Abstract Titel: Konsten att fördela bistånd – En kvalitativ studie om biståndshandläggare inom äldreomsorgen och deras syn på sin arbetssituation Författare: Emelie Andersson och Frida Olsson Handledare: Magnus Ring Nyckelord: Biståndshandläggning, myndighetsutövning, makt, byråkrati Studiens syfte är att undersöka biståndshandläggares syn på sin arbetssituation och hur de hanterar press från olika aktörer i samhället samtidigt som de ska följa lagen. För att nå uppsatsens syfte har vi utgått från tre teman; myndighetsutövning, lagstiftning/riktlinjer och organisationen. Metoden för studien utgår från en kvalitativ ansats där ett hermeneutiskt angreppssätt har tillämpats för att tolka resultatet. Vi intervjuade sju biståndshandläggare från samma arbetsplats i Halmstads kommun. Syftet med intervjuerna var att gå på djupet och få en inblick i biståndshandläggarnas personliga uppfattningar och tankesätt och utifrån detta hitta och förstå mönster i handläggarnas tankeverksamhet. Vi har analyserat vårt intervjumaterial utifrån Foucaults maktbegrepp, Webers idealtyper och Lipskys teori om street-level bureucrats samt Johanssons försvenskade teori om gräsrotsbyråkrater. Resultatet påvisar att det inte finns ett rätt sätt eller en bestämd lösning för att göra en rättvis bedömning. En kombination mellan att följa lagen samt bedöma efter brukarens behov är något som biståndshandläggarna lär sig efter tid då erfarenhet gör det lättare att hantera kraven. Erfarenheten är av stor betydelse för att biståndshandläggarna ska kunna hantera och känna sig bekväma i olika beslut de måste ta ställning till. Informanterna säger att det är viktigt att som biståndshandläggare ha vissa egenskaper för att kunna hantera press och bemöta brukarna på ett bra sätt. För att hantera olika problem behövs en arbetsgrupp där komplexa ärenden kan tas upp och diskuteras kring. Slutsats blir att erfarenhet är viktigt eftersom osäkerheten inför detta ansvarsfulla och komplexa arbete blir mindre med tiden och det stärker biståndshandläggaren i sin yrkesroll.

No description available.

Under dagen på förskolan finns många stunder för lärande, det sker lärande i omsorgssituationer, i leken och i de planerade aktiviteterna. Syftet med denna studie är att studera om och hur pedagoger tar vara på de lärtillfällen som finns i vardagen, fokus är att studera detta i tamburen. Vi har gjort en kvalitativ studie, samt använt oss av tidigare forskning och gjort en fältstudie som bestod av observationer med efterföljande intervjuer för att få en ökad förståelse för hur pedagoger interagerar med barnen. Resultatet vi kom fram till är att det sker mycket lärande i tamburen, vid vissa tillfällen mer än vid andra. Pedagogerna vi studerade hade ett medvetet sätt att förhålla sig till lärtillfällena och tog vara på dessa i de flesta fall. De var också medvetna om vikten av att göra barnen delaktiga och om att man som vuxen bör ha tilltro till deras förmåga. Pedagogerna har själva märkt att med färre barn i tamburen samtidigt ges möjlighet till ökad interaktion, samspel, ömsesidighet, lärande, utforskande och roblemlösning. Framför allt barnen får möjlighet att känna en tillfredställelse över att klara av att klä på och av sig själva och pedagogerna skapar mer tid till dialog och ett bra samspel med barnen. I och med att barnen lär sig att klä på/av sig själva spar de dessutom tid och får då också ännu mer kvalitetstid tillsammans med barnen ute och inne. Vi fann också vissa motsägelser när vi studerade vårt observationsmaterial i vad pedagogerna säger vid intervjuer och hur de faktiskt förhåller sig i olika situationer.

Syftet med uppsatsen är att studera hur romerna, med utgångspunkt i historieläroböcker för grundskolans senare år och utgivna mellan åren 1995 och 2012, är underordnad majoritetssamhället, samt belysa hur läroböckernas historieförmedling sker och hur den är präglad. Uppsatsen skall även uppmärksamma skillnader i framställningen av romer efter erkännandet i politiska styrdokument och läroböcker, samt göra en ansats till att förklara orsaker till detta.

No description available.

Sammanfattning Syfte: Det övergripande syftet med föreliggande studie är att undersöka familjerådgivarens arbetssätt i parterapi ur ett maktperspektiv. I studien är fokus på huruvida familjerådgivaren har en viss makt och i så fall hur och i vilken utsträckning de använder den samt om den påverkar parterapin.   Metod: Jag har använt mig av en kvalitativ metod. Intervjuerna utfördes med fem familjerådgivare på en familjerådgivningsenhet i södra Sverige. Intervjuerna analyserades i ljuset av tidigare forskning och teorier. Teoritermerna är: maktperspektiv och samhällets modernitet och struktur utifrån ett sociologiskt perspektiv samt idéer om terapi och familjebygget utifrån ett behandlingsperspektiv. Dessa termer ansåg jag var potentiellt relevanta och kunde associeras med informanternas redogörelser för sina arbeten som familjerådgivare i samtalsterapier i parrelationer ur ett maktperspektiv.   Resultat: Studiens slutsats visar att de studerade familjerådgivarna har makt i parterapin då de fullgör sitt yrkesansvar i den omfattning som krävs enligt de regler och lagar som gäller i en parterapi. Utifrån denna form av makt blir de studerade familjerådgivarna fångade av samhälleliga strukturer och därmed blir den form av terapi som utövas genom att paret endast ska lära sig kommunicera med varandra, något som befäster könsstrukturerna.

