<p>Syftet med denna uppsats är att studera dilemmat mellan å ena sidan yngre demenssjuka personers självbestämmande och å andra sidan omsorgspersonalens professionella makt. Våra frågeställningar i uppsatsen utgörs av: den professionella makten, omsorgstagaren självbestämmande samt omsorgstagaren självbestämmande i relation till omsorgspersonalens makt. Den struktur som utgör analysen bygger på teman, dessa är: yrkesrollen, självbestämmande samt hantering av svåra situationer. Det empiriska materialet i uppsatsen utgörs av en kvalitativ metod bestående av en gruppintervju med en personalgrupp på ett boende för yngre demenssjuka personer samt av litteraturstudier, detta för att illustrera teori med empiriska exempel i vår analys. I analysen av det empiriska materialet används en heremenuetisk tolkningsansats. Litteraturen utgörs i huvudsak av Greta Marie Skaus (2006) bok Mellan makt och hjälp och Ole Petter Askheims och Bengt Starrins (2007) bok Empowerment i teori och praktik. Vi har också använt oss av Jürgen Habermas kommunikationsteori samt av tidigare forskning bestående av två utredningar från Socialstyrelsen och en arbetsrapport från Dalarnas forskningsråd.</p><p>Det som uppmärksammats i undersökningen och som tydligt framkommer är att kunskap och en medvetenhet om makt hos omsorgspersonalen är av stor vikt. Detta för att skapa en förståelse för omsorgstagaren självbestämmande och makten som yrkesrollen medför samt är det en förutsättning för att motverka maktmissbruk. Det framkommer även att informanternas synsätt på självbestämmande har tydliggjorts ytterligare sedan de börjat arbeta med målgruppen yngre demenssjuka personer. I informanternas uttalande observerades att med en yngre målgrupp uppstår en ny problematik att hantera och att målgruppen har gett informanterna en ny förståelse för vikten av självbestämmande.</p>

<p>Abstact</p><p>Författarnas avgränsade syfte med studien är att undersöka om förskolebarn har något existerande inflytande i samband med måltidsituationen. Studien ingår som del i ett uppdrag administrerat av Samhällsmedicin Örebro Läns landsting och Folkhälsoteamet Norra länsdelen, i vilket avsikten är att göra en genomlysning av all offentlig måltid i länsdelen.</p><p>Förmedling av bra matvanor gentemot förskolebarnen ses som allt väsentligare för att gynna deras hälsa och välbefinnande. Hälsa och välbefinnande anses stå allt mer i fokus mot bakgrund av att fetma och övervikt alarmerande kryper allt längre ner i åldrarna, varför barns positiva måltidsupplevelser i förskolan idag har en viktig roll rent pedagogiskt i ett arbete med folkhälsoperspektiv.</p><p>Utifrån studiens valda område och litteratur ställer vi vår forskningsfråga: ”På vilket sätt existerar barns inflytande i samband med måltidssituationen i förskolan?”</p><p>Vår forskningsfråga grundar sig på Lpfö 98, med dess mål och riktlinjer kring normer och värden där Läroplanen uttrycker där att ”Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och att i efterhand omfatta dem”(Lpfö 98 kap 2:1 s. 7). Där får vår fråga en ingång med ansatsen att tydliggöra barnens möjligheter till demokratisk påverkan, delaktighet och inflytande i samband måltidssituationen i förskolan.</p><p>Vårt arbete bygger metodologiskt sett, övervägande på en totalstudie i enkätform, där vår frågeställning berör förskolepedagogernas förhållningssätt till barnen i samband med måltidsituationen. Våra frågor avgränsas till att gälla valda perspektiv runt måltidsituationen med förskolebarnen. Som komplement till enkätstudien redogörs för en avgränsad intervju med förskolebarn, för att erhålla ett barnsperspektiv med barns eget perspektiv kring måltidsituationen. Vår studies anknytning till måltidssituationens olika perspektiv gör den applicerbar till modellen FAMM(Gustafsson I-B 2004), måltidens fem aspekter.</p><p>Slutsats är att barns inflytande i samband med måltidssituationen är högst begränsad dels på grund av vuxnas förhållningssätt till barn dels på grund av rådande styrsystem utav regelverk och läroplan.</p><p>Examensarbetets resultat kommer att användas av Folkhälsoteamet i Norra länsdelen med flera, för att belysa förbättringsområden samt föreslå lokala utvecklingsprojekt kring den offentliga måltiden i förskolan.</p>

