Denna studie har ägnats åt att studera och fördjupa kunskapen kring skamaffekten i relation till negativa kroppsupplevelser. Det har skett genom en litterarstudie vars utgångspunkt har varit tre frågeställningar. Den första frågeställningen har berört hur skamaffekten kan beskrivas. Som svar på denna frågeställning visar studien att skammen har många markörer, att skammen har sina tidliga kroppsliga uttryck, att skamupplevelsen är en mycket obehaligt upplevelser och att människor på en mängd sätt försöker skydda sig från skamupplevelsen. Till följd av alla skyddsmekanismer kan skamaffekten uppträda i en högst förklädd form och vara svår att identifiera som just skam. Studien visar även att skam som en social emotion påverkar den relationella förmågan på ett högst negativt sätt. Skam bidrar till att individen isolerar sig och till uppkomst av olika former av patologiska tillstånd. Samtidigt belyses att skam på många sätt fyller viktiga funktioner för individen och för individen i samhället. Frågeställning nummer två har gällt vilka källor skam har. Studen visar flera olika skamkällor och olika tankar kring hur skam uppstår. Intrapsykiska källor har belysts liksom relationella och även källor till skam sprungna ur den sociala kontexten. Genus och traumaperspektiv har lyfts fram och även perspektivrörande personlighetsstruktur. Den tredje frågeställningen har handlat om skammens koppling till människans kroppslighet. Här visar studien att utvecklingsperspektiv kan visa på kopplingar mellan skam och kroppslighet. Det faktum att skammen tenderar att verka i det fördolda knyter affekten till icke- verbaliserat upplevande. Sexualiteten och männskans behov av beröring är kroppsnära och även skamnära områden visar studien. Normer i det postmodernistiska samhållet, genus och samhälleliga hierarkier, med koppling tilltill kroppen och skamaffekten, är ytterligare perspektiv som belyses. Diskussionen understryker det kliniska värdet av att ha fördjupande kunskaper om skamaffekten liksom värdet av att det kliniska arbetet med negativa kroppsupplevelser göra det utifrån kunskaper om skammens olika markörer och källor. Behov av ytterligare studier inom områdets påtalas.

Affekten skam är en viktig aspekt som tidigare inte uppmärksammats i tillräckligt hög grad vid behandling av Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Studien undersökte hur kliniskt verksamma terapeuter berättade: att skam vid PTSD till följd av interpersonellt trauma tog sig uttryck, hur de arbetat med affekten skam i behandling, samt hur de påverkats av klienters skam i terapin. Sex terapeuter intervjuades och en abduktiv tematisk analys av intervjuerna genomfördes. Viktiga aspekter gällande skam i behandling lyftes fram, där klientens frivillighet och kontroll i behandlingen, samt ett aktivt utmanande av klientens perspektiv betonades. Resultatet skildrade även hur skam kan utgöra både ett hinder och ett verktyg i terapin. Studien bidrar till att belysa skammens betydelse vid behandling av PTSD efter interpersonellt trauma samt vikten av terapeuters medvetna förhållningssätt till skam för att denna inte ska utgöra ett hinder i terapiprocessen.

Denne masteroppgaven er en sosiologisk studie som beskriver hvordan miljøterapeuten forstår skam, og hvilke strategier miljøterapeuten anvender i møte med skam hos pasientene. Studien er en kvalitativ analyse basert på empirisk materiale bestående av åtte dybdeintervju av miljøterapeuter i rusbehandling. Denne oppgaven svarer på problemstillingen Hvordan forstår miljøterapeuter skam, og hvilke strategier anvender de i møte med skam? Hovedkonklusjonen i denne studien er at miljøterapeuten forstår skam som sårbarhet i pasientrollen, og at de opplever seg selv som skamreduserende. Følelsen av skam i pasientrollen virker ikke å prege deres hverdagspraksis, men miljøterapeutene viser potensial som skamreduserende agenter. Studien peker på tretten skamreduserende strategier. Strategiene fremstår som generelle omsorgsstrategier noe som kan antyde at de skamreduserende tilnærmingene er naturalisert i den miljøterapeutiske rollen.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka behandlares syn på orsaker till mäns våld i nära relation, samt om man beaktar skamproblematik och skamhantering vid behandling av männen. Den kvalitativa studien hade en explorativ ansats. Sex behandlare intervjuades. Därefter analyserades svaren utifrån Kvales (2009) meningsanalys. Gemensamt för behandlarna var att de såg mäns våld mot kvinnor som ett strukturellt problem knutet till mansrollen. Andra faktorer ansågs bl.a. vara svåra uppväxtmiljöer, stort kontrollbehov samt svårigheter med affektkontroll. Behandlarna använde sig främst av en behandlingsmetod som utarbetats på Alternativ til Vold (ATV) i Norge, men innehållet i behandlingen varierade utifrån utbildning och tidigare erfarenhet. Skammen visade sig ha betydelse i behandlingsarbetet då männen upplevdes bära på skam över beteendet. Däremot gav intervjuerna inte stöd för att mäns våld förorsakades av männens skamhantering. En reflektion utifrån resultatet är att det kan spegla ATV:s metod att främst ha fokus på våldet. Förslag till vidare utforskning i ämnet är att undersöka målgruppens skambenägenhet och anknytningsmönster

