<p>Syftet är att få en ökad förståelse för hur olika synsätt beträffande genus i Frivården kan förklaras utifrån skapandet av genus, kunskap och makt. Diskursen sätter gränser för vad som är möjligt och inte. Genom att göra en diskursanalys av fyra personutredningar inom Kriminalvården Frivården, har jag fått en ökad förståelse kring hur den rådande genusdiskursen kan fungera återskapande av stereotypa föreställningar kring genus och därmed verka begränsande beträffande våra livsvillkor.</p><p> </p>

<p>Denna uppsats undersöker elever och lärares syn på elevinflytande i Historia A, och syftet är att se om det finns några skillnader grupperna emellan och om dessa skillnader kan förklaras ur ett maktperspektiv. En enkätundersökning delades ut bland gymnasieelever som läser Historia A samtidigt som en gruppintervju gjordes med elevernas lärare. Resultatet av dessa undersökningar visade att majoriteten av eleverna i många fall önskar ett ökat inflytande, medan deras lärare är mer splittrade i frågan. I analysen dras slutsatsen att makt i olika former kan spela en stor betydelse för elevernas inflytande över deras egen utbildning.</p>

<p>Trettiotre gymnasieelevers uppfattning och erfarenheter av frågeställande i skolmiljö</p><p>ligger till grund för föreliggande uppsats. Undersökningens frågor och</p><p>informanternas svar har satts i relation till sociologiska, didaktiska och kognitiva</p><p>aspekter, vilka hämtats ur tidigare forskning. Informanternas förståelse av</p><p>undervisning, texter och arbetsuppgifter har övergripande relaterats till sociologiska</p><p>aspekter, d v s erfarenheter från hemmiljöns och skolmiljöns kulturella kontexter.</p><p>Lärares bemötande, attityd och respons i frågesituationer har övergripande relaterats</p><p>till didaktiska aspekter. Informanternas uppfattning och erfarenheter av</p><p>frågeställande i undervisning har övergripande relaterats till kognitiva aspekter.</p><p>Aspekter som har satts i förhållande till informanternas svar och bidrar till</p><p>frågesituationens unicitet och komplexitet.</p>

<p>Denna uppsats syftar till att finna förklaringsfaktorer till varför inflytandeforum för unga inte fungerar i vissa svenska kommuner men fungerar i andra. Metoden som har valts är en jämförande fallstudie. De kommuner som valts ut är Kalmar och Lunds kommun, där Kalmar kommun representerar den kommun där inflytandeforumet för unga har fått läggas ner och Lunds kommun representerar den kommun som har ett fungerande inflytandeforum för unga. </p><p>Uppsatsen har sin teoretiska grund i demokrati- och maktteori. Undersökningens material bygger mestadels på samtalsintervjuer, där en politiker, en kontaktperson (tjänsteman) och en ungdom från varje kommun har intervjuats.</p><p>Resultatet visar att det kring inflytandeforumens startande råder ganska lika förhållanden, de har ungefär samma syften och mål, initiativtagare har i båda fallen varit ungdomarna och engagemanget från politiker och ungdomar har varit liknande. Det är i den pågående verksamheten och i de institutionella strukturerna som det skiljer sig. Resultatet av det pågående arbetet har visat att det finns stora skillnader när det gäller rekrytering och information samt legitimitet bland både ungdomar och politiker men likheter kring kommunikation med politikerna. De institutionella strukturer som behandlas är kontaktpersonens funktion och skolans attityd och båda dessa visar upp tydliga skillnader.</p>

<p>Abstract</p><p>Titel: Konsten att fördela bistånd – En kvalitativ studie om biståndshandläggare inom äldreomsorgen och deras syn på sin arbetssituation</p><p>Författare: Emelie Andersson och Frida Olsson</p><p>Handledare: Magnus Ring</p><p>Nyckelord: Biståndshandläggning, myndighetsutövning, makt, byråkrati</p><p>Studiens syfte är att undersöka biståndshandläggares syn på sin arbetssituation och hur de hanterar press från olika aktörer i samhället samtidigt som de ska följa lagen. För att nå uppsatsens syfte har vi utgått från tre teman; myndighetsutövning, lagstiftning/riktlinjer och organisationen.</p><p>Metoden för studien utgår från en kvalitativ ansats där ett hermeneutiskt angreppssätt har tillämpats för att tolka resultatet. Vi intervjuade sju biståndshandläggare från samma arbetsplats i Halmstads kommun. Syftet med intervjuerna var att gå på djupet och få en inblick i biståndshandläggarnas personliga uppfattningar och tankesätt och utifrån detta hitta och förstå mönster i handläggarnas tankeverksamhet. Vi har analyserat vårt intervjumaterial utifrån Foucaults maktbegrepp, Webers idealtyper och Lipskys teori om street-level bureucrats samt Johanssons försvenskade teori om gräsrotsbyråkrater. </p><p>Resultatet påvisar att det inte finns ett rätt sätt eller en bestämd lösning för att göra en rättvis bedömning. En kombination mellan att följa lagen samt bedöma efter brukarens behov är något som biståndshandläggarna lär sig efter tid då erfarenhet gör det lättare att hantera kraven. Erfarenheten är av stor betydelse för att biståndshandläggarna ska kunna hantera och känna sig bekväma i olika beslut de måste ta ställning till. Informanterna säger att det är viktigt att som biståndshandläggare ha vissa egenskaper för att kunna hantera press och bemöta brukarna på ett bra sätt. För att hantera olika problem behövs en arbetsgrupp där komplexa ärenden kan tas upp och diskuteras kring. Slutsats blir att erfarenhet är viktigt eftersom osäkerheten inför detta ansvarsfulla och komplexa arbete blir mindre med tiden och det stärker biståndshandläggaren i sin yrkesroll.</p>

No description available.

