• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 1689
  • 39
  • 4
  • 2
  • 2
  • Tagged with
  • 1734
  • 528
  • 507
  • 381
  • 297
  • 255
  • 246
  • 204
  • 184
  • 179
  • 178
  • 164
  • 147
  • 138
  • 120
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

"Gör inte du som jag säger, får du inte vara med och leka!" : En studie om flickors makt i den fria leken

Jönsson, Malin, Wiréhn, Ranjita January 2009 (has links)
No description available.
2

"Gör inte du som jag säger, får du inte vara med och leka!" : En studie om flickors makt i den fria leken

Jönsson, Malin, Wiréhn, Ranjita January 2009 (has links)
No description available.
3

"Gör inte du som jag säger, får du inte vara med och leka!" : En studie om flickors makt i den fria leken

Jönsson, Malin, Wiréhn, Ranjita January 2009 (has links)
No description available.
4

"Gör inte du som jag säger, får du inte vara med och leka!" : En studie om flickors makt i den fria leken

Jönsson, Malin, Wiréhn, Ranjita January 2009 (has links)
No description available.
5

Ledarskap och makt : En intervjustudie om hur makt gestaltas i klassrummet på mellanstadiet

Harrysson, Anna, Blomstedt, Sandra January 2014 (has links)
Denna studie behandlar lärares syn på hur makt gestaltas i klassrummet ur ett mikroperspektiv, hur den gestaltas och upprätthålls. Sammanlagt har åtta aktiva mellanstadielärare intervjuats om lärarens egen uppfattning om sin makt i klassrummet, synen på den disciplinära makten som äger rum i klassrummet, vilken betydelse relationen lärare och elev har för att frambringa handling samt vilka effekter på gruppen lärare kan se utifrån sitt ledarskap. Den halvstrukturerade samtalsintervjun har använts som metod. Studiens resultat har belyst ur ett maktperspektiv med utgångspunkt i Michel Foucaults teorier om makt och disciplinering. Vilket innebär att makt är resultatet av att utöva kontroll över en annan individs handlingar under förutsättning att den underordnade godkänner den överordnades intentioner. Vidare är makt något som finns runt oss hela tiden i alla sociala relationer mellan människor och utövas i en ständig växelverkan mellan makt och motstånd. I studien framkommer vikten av relationen mellan lärare och elev för att läraren ska få eleverna att följa denne och inordna sig dess intentioner. Resultatet av studien visar att lärarna är medvetna om sin makt i klassrummet men att de i olika grad vill benämna det som makt. Istället beskrivs makten i termer som inflytande och möjlighet att påverka innehåll. Lärarna anser sig ha rätten att disciplinera eleverna både med hjälp av belöning och bestraffning för att uppnå den norm som råder i klassrummet. Vidare framkommer att för att få eleverna att följa läraren som ledare krävs att läraren har byggt upp en trygghet i klassrummet som består av bland annat tydlighet, struktur och elevinflytande.
6

Socialsekreterares upplevelse av den egna makten : I arbetet med barn, unga och familjer

Kula, Louise, Burstedt, Linnea January 2013 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka hur socialsekreterare upplever att makt synliggörs och hanteras i mötet med klienter som är aktuella i placeringsärenden. Intervjuer med fyra socialsekreterare inom arbetsgruppen barn och unga genomfördes. Vi har använt oss av hermeneutik som forskningsmetod och har analyserat resultatet utifrån Michael Foucaults teori om makt. Vår studie visar på att socialsekreterare har ett ambivalent förhållningssätt till makt samt att deras maktutövning ofta utgår från lagstiftningen. Vi har även kunnat påvisa att socialsekreterarna använder sig av omedvetna strategier för att hantera maktobalansen i mötet med klienter.
7

Samtal mellan Kristofer och Kristofer om monument och annat / Reading the backsides of philosophy books

