Broeng, K. (2015). Malnutrition in the elderly care. A qualitative study about how nutrition managers works preventively against malnutrition with patients in the elderly care. Bachelor thesis in Public Health science. Department of work- and public health science. The academy of health and working life. University of Gävle, Sweden  The aim of the thesis was to describe how nutrition managers in the elderly care works preventively against malnutrition and also to describe the barriers that the nutrition managers considers to be common in the work with preventing malnutrition. Qualitative method with individual semistructured interviews was used and later on, the material was analyzed by a thematic analysis. Four people in the charge for elderlys nutrition in the elderly care was interviewed. The results found that nutrition managers in the elderly care, among other things, works preventively against malnutrition for the elderly by making estimations if the elderly are at risk of malnutrition. The results also found that meals for the elderly are in some cases planned by recommendations by the Swedish National Board of Health and Welfare and the Swedish National Food Administration (NFA) and also some activities around meals that was planned were based on NFAs recommendations for prevention of malnutrition. Another thing the results found was that a big part of the nutrition managers working with prevention of malnutrition was to teach and motivate the other staff in the elderly care to work preventively against malnutrition, because the nutrition managers perceived that the staff did not have enough motivation and knowledge about the subject.

Den samhällsdebatt om konkurrensutsättning av kommunala verksamheter som diskuterats i media har föranlett ett flertal kommuner att genom förändrade driftsformer möta privatiseringen. Syftet med studien var att jämföra två äldreboenden med olika driftsformer inom kommunal regi, ett traditionellt drivet äldreboende och en intraprenad, sett ur personalens synvinkel. Till studien använde vi oss av både kvantitativ- och kvalitativ forskningsmetod. Det empiriska materialet samlades in genom tidigare forskning, enkätundersökning och intervjuer med personal på de båda äldreboendena samt kvalitativa intervjuer med ledningen. Vi använde oss av det deduktiva förhållningssättet genom att utgå från det systemteoretiska forskningsperspektivet. Resultatet visade på små skillnader både i arbetstillfredsställelse och i de äldres kvalitet mellan de båda äldreboendena. Ur ett ekonomiskt perspektiv fanns positiva effekter i intraprenaden genom att personalen var mer medvetna om de ekonomiska aspekterna. Frivillighet är viktigt vid valet vid valet av förändrad driftsform och att ledarskapet har en viktig roll. Sökord: Alternativa driftsformer, intraprenad, äldreomsorg, äldreboenden, system teori.

Denna C-uppsats behandlar skillnader mellan privat och kommunal äldreomsorg. Syftet är att undersöka ivilken utsträckning privata respektive kommunala äldreboenden tillämpar New public management i sinaverksamheter. Data hämtas genom fyra semistrukturerade intervjuer med personer som är boendechefer förolika äldreboenden. Anledningen till att jag valt att intervjua boendechefer är för att dessa personer inneharett ledningsansvar och som även visar vilket synsätt verksamheten har. Den teoretiska bakgrunden jaganvänder mig av är NPM-teorin. I uppsatsen studerar jag boendechefernas synsätt och arbetssätt påäldreboendet i form av arbetsgivare som rimligtvis återspeglar det synsätt som verksamheten har. Minaresultat visar att både kommunala och privata äldreboenden använder sig till viss del av New publicmanagement teorin. Undersökningen visar även att det finns skillnader mellan de privata äldreboendena ochinte endast mellan de privata och de kommunala verksamheterna. Denna undersökning är intressant ur ettsociologiskt perspektiv eftersom den undersöker aspekter som speglar viktiga processer som kännetecknarvårt moderna välfärdssamhälle.

