Bakgrund: I Sverige föds cirka 800 barn med hjärtfel varje år. Framstegen inom barnkardiologi och kirurgi har resulterat i att fler uppnår vuxen ålder än tidigare. Detta medför en växande patientgrupp, så kallade grown- up congenital heart disease (GUCH) patienter. Att leva med hjärtfel kan påverka det dagliga livet, såväl fysiskt som psykiskt. Syfte: Studien syftade till att undersöka vuxna patienters upplevelser av att leva med GUCH. Metod: En integrativ litteraturöversikt användes genomgående i uppsatsen. Sökningarna utfördes i databaserna Cinahl, PsychINFO, PubMed och SveMed+. Resultat: Fyra teman identifierades. Huvudfynden visade att patienter kände sig begränsade i sitt dagliga liv i varierande utsträckning. Oro, ångest och depression var upplevelser som de ställdes inför. De uttryckte även en känsla av att vården förbisåg viktiga delar av deras upplevelse. Slutsats: GUCH-patienter är en växande grupp som behöver uppföljning och vård livet ut. Kunskap om att leva med GUCH behövs för att kunna bemöta och stärka deras hälsoprocess. Sjuksköterskan bör bekräfta och se hela patienten utifrån dennes livsvärld samt hjälpa patienterna att finna en balans mellan vila och rörelse. Vidare forskning behövs då det finns ett behov av fördjupad kunskap om patienternas upplevelser av att leva med GUCH.

Kvinnors sexuella hälsa kan påverkas av olika faktorer och livmoderhalscancer är en av dem. Livmoderhalscancer uppkommer genom sexuell överföring av humant papillomvirus. Viruset leder till cellförändringar på kvinnans livmoderhals. Upplevelsen av sexuell hälsa är viktig för välbefinnandet och sjuksköterskans roll är att identifiera och stödja både fysiska och psykiska behov av omvårdnad. Syftet: Syftet med denna litteraturöversikt var att sammanställa  faktorer som påverkar kvinnors sexuella hälsa vid livmoderhalscancer. Metod: Nio vetenskapliga artiklar valdes för analys, varav tre kvantitativa och sex kvalitativa. Metoden som användes var integrativ litteraturöversikt. För litteratursökningen användes databaserna CINAHL och PsycINFO. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier som representerade de faktorer som påverkade kvinnors sexuella hälsa vid livmoderhalscancer. Dessa var sexuell självbild, att ha en sexuellt överförbar sjukdom och parrelationen. Slutsats: Sjuksköterskor behöver i sin profession lyfta ämnet sexuell hälsa med sina patienter eftersom patienterna kan uppleva ämnet som tabubelagt. Vidare behöver sjuksköterskor ta upp ämnet sexuell hälsa med patienter för att utveckla erfarenhet i mötet med patienten

Amyotrofisk lateralskleros är en allvarlig obotlig sjukdom som medför tilltagande muskelsvaghet och förlamning, som leder till döden vanligen efter 2-4 år på grund av försvagad andningsförmåga. Att drabbas av ALS påverkar livskvaliteten. Upplevelsen av livskvalitet är individuell och beror på en rad olika faktorer. Syftet med litteraturöversikten var att sammanställa faktorer som främjar eller hämmar livskvaliteten hos personer med ALS. Metoden som användes var integrativ litteraturöversikt där litteratursökningen genomfördes i databaserna PubMed och Cinahl. Urvalet av artiklar resulterade till att 14 vetenskapliga artiklar ingår i  studiens analys. I analysen framkom att främjande faktorer var: Att leva som vanligt, Socialt stöd och relationer, Copingstrategier och Aktiv livsstil samt att hämmande faktorer var: Fysiska svårigheter och Psykologiska påfrestningar. Resultatet visade att hög ålder, god hälsa, hög funktionsförmåga, självständighet, tillfredsställande ekonomi, stöd och hjälp, hjälpmedel, familj, vänner, olika strategier, aktiviteter, husdjur och jobb var främjande för livskvaliteten. Hämmande för livskvaliteten var fysiska symtom, hög ålder, försämrad funktionsförmåga, depression, tung belastning, otillräckligt tillgodosedda fysiska, kognitiva och emotionella behov samt svårigheter att integrera kommunikations- och förflyttningshjälpmedel. En slutsats är att det finns olika faktorer som påverkar livskvaliteten hos personer med ALS och att faktorerna har varierande betydelse hos olika personer. Det är därför viktigt att som sjuksköterska möta varje enskild person utöver sin sjukdom, vilket kan ske med hjälp av personcentrerad omvårdnad. Även KASAM kan vara till hjälp för att som sjuksköterska synliggöra behov av omvårdnad hos patienter.