Hedberg, Kristofer January 2014 (has links)
I sin "Masteressä: Samtal mellan Kristofer och Kristofer om monument och annat" skissar Kristofer Hedberg hur han närmar sig monumenten och det monumentala, politik och maktförhållanden i sitt konstnärliga arbete. Hedberg arbetar i första hand med skulptur och installationer och essän berättar hur dessa är kopplade till hans syn på vardagen och historien. Arbete med skulptur i the tredimensionella rummet och det abstrakta systemet.I sin essä skriver Hedberg att arbetet med rummet och det tredimensionella har att göra med en oförmåga att få en överblick över system och att det politiska systemet blir något abtrakt för honom. Ett sätt att förstå detta system blir ett försök att läsa av det visuella språket och ytan av makten, som utseendet, kroppsspråket och gester hos politiker och andra personer som har höga positioner i samhället. Att använda den egna kroppen som en måttstock för att väga och mäta sig mot en skulptur är relevant för Hedberg. Monumentet som maktgest.Hedberg påstår att monument kan användas som medium för att markera början och även slutet för en regim. Resningen av monumentet motsätts av störtandet av monumentet. Och att budskapet hos ett monument kan ändras av betraktaren till något annat. Han hävdar att genom historien är monumentet en maktgest i samhället och skapat som strategi för att kontrollera folket betraktar ur ett grodperspektiv. Exempel på detta skulle kunna vara ryttarstatyer. Förhållandet mellan monument och samtida skulptur.Monument fungerar som en påminnelse av en händelse av något slag och är alltid skapat av människor. Naturen kan inte vara ett monument i sig självt. Hedberg anser att Rachel Whitereads arbetet refererar till monument  när hon gjuter minnen av utrymmen eller platser där sedan "orginalet" är borttaget. Richard Serras skulpturer kontrollerar människors rörselser som en gest av makt. Inte endast visualiserar makt men även tar makt i det offentliga rummet. Exemplet Hedberg tar upp i essän är Titled Arc. / [I examensarbetet ingår utställningen "Reading the backsides of philosophy books":] I utställningen visar jag skulpturen ”Gray goo” och teckningar ur serien ”Descriptions”. Jag återkommer till makten som jag inte förstår. Min oförmåga att få en överblick över politiska system gör att jag stannar i det visuella med politiken och försöker göra sans av det jag ser. Material: Mixed media Teknik: Skulptur, teckning
8

Maktspelet i samspelet : En studie av relationen mellan revisor och klient vid redovisning och revidering av FoU

Rickardsson, Amanda, Åkesson, Fanny January 2014 (has links)
Bakgrund: Regleringen av hur immateriella tillgångar ska redovisas lämnar stort utrymme för individuella tolkningar. Hur sådana tolkningar görs påverkar de finansiella rapporter som når intressenter. Det saknas undersökningar som berör det samspel som sker mellan revisor och klient. Ett samspel som är det sista som sker i den process från att ett regelförslag fram till att informationen publiceras. Vem är det egentligen som bestämmer och vilka är faktorerna som påverkar de maktpositionerna parterna har i samspelet? Syfte: Syftet med uppsatsen är att karaktärisera samspelet mellan klient och revisor genom att undersöka vilka faktorer som påverkar maktpositionerna i samspelet. Metod: Uppsatsen består av två delstudier, vilket gör det möjligt att basera uppsatsen på samspelets båda parter och därmed ta hänsyn till båda parternas perspektiv på samspelet. Genom en induktiv intervjuserie med klienter, fångas en av parternas perspektiv på samspelet. Tillsammans med befintlig litteratur ligger intervjuserien till grund för framtagandet av en modell över faktorer som kan förklara maktpositionerna i samspelet. I en andra, deduktiv delstudie, utvärderas sedan modellen av revisorer. Detta görs i en kvantitativ enkätundersökning för att undersöka hur revisorn, som är den andra parten, ser på samspelets maktfaktorer och maktpositioner. Resultat/Slutsatser: Uppsatsens resultat visar på att det inte handlar om ett maktspel mellan parterna när det kommer till FoU-redovisning. Istället handlar det om att komma överens och fatta gemensamma beslut. Även om det inte handlar om ett maktspel, finns det faktorer som kan snarare utgör respektive parts roll i samspelet. Genom att parterna har olika roller och respekterar varandras roller, kan de känna kontroll som i sin tur kan förklara varför de ger indikationer om att de har makt i samspelet.
9

Den granskande makten : Institutionell identitet och rättsnarrativ i SVT:s Uppdrag granskning / The Investigating Power : Institutional Identity and Legal Narrative in SVT’s Uppdrag granskning (Mission Investigate)