Idag är arbetet en stor del av vårat liv, där möter vi dagligen människor som vi interagerar med och som vi ska samarbeta med mot ett gemensamt mål uppsatt av vår arbetsgivare. Syftet med uppsatsen är att se vilka strukturella förutsättningar och vilka handlingar som behövs för att skaffa makt och inflytande i en byråkratisk organisation samt att se vilken medvetenhet om sina handlingar som finns hos personer som uppnår makt och inflytande i arbetslivet. Genom en förundersökning där tre personer från olika delar av näringslivet intervjuades konstaterades det att människor i dagens arbetsliv medvetet använder sig av diverse strategier för att få öka sitt inflytande och få sin vilja igenom i arbetslivet. Den vidare undersökningen gjordes induktivt genom intervjuer och observationer under ett antal månader på en personalavdelning i en statlig organisation. Det kan konstateras att det finns både organisationsstrukturella och handlingsmässiga strategier för att åstadkomma mer inflytande och makt på arbetsplatsen. Vetskap och inblick i den inofficiella hierarkin är av stor vikt samt hur organisationskulturen påverkar gruppsociologiska fenomen. Det finns även en skillnad i vilken medvetenhet och ”fräckhet” olika medarbetare har att våga prova olika strategier för att uppnå makt och inflytande. För att få ökat inflytande och makt i arbetslivet bör man ha en god överblick över alla tre delar. Hur organisationen är uppbyggd, hur gruppen och människorna i organisationen interagerar med varandra och framförallt hur men själv för sig i olika sociala situationer.

Syftet med examensarbetet var att studera och beskriva hur lärare och elever på en högstadieskola uppfattar demokrati och elevinflytande samt deras upplevelser av detsamma.   I de teoretiska utgångspunkterna belyses elevinflytande i praktiken och olika dimensioner av elevinflytande. De teoretiska utgångspunkterna fokuserar också på olika aspekter av elevinflytande såsom elevinflytande för att främja lärande, för att fostra demokrater samt elevinflytande som en fråga om makt. De teoretiska utgångspunkterna avslutas med en stegmodell där inflytande graderas.   I examensarbetet har jag använt mig av en kvalitativ metod som gjort det möjligt att försöka förstå och tolka respondenternas livsvärld. Empirin som har legat till grund för examensarbetet är intervjuer med sex elever i år nio samt tre undervisande lärare.   Resultatet av undersökningen visar att samtliga respondenter hade en uppfattning om vad demokrati är. Lärarna tenderade att diskutera begreppet i vidare perspektiv medan eleverna uppehöll sig kring demokrati som beslutsfattande. Det praktiska elevinflytandet framträder på skolan främst som formellt inflytande - ett formellt inflytande som ofta endast har en rådgivande funktion.

Syftet med mitt arbete har varit att fördjupa förståelsen av hur en del av den dolda prostitutionen kan gestalta sig, samt att ”ge röst” åt en grupp kvinnor som prostituerar sig och därmed också problematisera bilden av ”den prostituerade kvinnan” samt den heterosexuella normen. Jag har använt mig av en kvalitativ metod baserad på intervjuer med sex kvinnor som alla är verksamma inom prostitution på en och samma klinik i Köpenhamn. I analysen av kvinnornas berättelser använder jag mig av en jämförelse mellan två perspektiv på prostitution, dels ett inifrånperspektiv vilket representeras av kvinnorna själva, dels av ett utifrånperspektiv representerat av framförallt tidigare svensk forskning kring prostitution. I min undersökning och mina tolkningar av kvinnornas berättelser kommer jag fram till att kvinnornas medverkan på prostitutionsarenan kan förstås som ett uttryck för motstånd. Ett motstånd vilket jag tolkar som riktat mot den heterosexuella normen med allt vad den inkluderar.

<p>Idag är arbetet en stor del av vårat liv, där möter vi dagligen människor som vi interagerar med och som vi ska samarbeta med mot ett gemensamt mål uppsatt av vår arbetsgivare. Syftet med uppsatsen är att se vilka strukturella förutsättningar och vilka handlingar som behövs för att skaffa makt och inflytande i en byråkratisk organisation samt att se vilken medvetenhet om sina handlingar som finns hos personer som uppnår makt och inflytande i arbetslivet.</p><p>Genom en förundersökning där tre personer från olika delar av näringslivet intervjuades konstaterades det att människor i dagens arbetsliv medvetet använder sig av diverse strategier för att få öka sitt inflytande och få sin vilja igenom i arbetslivet. Den vidare undersökningen gjordes induktivt genom intervjuer och observationer under ett antal månader på en personalavdelning i en statlig organisation.</p><p>Det kan konstateras att det finns både organisationsstrukturella och handlingsmässiga strategier för att åstadkomma mer inflytande och makt på arbetsplatsen. Vetskap och inblick i den inofficiella hierarkin är av stor vikt samt hur organisationskulturen påverkar gruppsociologiska fenomen. Det finns även en skillnad i vilken medvetenhet och ”fräckhet” olika medarbetare har att våga prova olika strategier för att uppnå makt och inflytande.</p><p>För att få ökat inflytande och makt i arbetslivet bör man ha en god överblick över alla tre delar. Hur organisationen är uppbyggd, hur gruppen och människorna i organisationen interagerar med varandra och framförallt hur men själv för sig i olika sociala situationer.</p>