Bakgrund: Årligen drabbas cirka 10000 svenskar av ett plötsligt hjärtstopp utanför sjukhus. Efterförloppet vid ett plötsligt hjärtstopp kräver omfattande vård och övervakning på sjukhus, men trots detta överlever endast cirka 6 %. Litteraturöversiktens teoretiska referensram är KASAM- känsla av sammanhang. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av att överleva ett plötsligt hjärtstopp. Metod: En integrativ litteraturöversikt med induktiv ansats som består av elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ eller kvantitativ metod genomfördes. Resultat: Litteraturöversiktens resultat består av tre huvudkategorier: ”En förändrad människa”, ”En andra chans i livet” och ”Ett behov av information och stöd”.  Patienterna hade ofta inget minne av händelsen och upplevde oro och rädsla över att drabbas igen. Resultatet visade att patienter fick nytt perspektiv på livet och stöd från närstående och hälso- och sjukvården ansågs betydelsefullt för att kunna gå vidare. Slutsats: Sjuksköterskan bör se till att patienten har fått tillräcklig information för att få förståelse för vad som hänt och därmed bidra till att stärka patientens känsla av sammanhang. Det krävs ytterligare kvalitativ forskning inom området för att få ett bredare perspektiv av patienters upplevelser av att överleva hjärtstopp.

No description available.

Bakgrund och problemformulering: Intensivvårdssjuksköterskor arbetar patientnära och det ligger inom ramen för deras kompetens att ha förmågan att arbeta förebyggande mot intensivvårdsdelirium. Intensivvårdsdelirium drabbar en stor andel av patienterna som vårdas på intensivvården. Tillståndet medför bland annat förlängda vårdtider, ökade kostnader för sjukvården och en ökad mortalitet hos patienterna som drabbas. Syfte: Syftet är att beskriva intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att arbeta förebyggande mot intensivvårdsdelirium. Metod: En systematisk integrativ litteraturöversikt enligt modellen av Whittemore och Knafl (2005). Resultat: Flera sjuksköterskor upplever en avsaknad av kunskap kring intensivvårdsdelirium och det förebyggande arbetet. Resultatet belyste att intensivvårdssjuksköterskor har olika erfarenheter kring det identifierande arbetet. Bedömningsinstrument nämns i flera studier och det råder delade upplevelser kring användandet av instrumenten. Intensivvårdssjuksköterskor upplever att det finns flera olika utmaningar i det förebyggande arbetet. Diskussion: I diskussionen sker reflektioner kring intensivvårdssjuksköterskans kunskaper kring intensivvårdsdelirium samt erfarenheter av att arbeta förebyggande och identifierande

Introduktion: Definitionen av hot och våld är bred, allt från verbala hot till fysiskt våld. Praktisk inlärning i form av klinisk utbildning ingår i sjuksköterskeutbildningen där sjuksköterskestudenterna får lära sig att hantera en rad olika situationer. Sjuksköterskestudenter, tillsammans med sjuksköterskor, har den närmsta kontakten med patienter och dess anhöriga vilket är en bidragande orsak till att de får utstå mest hot och våld inom vårdkedjan. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka sjuksköterskestudenters erfarenheter av att bli utsatt för hot och våld under den kliniska utbildningen. Metod: En integrativ litteraturöversikt med induktivt förhållningssätt valdes som analysmetod till denna litteraturöversikt. 5 artiklar med kvalitativ ansats, 10 artiklar med kvantitativ ansats och 2 artiklar med mixed-method ingick i analysen. Analysen utgick ifrån 4 frågeställningar. Resultat: Största delen av det verbala hoten/våldet utövades av sjuksköterskor och det fysiska våldet utövades av patienter. Hotet och våldet ledde till negativa känslor och somatiska symtom hos sjuksköterskestudenterna. Detta i sin tur riskerade att få sjuksköterskestudenterna att vilja avsluta sina studier. Slutsats: Strategier och metoder för att kunna stötta sjuksköterskestudenter som blivit utsatta för hot och våld under den kliniska utbildningen är viktigt. Sjuksköterskor behöver utbildning inom kommunikation och handledarskap. En bra relation mellan handledare och sjuksköterskestudent krävs för att få en så lärorik och givande klinisk utbildning som möjligt och för att sjuksköterskestudenterna ska vilja stanna kvar och fortsätta sin utbildning.