Danielson, Magnus January 2016 (has links)
SVT:s Uppdrag granskning ett av de mest högprofilerade TV-program som specialiserat sig på uppgiften att granska makten. Programmet studeras i den egenskapen som en fallstudie inom forskningsområdet journalistik och makt. Journalistisk granskning av makt utgör ett sätt på vilket det demokratiska samhället hanterar vissa typer av överträdelse, skuld och ansvar. Uppdrag granskning kan i det sammanhanget ses och undersökas som en social institution som agerar inom det rätts-moraliska området. Reportrar identifierar överträdelser, leder i bevis, intervjuar offer och vittnen, ställer överträdare till svars samt initierar diskussioner kring rättvisa, moral och samhällsansvar. En narrativ analys av fem utvalda program inriktar sig på att undersöka hur programmets granskningar konstruerar institutionell identitet samt formerar, reproducerar och legitimerar journalistikens egen makt och legitimitet då de presenteras i rättsnarrativ form. En kvantitativ innehållsanalys av Uppdrag gransknings samtliga program mellan 2001-2014 ger svar på frågorna: Vilka makthavare granskas? Vilken typ av maktmissbruk eller missförhållanden handlar granskningarna om, inom vilka problem- och samhällsområden görs de? Fem journalister har också intervjuats i syfte att ge perspektiv på deras egna tankar, reflektioner och åsikter om journalistik och makt. Avhandlingen utgör ett bidrag till den fortlöpande diskussion om mediernas makt och förhållande till makt som efterlyses i demokratiutredningen SOU, 2000:1 ”En hållbar demokrati” / Journalism is one of many institutions dealing with transgressions at a societal level. This dissertation is partly about how it has come to occupy that position, but foremost about how practicing that mission constructs and defines journalism as a social institution and constructs identity, legitimacy and power. The object of study is one of the most high-profile programs of investigative television journalism in Sweden, Uppdrag granskning (Mission Investigate), which is analyzed as an instrumental case study.A quantitative content analysis of all 1,034 of Uppdrag granskning’s episodes broadcast between 2001-2014 shows that the public sector is more investigated than the private, and that Vård och omsorg (social care), Ordningsmakt (society monitoring power) and Handel och industri (trade and industry) are the most frequently investigated fields. Whereas the fields of Media (media), Kultur (culture) and Genus (gender) are fields investigated to a minor degree. Politicians and other public officials are more often the objects of investigation than other professional groups. A narrative analysis of five episodes shows how investigations construct journalism’s institutional identity, and reproduce and legitimize journalistic power when presented in the form of a legal narrative. The dissertation also features results of an interview study with five of Uppdrag granskning’s journalists. They give their own perspectives and reflections about investigative journalism and power.The results of the qualitative analysis show how the examined episodes of Uppdrag granskning construct journalism as an institution that: (1) identifies what is wrong in society, and who is responsible, (2) acts as a constructor and guardian of societal moral, (3) interacts in an intricate way with the formal legal system, investigating it, collaborating with it andsometimes stepping in where it fails, (4) exercises a form of justice that is mainly retributive towards those investigated, serves to restitute victims and by means of an emotional focus endeavors to engage and activate viewers’ sense of justice, (5) justifies means of deception and deceit to expose wrongdoing, (6) faces the creative challenge of shouldering the journalistic mission to investigate in a just and fair way, while at the same time making sure the investigations are dramatic and interesting enough to be worth watching on prime time television.
10

…så då bestämmer jag! : Lekens makt, positioner och genus i förskolan / ... so then I decide!

Bergman, Frida January 2016 (has links)
Bakgrund: Överallt i vår omgivning möts vi av makt av olika slag. Människor både tar och ger makt och fördelar den mellan sig. Redan i tidig ålder utövar barn makt och förhåller sig till genus. Både makt och genus är intressanta ämnen att undersöka i förskolan. Barn har i alla tider lekt, men alla barn är individer och agerar på olika sätt. I leken är det ofta vissa barn som får bestämma mer än andra och i vissa lekar använder barn makt på olika sätt för att få bestämma. I denna undersökning har det gjorts observationer på barns fria lek. Barnen har tagit olika maktpositioner i leken. Det har även gjorts observationer på flickors och pojkars lek samt om deras maktpositioner skiljer sig åt. Vad för slags makt och positioner har barn i förskolan? Hur leker flickor och pojkar, har de liknande sätt att leka eller skiljs det åt? Syfte: Syftet är att undersöka hur barnen i sin fria lek fördelar maktpositioner mellan sig samt hur de förhåller sig till dessa positioner utifrån ett genusperspektiv. Mer specifikt är det följande frågeställningar som är i fokus: -Vilka maktpositioner tar barn i sin fria lek i förskolan? -Hur framträder genus i barns lekar i förskolan? Metod: Genom att observera barnens lek synliggörs hur barnen förhåller sig till olika maktpositioner och till genus. Genom observationerna framträder ett mönster i barnens lek. Observationerna genomfördes i en 3-6 årsgrupp. Resultat: Det finns flera olika maktpositioner i barnens lekar. Alla dessa positioner är viktiga för barnens utveckling. Även begreppet genus har analyserats i barngruppen och både flickor och pojkar leker liknande lekar. Det finns alltså ingen större skillnad på flick-pojklek men deras maktpositioner är olika. Flickor har en benägenhet att prata och resonera fram till lösningar medan pojkar är mer tävlingsinriktade. Resultatet visar att barnen tar olika positioner i sin lek. Analysen lyfte fram följande positioner: ledandeposition, lösningsbenägenposition, mellanposition och underposition. Alla dessa positioner har lika stor betydelse för barns utveckling.

Page generated in 0.0381 seconds