Syftet med denna intervjustudie var att undersöka vad ett antal domare och blivande domare anser om de svårbegripliga ord som används i skrivna domskäl och domslut. Fem personer intervjuades; två fiskaler, två ordinarie domare och en pensionerad domare som fortfarande var aktiv. De fick i samband med intervjuerna även formulera om svårbegripliga meningar från autentiska domar. Forskningsansatsen var dels inspirerad av fenomenologin med avseende att beskriva intervjupersonernas upplevelser av de svåra orden på ett objektivt sätt, men också av hermeneutiken då viss tolkning görs i diskussionsdelen. Intervjupersonerna var medvetna om att vissa ord som används är svårbegripliga för allmänheten, och majoriteten av dem uppgav att de försökte undvika att använda ålderdomliga ord. Andra svårbegripliga ord så som juridiska fackord tagna från lagboken har en hög grad av precision och kan ofta inte bytas ut. Ytterligare faktorer som enligt deltagarna påverkar begripligheten negativt är tidspressen och den traditionella bilden av domare som självständiga individualister som får skriva som de vill. Intervjupersonerna skriver i första hand för parterna och anpassar sig något extra vid ungdomsmål. När juridiska ombud finns närvarande, uppger tre av fem att det då är ombudens uppgift att förklara domen.Samtliga deltagare tror att den yngre generationens domare kommer bidra till ett mer begripligt språk i framtiden. De problematiserar dock notariers användning av äldre domar som mall då det uppfattas ge en återupprepning av svårbegripliga skrivsätt. Även det intensiva effektiviseringsarbetet på domstolarna befaras kunna påverka språket negativt då det tar längre tid att skriva begripligt.Resultatet från omformuleringarna av meningarna visar på en stor variation hos deltagarna om vad som anses vara begripligt. Intervjupersonernas uppfattningar om språket i helhet diskuteras ur ett maktperspektiv.

Denna uppsats undersöker elever och lärares syn på elevinflytande i Historia A, och syftet är att se om det finns några skillnader grupperna emellan och om dessa skillnader kan förklaras ur ett maktperspektiv. En enkätundersökning delades ut bland gymnasieelever som läser Historia A samtidigt som en gruppintervju gjordes med elevernas lärare. Resultatet av dessa undersökningar visade att majoriteten av eleverna i många fall önskar ett ökat inflytande, medan deras lärare är mer splittrade i frågan. I analysen dras slutsatsen att makt i olika former kan spela en stor betydelse för elevernas inflytande över deras egen utbildning.

Syftet är att få en ökad förståelse för hur olika synsätt beträffande genus i Frivården kan förklaras utifrån skapandet av genus, kunskap och makt. Diskursen sätter gränser för vad som är möjligt och inte. Genom att göra en diskursanalys av fyra personutredningar inom Kriminalvården Frivården, har jag fått en ökad förståelse kring hur den rådande genusdiskursen kan fungera återskapande av stereotypa föreställningar kring genus och därmed verka begränsande beträffande våra livsvillkor.

Denna uppsats syftar till att finna förklaringsfaktorer till varför inflytandeforum för unga inte fungerar i vissa svenska kommuner men fungerar i andra. Metoden som har valts är en jämförande fallstudie. De kommuner som valts ut är Kalmar och Lunds kommun, där Kalmar kommun representerar den kommun där inflytandeforumet för unga har fått läggas ner och Lunds kommun representerar den kommun som har ett fungerande inflytandeforum för unga. Uppsatsen har sin teoretiska grund i demokrati- och maktteori. Undersökningens material bygger mestadels på samtalsintervjuer, där en politiker, en kontaktperson (tjänsteman) och en ungdom från varje kommun har intervjuats. Resultatet visar att det kring inflytandeforumens startande råder ganska lika förhållanden, de har ungefär samma syften och mål, initiativtagare har i båda fallen varit ungdomarna och engagemanget från politiker och ungdomar har varit liknande. Det är i den pågående verksamheten och i de institutionella strukturerna som det skiljer sig. Resultatet av det pågående arbetet har visat att det finns stora skillnader när det gäller rekrytering och information samt legitimitet bland både ungdomar och politiker men likheter kring kommunikation med politikerna. De institutionella strukturer som behandlas är kontaktpersonens funktion och skolans attityd och båda dessa visar upp tydliga skillnader.