I slutet av 2019 drabbades världen av en pandemi; Covid-19. Viruset spreds snabbt världen över och påverkade sjukvården kraftigt, framför allt intensivvården. Det ledde till stora förändringar för intensivvårdssjuksköterskorna som stod i frontlinjen. Det var både en extrem fysisk och psykisk belastning att vårda de drabbade patienterna och samtidigt ge den bästa möjliga vård. Trots rädslan att själva bli smittade fortsatte de att arbeta under sin profession. Syftet med examensarbetet var att skapa en övergripande sammanställning av intensivvårdssjuksköterskors upplevelse av att arbeta inom intensivvården under Covid-19 pandemin. En integrativ litteraturöversikt baserad på Whittemore och Knafls (2005) modell användes för att besvara frågeställningen. I resultatet inkluderades 13 artiklar med kvantitativ och kvalitativ ansats, samt mixad metod. En tematisk innehållsanalys baserad på Braun och Clarke (2006) användes för att analysera data, vilket utmynnade i tre teman. Att arbeta i en främmande och skrämmande arbetsmiljö; att arbeta under en stor organisatorisk utmaning med extrem arbetsbelastning; och att uppleva etiska dilemman i en extrem tid. Resultatet visar att det var både en fysisk och psykiskt utmanande tid under Covid-19. Rutiner och riktlinjer förändrades snabbt och besöksrestriktioner implementerades som påverkade vårdrelationen. Omvårdnaden fick nedprioriteras och personalförflyttades utan adekvat upplärning till intensivvården. Etiska dilemman var ofta förekommande och den moraliska stressen blev stor. Slutsatsen som dras är att intensivvårdssjuksköterskorna belastades hårt av Covid-19 vilket fick konsekvenser, både för sjuksköterskorna men även för patienterna och patientsäkerheten.

Sjuksköterskans arbete på äldreboenden står inför fortsatta utmaningar med att bibehålla anställda sjuksköterskor och med nyrekrytering på grund av hög personalomsättning. Vårdandet utövas ofta till sköra och multisjuka äldre, med ett stort och komplext vårdbehov. Specialistutbildade sjuksköterskor med inriktningen vård av äldre kan bidra till en ökad förståelse och förmåga att möta de äldres vårdbehov. Forskning visar att förbättringar och mer kunskap om yrket behövs för att ha möjlighet att ta itu med dåliga arbetsvillkor och bristande kunskaper hos sjuksköterskor verksamma på äldreboenden. Syftet med examensarbetet var att belysa arbetet på äldreboenden utifrån sjuksköterskans perspektiv. Litteraturöversikt har valts som metod och följer principerna för integrativ metodik med några få avsteg. Resultatet är uppbyggt av elva artiklar med både kvalitativ och kvantitativ metodik. Artiklarna söktes fram i databaserna Pubmed och CINAHL. I resultatet beskrivs en huvudkategori samt sju underkategorier som svarar mot syftet. Att arbeta på äldreboenden innebär ett mångfacetterat arbete för sjuksköterskan. Det innefattar ett omfattande ansvarsområde, där sjuksköterskan har en vårdande roll men även en administrativ roll. Arbetet kräver kompetens och erfarenhet samt samverkan med flera professioner i team. Sjuksköterskan har behov av stöd från kollegor, läkare och chefer samt organisatoriska förutsättningar för att utföra sitt arbete. Sjuksköterskans perspektiv visar att vårdande relationer, kompetens, erfarenhet, stöd och organisatoriska förutsättningar kan bidra till ett bättre fungerande arbete, som utövas för att ge god och säker vård till de äldre.

Varje år drabbas omkring 48,9 miljoner människor av sepsis runt om i världen och av dessa avlider cirka 11 miljoner. Sepsis är ett allvarligt tillstånd vilket kräver snabb upptäckt och snabbt påbörjad behandling för att minska dödligheten. Denna studies syfte var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att identifiera sepsis hos patienter på sjukhus. Studien har genomförts som en integrerad litteraturstudie där vi genom systematiska sökningar i databaserna PubMed och Cinahl sökt efter relevanta artiklar. Analysen resulterade i fem slutkategorier, “Att sjuksköterskor känner en osäkerhet”, “Att stress orsakar förseningar i vården”, “Att utveckla en klinisk blick”, “Att bli säker i sin roll att identifiera svikt av vitala tecken och symtom” och “Att arbeta i team”.  Denna studie belyser bland annat behov av utbildning för sjuksköterskor i att upptäcka tecken och symptom av sepsis. Vidare forskning om hur sjuksköterskor upplever att stress, arbetsbelastning och teamarbete påverkar deras bedömning av patienters vitala funktioner genom att upptäcka tecken och symptom i tid behövs. I nuläget verkar det vara stort fokus på kvantitativ forskning medan kvalitativa ansatser, där sjuksköterskor själva får berätta hur deras upplevelse är, är mer sparsam.