<p>Syftet med denna studie är att ur ett maktperspektiv undersöka föräldrar och lärares möjligheter att samarbeta. Metod: I vår studie har vi valt en kvalitativ undersökningsmetod då vi intervjuat både lärare och föräldrar. Under bearbetningen och analysen har vi tagit hjälp av tematisering och meningskoncentrering för att göra så rimliga tolkningar som möjligt. Med hjälp av Bourdieus teorier om makt har vi försökt tolka informanternas svar. Resultat: Resultatet av studien visar att föräldrarna tycker att skolan är viktig och att de själva har ett ansvar att förmedla det till sina barn. Lärarna inser att ansvaret för samarbetet måste initieras av skolans personal, främst den enskilda läraren, men är noga med att informera föräldrar om och bjuda in till ett delat ansvar, den uppfattningen verkar också föräldrarna dela. Både lärare och föräldrar i våra intervjuer betonar vikten av en god relation för samarbetet. Bemötandet mellan parterna bygger på ömsesidig respekt, öppenhet och tillit, båda parter är rädda om sin relation. Det verkar som lärare och föräldrar i vår studie har hittat någon form av balans då det gäller ansvarsfördelning men om det skulle uppstå problem i samarbetet ställs relationen på sin spets då de kan ha olika uppfattningar om hur man ska behandla problemet. Föräldrar och lärare är rädda för att gå in på varandras områden och hävda sin makt.</p>

Abstact Författarnas avgränsade syfte med studien är att undersöka om förskolebarn har något existerande inflytande i samband med måltidsituationen. Studien ingår som del i ett uppdrag administrerat av Samhällsmedicin Örebro Läns landsting och Folkhälsoteamet Norra länsdelen, i vilket avsikten är att göra en genomlysning av all offentlig måltid i länsdelen. Förmedling av bra matvanor gentemot förskolebarnen ses som allt väsentligare för att gynna deras hälsa och välbefinnande. Hälsa och välbefinnande anses stå allt mer i fokus mot bakgrund av att fetma och övervikt alarmerande kryper allt längre ner i åldrarna, varför barns positiva måltidsupplevelser i förskolan idag har en viktig roll rent pedagogiskt i ett arbete med folkhälsoperspektiv. Utifrån studiens valda område och litteratur ställer vi vår forskningsfråga: ”På vilket sätt existerar barns inflytande i samband med måltidssituationen i förskolan?” Vår forskningsfråga grundar sig på Lpfö 98, med dess mål och riktlinjer kring normer och värden där Läroplanen uttrycker där att ”Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och att i efterhand omfatta dem”(Lpfö 98 kap 2:1 s. 7). Där får vår fråga en ingång med ansatsen att tydliggöra barnens möjligheter till demokratisk påverkan, delaktighet och inflytande i samband måltidssituationen i förskolan. Vårt arbete bygger metodologiskt sett, övervägande på en totalstudie i enkätform, där vår frågeställning berör förskolepedagogernas förhållningssätt till barnen i samband med måltidsituationen. Våra frågor avgränsas till att gälla valda perspektiv runt måltidsituationen med förskolebarnen. Som komplement till enkätstudien redogörs för en avgränsad intervju med förskolebarn, för att erhålla ett barnsperspektiv med barns eget perspektiv kring måltidsituationen. Vår studies anknytning till måltidssituationens olika perspektiv gör den applicerbar till modellen FAMM(Gustafsson I-B 2004), måltidens fem aspekter. Slutsats är att barns inflytande i samband med måltidssituationen är högst begränsad dels på grund av vuxnas förhållningssätt till barn dels på grund av rådande styrsystem utav regelverk och läroplan. Examensarbetets resultat kommer att användas av Folkhälsoteamet i Norra länsdelen med flera, för att belysa förbättringsområden samt föreslå lokala utvecklingsprojekt kring den offentliga måltiden i förskolan.