The market for community properties is a relatively new market for private investors. Previously, local governments usually owned these properties. The demands for community properties from property companies and institutions have increased over the past 10 years and an increasing number of local governments are selling their properties. One popular type of community property is elderly accommodations. This study aims to provide an overview of the greatest risks concerning elderly accommodations in comparison with office buildings and rental housing properties according to different operators. The study is based on a qualitative approach and information has mainly been obtained through interviews with ten operators. Elderly accommodations are generally viewed upon as a safe segment since they usually have long leases, often with a municipality, which is considered to be a very safe tenant. Investing in such properties is therefore often compared to buying a bond. The view on what is the greatest risk differs between the operators. According to most operators the greatest risk is in the residual value by the end of the lease contract. Yet we have not reached the end of the long contracts since these properties became popular on the market about 10 years ago. The residual value is mostly influenced by the political risk, the location and the alternative use of the property. This differs from office properties that are more dependent on the economic situation and rental residual places that are more dependent on the location than elderly accommodation properties. Research show that there have been changes in what the elderly demand in their living environment. Despite that most operators believe that changes in preferences will not have a substantial impact on the segment and that elderly accommodation properties is a safe product. / Marknaden för samhällsfastigheter är en relativt ny marknad för privata aktörer. Tidigare ägdes fastigheterna oftast av kommuner och landsting. Efterfrågan på samhällsfastigheter från fastighetsbolag och institutioner har ökat under de senaste 10 åren och allt fler kommuner och landsting säljer av sina fastigheter. En populär typ av samhällsfastigheter är äldreboenden. Denna studie syftar till att ge en bild av vilka risker som är de största för äldreboenden i jämförelse med kontor- och hyresbostadsfastigheter enligt olika aktörer. Studien bygger på en kvalitativ metod och information har främst inhämtats genom intervjuer med tio olika aktörer. Äldreboenden ses generellt som ett säkert segment i och med att de vanligtvis har långa hyresavtal, ofta med en kommun vilket anses vara en mycket säker hyresgäst. Att investera i en sådan fastighet jämförs därför ibland med att köpa en obligation. Synen på vad som är den största risken skiljer sig mellan aktörerna. Enligt de flesta är den största risken restvärdet vid kontraktstidens slut. Än har vi inte nått till de långa hyreskontraktens slut sedan äldreboenden blev populära på marknaden. Risken för restvärdet är långsiktig efterfrågan på fastigheten vilket främst påverkas av den politiska risken, läget samt fastighetens alternativanvändning. Detta skiljer sig från kontorsfastigheter som styrs mer av konjunktur och hyresbostadsfastigheter som är mer lägesberoende. Forskning visar att det har skett förändringar i vad de äldre efterfrågar i sitt boende. Trots detta tror de flesta aktörer att förändrade preferenser inte kommer att ha en allt för stor påverkan på segmentet och att äldreboenden är en säker investering.

Sjuksköterskans arbete på äldreboenden står inför fortsatta utmaningar med att bibehålla anställda sjuksköterskor och med nyrekrytering på grund av hög personalomsättning. Vårdandet utövas ofta till sköra och multisjuka äldre, med ett stort och komplext vårdbehov. Specialistutbildade sjuksköterskor med inriktningen vård av äldre kan bidra till en ökad förståelse och förmåga att möta de äldres vårdbehov. Forskning visar att förbättringar och mer kunskap om yrket behövs för att ha möjlighet att ta itu med dåliga arbetsvillkor och bristande kunskaper hos sjuksköterskor verksamma på äldreboenden. Syftet med examensarbetet var att belysa arbetet på äldreboenden utifrån sjuksköterskans perspektiv. Litteraturöversikt har valts som metod och följer principerna för integrativ metodik med några få avsteg. Resultatet är uppbyggt av elva artiklar med både kvalitativ och kvantitativ metodik. Artiklarna söktes fram i databaserna Pubmed och CINAHL. I resultatet beskrivs en huvudkategori samt sju underkategorier som svarar mot syftet. Att arbeta på äldreboenden innebär ett mångfacetterat arbete för sjuksköterskan. Det innefattar ett omfattande ansvarsområde, där sjuksköterskan har en vårdande roll men även en administrativ roll. Arbetet kräver kompetens och erfarenhet samt samverkan med flera professioner i team. Sjuksköterskan har behov av stöd från kollegor, läkare och chefer samt organisatoriska förutsättningar för att utföra sitt arbete. Sjuksköterskans perspektiv visar att vårdande relationer, kompetens, erfarenhet, stöd och organisatoriska förutsättningar kan bidra till ett bättre fungerande arbete, som utövas för att ge god och säker vård till de äldre.

No description available.

När det offentliga väljer att upphandla välfärden och köpa in tjänsteutförandet från fristående vårdbolag följer ett behov av nya verktyg för att driva välfärden i önskad riktning. Den här uppsatsen söker beskriva hur kommunala tjänstemän bemöter konsekvenserna av trenden att omvandla de byråkratiska välfärdssystemen till marknader för välfärdstjänster och utvecklar nya verktyg för styrning. Utgångspunkten för undersökningen är de förfrågningsunderlag tjänstemännen formulerar och som utgör grunden för upphandlingsprocessen. Fördjupad kunskap om hur upphandlingsprocessen utformas i praktiken samlas genom intervjuer med ansvariga tjänstemän vid Uppsala Kommun samt marknadschefen vid ett av kommunens utförarbolag. Undersökningen visar att tjänstemännen lägger stor vikt vid formuleringen av obligatoriska krav som utförarna måste leva upp till för att maximera de boendes välmående. Dessa krav utformas för att stärka tydlighet, uppföljningsbarhet och standardisering. Detta görs genom att öka mängden krav, använda och skapa normer för hur verksamheten bör bedrivas och att stärka professionella yrkesgruppers roll.

