhet att arbetarna bör ha vissa personliga egenskaper och kunskaper.

Syftet med denna studie var att genom intervjuer undersöka friskolelärares syn på sin egen yrkesroll, vilka förutsättningar de har att utföra sitt yrke, samt vad som skapar hinder och möjligheter för dem i sin undervisning. Detta syfte och dess forskningsfrågeställningar sammankopplas med tidigare forskning som berör Sveriges utbildningspolitiska systemskifte och dess effekter, samt forskning om lärares egna erfarenheter av den individualiserade och marknadsorienterade skolan. För att komplettera syfte och tidigare forskning valdes det ramfaktorteoretiska perspektivet som teori, då studerandet av lärares individuella upplevelser lyfts, kombinerat med hur strukturella förutsättningar och ramar kring undervisningen påverkar lärarnas möjligheter och uppfattningar, samt hur olika uppfattningar och tolkningar av vad som är utbildningens syfte påverkar det strukturella ramarna och möjligheterna. Studien har utförts genom att intervjua sju stycken lärare som arbetar inom Sveriges största friskolekoncern. Resultatet visade lärarnas perspektiv på den egna yrkesrollen, samt vad som påverkar lärarnas yrkesroll. Lärarna nämnde hur deras pedagogiska profiler på olika sätt hamnar i kläm med de förutsättningar som finns på arbetsplatsen, samt att de har svårt att tillgodose sina egna och elevernas behov, eftersom resurserna är så bristfälliga. De förklarar även hur de inte känner sig sedda av arbetsledningen och hur det drabbar deras yrkesutövning.  Slutsatsen sammanfattade vikten av att prioritera lärares yrkesmässiga behov, då en ökad elevsegregation riskerar bidra till ett samhälle där medborgarna har bristande kunskaper i sina demokratiska rättigheter och skyldigheter.

I flera studier beskrivs eleven uppleva gymnasievalet ångestfyllt på grund av det stora antal valmöjligheter som uppfattas. Den svenska skolans avreglering skapar en miljö där utbildningsanordnare uppfattas sälja en produkt till eleven likt marknadens principer, där skolors profilering skapar en sortering av eleverna. Hur elever uppfattar skolors kultur och status och hur väl eleven tror sig kunna ingå i denna kontext har stor betydelse för gymnasievalet. Uppsatsens huvudsakliga ansats är att genom kvalitativa intervjuer av sju förstaårselever förstå deras upplevelser av gymnasievalet. Vidare ämnar studien ge en fördjupad bild av hur eleverna uppfattar sin egen och skolans självbild, både som en del av valet, och som en del av elevens nuvarande vardag. Med hjälp av Giddens självidentitetsbegrepp, samt Glynos & Howarths logikerperspektiv har dessa upplevelser förståtts utifrån högmodernitetens obegränsade valmöjligheter och gymnasiemarknadenspremisser. De frågeställningar studien tar sitt språng ur är: Hur beskriver elever gymnasievalet inom ett år efter att det genomförts? och Hur kan valet förstås utifrån elevernas självidentitet?Resultatet visar att valet ställer höga krav på elevens livsplanering, något som skapar otrygghet i de fall eleven haft en otydlig bild av framtiden innan valet. För att minimera riskerna görs ett val som anses öka goda framtida möjligheter. Trygghet och tillit till omgivningen ses som betydande för att genomföra valet. Flera av eleverna väljer en skola där skolans kultur och/eller status anses överensstämma med den egna självbilden. I andra fall kan skolans kulturella status fungera som medel för att eleven ska uppnå en önskad självidentitet och grupptillhörighet.