Forskning visar att kvinnliga chefer har andra förhållningssätt än manliga chefer till begrepp som makt och karriär. Det visar sig bland annat genom att kvinnliga cheferna inte använder ord som makt, eller inte har en tydlig karriärstrategi jämfört med män i motsvarande position. Syftet med denna undersökning var att ta reda på hur kvinnliga chefer tänker kring begreppen makt och karriär. Åtta intervjuer genomfördes för att försöka ta reda på om tidigare forskningsresultat stämmer på dagens kvinnliga chefer, eller om det skett några förändringar. Resultatet visar att det i mångt och mycket stämmer med tidigare forskning, som visar på att det finns ett kvinnligt förhållningssätt till makt och karriär som också uttrycks genom ett kvinnligt språk.

Syftet med studien var att undersöka hur handläggare på försäkringskassan ser på den utsatthet som de själva utsätts för i sin yrkesroll i form av myndighetsutövning kontra hot. För att uppnå syftet har jag använt mig av en kvalitativ metod där jag med hjälp av en hermeneutisk ansats har tolkat resultatet. Totalt genomförde jag fyra stycken intervjuer med handläggare på försäkringskassan, där syftet var att få ta del av deras egen syn på sin arbetssituation. Resultaten visar att handläggarna generellt känner sig trygga i sin roll och att myndighetsutövningen eller rädsla för hot inte är någonting som påverkar deras dagliga arbete. De säger sig ha en distans mellan arbetet och det personliga, och uppger sig inte ha några svårigheter att kombinera dessa två. De två faktorer handläggarna främst upplever som svårigheter i sin yrkesroll är att de ibland känner det svårt att leva upp till rollen som personlig handläggare när arbetsbelastningen är så hög som den är idag samtidigt som de är så starkt begränsade av de tidsregler som satts upp för varje ärende. Den andra faktorn som nämns är att det kan vara påfrestande att lämna negativa besked till klienter. För att få ytterligare förståelse för de resultat som framkom genom intervjuerna, har jag i analysen tagit hjälp av Lipsky och Johanssons teorier om gräsrotsbyråkrati, Hasenfelds människobehandlande organisationer, Foucaults maktbegrepp, samt Webers byråkratibegrepp och idealtyper för handling. De slutsatser jag tillslut drog av studien var att även om handläggarna är väl medvetna om de svåra aspekterna av sitt arbete och att de kan känna att de har en för hög arbetsbelastning och att arbetet ibland kan vara väldigt påfrestande, så verkar det inte vara någonting som påverkar deras dagliga arbete i särskilt hög grad, utan generellt så upplever jag att de har en positiv syn på sitt arbete och att de trivs bra på sina respektive arbetsplatser.

No description available.

Syftet med denna uppsats är att studera dilemmat mellan å ena sidan yngre demenssjuka personers självbestämmande och å andra sidan omsorgspersonalens professionella makt. Våra frågeställningar i uppsatsen utgörs av: den professionella makten, omsorgstagaren självbestämmande samt omsorgstagaren självbestämmande i relation till omsorgspersonalens makt. Den struktur som utgör analysen bygger på teman, dessa är: yrkesrollen, självbestämmande samt hantering av svåra situationer. Det empiriska materialet i uppsatsen utgörs av en kvalitativ metod bestående av en gruppintervju med en personalgrupp på ett boende för yngre demenssjuka personer samt av litteraturstudier, detta för att illustrera teori med empiriska exempel i vår analys. I analysen av det empiriska materialet används en heremenuetisk tolkningsansats. Litteraturen utgörs i huvudsak av Greta Marie Skaus (2006) bok Mellan makt och hjälp och Ole Petter Askheims och Bengt Starrins (2007) bok Empowerment i teori och praktik. Vi har också använt oss av Jürgen Habermas kommunikationsteori samt av tidigare forskning bestående av två utredningar från Socialstyrelsen och en arbetsrapport från Dalarnas forskningsråd. Det som uppmärksammats i undersökningen och som tydligt framkommer är att kunskap och en medvetenhet om makt hos omsorgspersonalen är av stor vikt. Detta för att skapa en förståelse för omsorgstagaren självbestämmande och makten som yrkesrollen medför samt är det en förutsättning för att motverka maktmissbruk. Det framkommer även att informanternas synsätt på självbestämmande har tydliggjorts ytterligare sedan de börjat arbeta med målgruppen yngre demenssjuka personer. I informanternas uttalande observerades att med en yngre målgrupp uppstår en ny problematik att hantera och att målgruppen har gett informanterna en ny förståelse för vikten av självbestämmande.