This is a qualitative study that has investigated four people's experiences of making a physical change of life. With narrative depth interviews, the study was characterized by the informants own experience of their experiences and thoughts. With questions surrounding their experiences of alienation, belonging to the standard, people's attitude and prejudices against their appearance. The investigation revealed that the informants experienced shared experiences and things that separated them. The conclusion based on the people in this study was that people with low self-esteem are at greater risk for experiencing alienation. Despite the fact that a person belongs to the norm, the person can experience a dissatisfaction with themselves and still feel that they does not fit. The perception of self and self-esteem is improved not only by belonging to the norm. However, a person who belongs to the norm experience the benefits by including a friendly reception from their surroundings. The perception of others' prejudices and treatment does not always match the reality. It may be due to their own uncertainty in the person that makes misjudgments of their surroundings.

Denna studie undersökte skam och interpersonell känslighet. Kvinnor antogs använda sig mer av internaliserande skamhanteringsstrategier medan män mer av skamhanteringsstrategin Undvikande. Inga signifikanta skillnader gällande strategin Attackera andra förväntades. Kvinnor antogs vara mer interpersonellt känsliga än män. Vidare förväntades ett positivt samband mellan interpersonell känslighet och internaliserande skamhanteringsstrategier. 233 universitetsstudenter i åldrarna 18-40 undersöktes. Mätinstrumenten som användes var The Compass of Shame Scale (CoSS) och The Interpersonal Sensitivity Measure (IPSM). Resultatet visade att kvinnor skattade sig högre på internaliserande skamhanteringsstrategier. Inga signifikanta skillnader fanns på subskalorna Undvikande och Attackera andra. Kvinnor skattade sig också högre gällande interpersonell känslighet. Utöver ett samband mellan internaliserande skamhanteringsstrategier och interpersonell känslighet fanns också ett samband mellan Attackerna andra och IPSM total, samt mellan CoSS total och IPSM total. Resultaten diskuterades utifrån kvinnors underordnade ställning i samhället. Mer forskning behövs dock för att tydliggöra hur sambandet mellan dessa två begrepp ser ut. / This study investigated shame and interpersonal sensitivity. Women were assumed to use more internalized shame-management scripts while men more of the shame-management script Avoidance. No significant differences concerning the script Attack others were expected. Women were assumed to be more interpersonal sensitive than men. Furthermore, a positive correlation between interpersonal sensitivity and internalized shame-management scripts were expected. 233 university students between the ages of 18-40 were examined. The instruments used were The Compass of Shame Scale (CoSS) and The Interpersonal Sensitivity Measure (IPSM). The results showed that women rated themselves higher on the internalized shame-management scripts. There were no significant differences regarding the scripts Avoidance and Attack others. Women also rated themselves higher when it came to interpersonal sensitivity. In addition to a correlation between interpersonal sensitivity and internalized shame-management scripts there were also correlations between Attack others and IPSM total, and between CoSS total and IPSM total. The results were discussed from the perspective of women’s subordinate role in society. More research is needed to clarify the connection between these two constructs.