Sedan slutet av 1980-talet har den svenska välfärden implementerat en förvaltningspolitisk doktrin om styrning- och ledning lånade från det privata näringslivet. Till dessa idéer räknas bland annat mål-och resultatstyrning, konkurrensutsättning, beställar- och utförarmodeller och kundvalsmodeller. Målet med dessa reformer kan sägas ha varit att öka effektivitet och kvalitet. Dessa förändringar som beskrivits utgör en del i en reformvåg som går att observera i flera länder och har inom forskningen med ett samlingsnamn kallats för New Public Management (NPM). Uppsatsens syfte är att undersöka hur reformer och idéer inspirerade av NPM påverkar enhetschefer inom den kommunala äldreomsorgen och deras arbetssituation. Uppsatsens empiri utgörs av fem kvalitativa intervjuer med enhetschefer i den kommunalt drivna äldreomsorgen i en svensk kommun. Intervjuerna har transkriberats och sedan analyserats med hjälp av konventionell kvalitativ innehållsanalys. Resultaten visade att enhetscheferna upplever en rad centrala NPM-inspirerade reformer som har beskrivits i tidigare forskning. De intervjuade enhetscheferna beskrev ett decentraliserat budgetansvar, mål- och resultatstyrning inom kommunens äldreomsorg samt fokus på efterkontroll, vilket har lett till mer administrativa arbetsuppgifter. Dessutom visar uppsatsens resultat att de intervjuade enhetscheferna hade en delvis positiv bild av konkurrensutsättning inom äldreomsorgen. Visserligen visar uppsatsen att förutsättningar för konkurrens mellan privata och kommunala utförare uppfattades vara orättvis. Men alla de intervjuade enhetscheferna menade samtidigt att konkurrens eventuellt kunde bidra till att höja kvaliteten i äldreomsorgens verksamheter.

När det offentliga väljer att upphandla välfärden och köpa in tjänsteutförandet från fristående vårdbolag följer ett behov av nya verktyg för att driva välfärden i önskad riktning. Den här uppsatsen söker beskriva hur kommunala tjänstemän bemöter konsekvenserna av trenden att omvandla de byråkratiska välfärdssystemen till marknader för välfärdstjänster och utvecklar nya verktyg för styrning. Utgångspunkten för undersökningen är de förfrågningsunderlag tjänstemännen formulerar och som utgör grunden för upphandlingsprocessen. Fördjupad kunskap om hur upphandlingsprocessen utformas i praktiken samlas genom intervjuer med ansvariga tjänstemän vid Uppsala Kommun samt marknadschefen vid ett av kommunens utförarbolag. Undersökningen visar att tjänstemännen lägger stor vikt vid formuleringen av obligatoriska krav som utförarna måste leva upp till för att maximera de boendes välmående. Dessa krav utformas för att stärka tydlighet, uppföljningsbarhet och standardisering. Detta görs genom att öka mängden krav, använda och skapa normer för hur verksamheten bör bedrivas och att stärka professionella yrkesgruppers roll.

Syftet med denna uppsats har varit att synliggöra diskurser kring äldre i en offentlig text samt vilka konsekvenser dessa kan medföra för äldre inom äldreomsorgen utifrån begrepp som makt, socialt ordningskapande och åldersordning. För att uppnå detta syfte har vi studerat den statliga offentliga utredningen ”Värdigt liv i äldreomsorgen” (SOU 2008:51). Metod och teori har varit en kritisk diskursanalys som betraktar att diskurser genom språk och text är en del av konstruerandet av den sociala verkligheten. Den kritiska diskursanalysen uppmärksammar även att det finns icke-diskursiva element som påverkar diskurser i dialektik. Det vill säga att utsagorna i materialet kan reproducera befintliga diskurser men även konstruera nya kunskaps- och betydelsesystem. Resultatet visar på fyra diskurser som urskilts i utredningen vilka är välfärdsdiskursen, värdighetsdiskursen, empowermentdiskursen och marknadsdiskursen. Sammanfattningsvis visar slutsatserna att regeringen och utredningen både reproducerar och konstruerar nya kunskaps- och betydelsesystem. Exempelvis påverkar dessa hur värdigt liv och välbefinnande definieras och vad det innebär, hur det offentliga ansvaret för detta ska vara samt hur mycket det får kosta. I sin tur får detta faktiska konsekvenser för äldre inom äldreomsorgen bland annat genom att det kan påverka resursfördelning på så sätt att värdigt liv och välbefinnande, förutom implementering, inte anses medföra ökade kostnader.