The concept of dignity is a central notion in elderly care in Sweden. The aim of this essay is to show how “dignity” and “worth” is defined by authorities and in law - and how this is translated into practice. In Swedish law, there are specific guidelines for the elderly and there are also laws that are more general, and meant to include the elderly without specifically mentioning age, and this essay will examine what these say on the matter. Protecting and promoting the rights of elderly is an important part of ensuring fundamental human rights. Elderly people have the right to participation and a dignified life. According to the National Board of Health and Welfare, about twenty percent of Sweden's population are 65 years or older, yet their position in society is weak. Life in nursing homes are in many ways governed by routines and carers who have a natural power position over them. This position is not something they can easily challenge, because of the circumstances that surround them – by law, caregivers, relatives and their surroundings. There are a few common themes that also challenge the elders worth and dignity: consent, time, routines, staff shortage, authority and force, and this essay examines their relation to the mentioned key terms – and what this means for the elderly.

This essay focuses on the elderly and their religious beliefs and is based on the origin idea of a secular Sweden, but where immigration has been the source of additional various religious affiliations. This study intends to nuance the problems that previous researchers focused on when doing research on immigration, by interviewing staff members of nursing homes in immigrant dense areas, especially Malmoe, Gothenburg and Stockholm. The aim is to investigate how the allocation of residents, with different religious than Protestant Christians, is distributed at nursing homes and to see if there is a need for adjustments. Additionally, the thesis about immigrants and immigrants' identity and attitudes to Swedish society is discussed with John Berry´s acculturation theories and strategies. The results show that the majority of the nursing homes have residents with different religious affiliations and that some practical adjustments have been done, but it also shows that nursing homes have changed to the extent that they have adapted to a secular society. Ignorance and prejudice contribute to the problem in terms of seeing all residents as individuals and at the same time ensuring adaption according to all their needs, which is exemplified in the solutions made by using multi-cultural staff members and specialized departments. The relationship between nursing homes and the Swedish church continues but the role of the church service has changed. However, the idea that residents with different affiliations are free to exercise their religion in private occurs simultaneously as it is highlighted that immigrants is assimilated into a secular Swedish society. This in turn means that not every residents need is seen to at the investigated nursing homes.

Syftet med denna studie är att belysa hur äldres sexuella hälsa beaktas på äldreboenden. Samt att titta närmare på omsorspesonalens attityder kring sex och hur de påverkar den äldre brukarens välmående. Det är framför allt viktigt för de äldre men även för personalens framtida arbetssätt. Som enhetschef är det viktigt att känna till hur personalens värderingar påverkar arbetet med den äldre. Genom att använda teorierna ålderism och skam så är syftet att se om åldersdiskriminering förekommer kring frågor om sex inom äldreomsorgen. Teorier om skam används som teoretiska glasögon för att förstå de inre processer som frågor om sex kan väcka hos den äldre och personalen. Studien är en litteraturstudie och ett försök att göra en kunskapsöversikt över frågor kring den äldres sexulaitet på äldreboenden kopplat till personalen och samhällets attityder. Den huvudsakliga litteratur som ligger till grund för arbetet är vetenskapliga artiklar innehållande kvalitativ- och kvantitativ forskning. Artiklarna har gallrats enligt en systematisk litteraturstudie modell (Friberg 2017).Resultatet visar att forskning visar på att sexualitet kan spela en viktig roll för att äldre ska uppnå en god hälsa. Äldres sexualitet är ett tabubelagt ämne och äldre tenderas att diskrimineras pga. sin ålder. Mer kunskap behövs inom ämnet för att bidra till mer positiva attityder gentemot äldres sexuella hälsa och för att de äldre ska våga uttrycka sin sexualitet utan skam och obehag. Resultatet har delats upp i olika teman som framkommit ur de tio artiklar vi har läst. De teman som vi kommer att belysa i den här uppsatsen är äldres inställning till sex, attityder hos personal, attityder hos anhöriga samt samhällets attityder till äldres sexualitet. / The purpose of this study is to shed light on how the sexual health of the elderly is taken into account in nursing homes. And to take a closer look at the care staff's attitudes towards sex and how they affect the elderly user's well-being. It is above all important for the older and also for the staff's future working methods. As a unit manager for a nursing home, is it important to know how the care staff's values colours the work with the eldery person. By using the theories of Ageism and Shame, can we have a closer look and see if age discrimination occurs around issues of of the elderis sexual health in the nursung homes,.. Shame Theories as theoretical glasses can help us understand the internal process and feelings of the eldery. The study is a literature study and an attempt to make a knowledge overview of questions about the elderly's sexuality in nursing homes linked to the staff and society's attitudes. The main literature on which the work is based is scientific articles containing qualitative and quantitative research. The articles have been chosen according to a systematic literature study model (Friberg 2017). The results show that research shows that sexuality can play an important role for the elderly to achieve good health. Elderly sexuality is a taboo subject in both elderly care and in society. More knowledge is needed in the subject to help more positive attitudes towards the sexual health of the elderly and for the elderly to dare to express their sexuality without shame and discomfort. The results have been divided into four different themes: attitudes of staff, attitudes of relatives and society's attitudes to the sexuality of the elderly.