Hellemyrsfolket blir i litteraturhistorien betegnet som hovedverket innenfor den naturalistiske fortellertradisjonen i Norge. Tradisjonen kan forenklet karakteriseres gjennom et ønske om å skildre virkeligheten slik den er med utgangspunkt i samfunnets lavere klasser. En sentral faktor i den naturalistiske litteraturen er synet på mennesket som et produkt av arv og miljø, noe som gjør at tanken om sosial mobilitet virker fjern og uoppnåelig. Oppgaven forsøker å problematisere og nyansere tolkningen av Hellemyrsfolket som gjennomført naturalistisk og deterministisk, og vektlegger hvordan karakterenes psykologi er sentral for verkets plotstruktur. Med mål om å undersøke skammens funksjon i romanserien, legges det vekt på karakterene Sivert, Lydia, Petra og Andrea, og hvordan skamfølelsen (eller mangelen på denne) har innvirkning på livene deres. I analysen av Sivert legges det vekt på hvordan han lar handlingene sine styre av skammen og hvordan livet hans tar en uheldig vending som følge av en individuell brist ved ham selv. For Sivert er skammen i hovedsak knyttet opp mot familiearven som han mener står i veien for hans mål om sosial oppdrift. Også for Lydia og Petra blir skammen sentral, da den virker negativt inn på selvbildet deres og etablerer oppfatningen om at de ikke fortjener å gifte seg av kjærlighet. For Andrea er det derimot den overveldende skamløsheten som er sentral, og gjennom henne ser man hvordan fraværet av skam kan være like ødeleggende som selve skammen. Prosjektet gjennomføres med utgangspunkt i relevant litteratur- og skamteori. Med støtte i analyser gjort av blant annet av Irene Engelstad, Anne-Kristin Strøm og Åsfrid Hegdal legges det vekt på hvordan spenningen mellom psykologi og determinisme er en sentral faktor i verket. Analysen av skammen tar utgangspunkt i psykologiske framstillinger av skamaffekten. Dette blir gjort med utgangspunkt i psykologer som Finn Skårderud og Leon Wurmser. Også filosofen Knut Inge Riksen blir sentral for å forklare hvordan en viss grad av skam er nødvendig i opprettholdelsen av samfunnet. Ettersom skamforskningen har sin opprinnelse i siste halvdel av 1900-tallet, og skammen betegnes som både historisk og sosialt betinget, har dette lagt enkelte føringer for hvordan teorien kan benyttes i dette tilfellet. Som en løsning har generelle beskrivelser av fysiske og psykiske skamreaksjoner blitt vektlagt framfor konkrete skamårsaker.

This paper aims to explore the possibility of reading the Temple cleansing stories of John and Mark through Bruce J Malina’s honor/shame model, as E. Randolph Richards do. The analysis searches in John’s and Mark’s Temple cleansings for the presence of the notions of honor and shame, as Malina uses those concepts in his model. Afterward is presented a brief discussion of continuing challenges to Richards's reading of the Temple cleansing stories.

Syftet med denna studie har varit att undersöka psykoterapeuters erfarenheter av kopplingen mellan skam och depression i psykoterapi. Fyra legitimerade och erfarna psykodynamiska psykoterapeuter intervjuades. Intervjumaterialet grundades på olika teman, och dessa var hur terapeuterna uppmärksammar och arbetar med skam kopplat till depression.  Studien genomfördes med kvalitativ metod och tematisk analys. Resultatet visar att skam är en affekt som kan vara inkapslad i skuld och som är svår att uppmärksamma och arbeta med tillsammans med klienten. Resultatet pekar också på att affekten skam är stark, kan ha många olika ansikten och ofta är dold. Det framkommer också att om man inte kommer åt skammen så löses inte depressionen. Dessa svårigheter förutsätter att man som psykoterapeut är medveten om sin egen skam. Andra svårigheter kan vara att det finns så lite skrivet och forskat om kopplingen mellan skam och depression. Kanske är det i sin tur en anledning till att ämnet inte har så stort fokus i psykoterapeutprogrammet.

The aim of this paper is to examine how heterosexual cis-females is affected by living in an abusive relationship, in terms of how they act and relate to themselves, their environment and their abusers. Based on Sara Ahmed's phenomenology and her theory of how bodies are oriented towards the outside world, depending on previous experience and social discourses, two interviews with two heterosexual cis-women who lived through violent relationships where conducted, and through their narratives I examine how they orient themselves as a result of the abusive relationship. The women reports a (dis)orientation toward themselves and away from the abuser, as well as friends and family as a result of feelings of shame, anxiety and fear induced by the abusive relationship. The women also describe how some feelings of anxiety "sticks" and is ”re-lived” by the abused even when the relationship has ended, exposing the relationship as deeply disorienting.