”Lögnen så Lekande Lätt. En analys av maktrelationer i Monika Fagerholms Den amerikanska flickan”. Johanna Aggestam, kandidatuppsats i litteraturvetenskap, framlagd för Ulf Olsson, HT 2008. Stockholms universitet, Institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria. Den här undersökningen har som huvudsyfte att definiera och finna orsaker till de maktrelationer som är centrala i Monika Fagerholms Den amerikanska flickan utifrån tre olika frågeställningar om makt, lek, och lögn. Maktrelationen tycks utgå från en lögn och hur den delvis återspeglas i de lekar som huvudpersonerna Sandra och Doris leker – som i sin tur har som syfte att skapa subjekten, definiera det hitintills odefinierade. Jag utgår i analysen från de fyra begreppen makt, lek, lögn och språk och använder mig av valda delar av Michel Foucaults maktanalys, Judith Butlers performativitetsbegrepp samt i viss mån en kortfattad teoretisering kring lekakten per se. Min metod är att genom textexempel ur romanen belysa maktrelationens olika fundament med hjälp av maktanalys, performativitet och lek. Fokus ligger enbart på romanens två centralkaraktärer och deras identitetsskapande. Problematiken i maktkampen är att flickornas skapande av subjekt flyter in i varandra och när en maktomkastning sker i relationen går inte deras respektive världsbilder längre ihop. Lekarna och de performativa akterna i lek och språk är identitetsskapande men eftersom leken från det ena perspektivet bygger på en lögn blir skapandet av subjekten skevt. Språket flickorna använder är ett sätt för dem att ta makten över sin position i världen. De skapar sig ett eget språk som till en början är gemensamt och unikt för dem men med tiden blir mer och mer oöversättbart och åtskilt. Sandras och Doris uppfattning om sanning vilar i leken, vilket visar sig såväl hjälpa som stjälpa deras individuella utveckling.

Syftet med denna studie är att ur ett maktperspektiv undersöka föräldrar och lärares möjligheter att samarbeta. Metod: I vår studie har vi valt en kvalitativ undersökningsmetod då vi intervjuat både lärare och föräldrar. Under bearbetningen och analysen har vi tagit hjälp av tematisering och meningskoncentrering för att göra så rimliga tolkningar som möjligt. Med hjälp av Bourdieus teorier om makt har vi försökt tolka informanternas svar. Resultat: Resultatet av studien visar att föräldrarna tycker att skolan är viktig och att de själva har ett ansvar att förmedla det till sina barn. Lärarna inser att ansvaret för samarbetet måste initieras av skolans personal, främst den enskilda läraren, men är noga med att informera föräldrar om och bjuda in till ett delat ansvar, den uppfattningen verkar också föräldrarna dela. Både lärare och föräldrar i våra intervjuer betonar vikten av en god relation för samarbetet. Bemötandet mellan parterna bygger på ömsesidig respekt, öppenhet och tillit, båda parter är rädda om sin relation. Det verkar som lärare och föräldrar i vår studie har hittat någon form av balans då det gäller ansvarsfördelning men om det skulle uppstå problem i samarbetet ställs relationen på sin spets då de kan ha olika uppfattningar om hur man ska behandla problemet. Föräldrar och lärare är rädda för att gå in på varandras områden och hävda sin makt.