Sverige är ett demokratiskt land där demokratiska värderingar står som grund. Det är inget undantag att skolan ska följa samma anda och ses som en medproducent av elever som förstår och kan använda sig av ett demokratiskt synsätt. Framtiden är inte bara de vuxnas utan vårt samhälles barn är de som ska verka och leva i den. I skolans värld yttrar sig demokrati som elevinflytande och delaktighet i elevernas eget lärande. Utmaningen består i att skolan ska leva upp till kraven i styrdokumenten trots att det inte erbjuds några direkta riktlinjer för hur inflytandet ska praktiseras och tolkas. Detta gör frågan om elevinflytande intressant. Vad betyder egentligen begreppet elevinflytande? Syftet med studien är att undersöka hur fyra lärare i årskurserna ett till tre uppfattar och upplever elevinflytande utifrån ett lärarperspektiv. Undersökningen är en kvalitativ studie som syftar till att ta reda på vad de fyra lärarna anser att elevinflytande är. För att besvara forskningsfrågorna behöver lärarens uppfattningar kring sitt handlande synliggöras. Valet av metod blir därför en samtalsintervju (Esaiasson, m.fl., 2011, s. 252-256). Studien ämnar även undersöka vad syftet med användandet av elevinflytande är samt se om lärarna upplever några svårigheter i användandet av elevinflytande. Mina teoretiska utgångspunkter är John Deweys teorier om pedagogik och demokrati samt Eva Forsbergs teorier om makt.  Resultatet i studien visar att lärarna inte kan definiera begreppet elvinflytande, alla dras till att förklara hur de praktiskt sett arbetar med det under lektionerna då eleverna får vara med och bestämma i olika moment. Någon tydlig variation av svaren kunde inte utläsas, utan visade på liknande arbetssätt när det gäller arbetet med elevinflytande. Vidare beskriver lärarna motivationen och glädjen som kommer av att låta eleverna få ta eget ansvar, men att elevernas ålder och tidsbrist skapar ett stort problem för att kunna arbeta med elevinflytande.

Syftet med detta examensarbete var att beskriva och förstå innebörden av hur lärare ser på kränkningar utförda av en kollega mot en eller flera elever samt vilka faktorer som påverkar en lärare att ingripa eller inte. Undersökningen genomfördes med kvalitativ forskningsmetod för att få tillgång till lärares erfarenheter av agerande och olika handlingsmönster i situationer där kränkning kan befaras ha ägt rum. Forskningsfrågorna var: Finns det enligt lärare mer eller mindre allvarliga kränkningar utförda av lärare mot en elev? Förekommer det att lärare agerar när en kollega kränker en elev och vilka faktorer bidrar till ett agerande? Har lärare erfarenhet av kollegors uppfattning kring huruvida en lärare ska agera eller inte när de erfar att en elev kränks och hur ser dessa i så fall ut? Den kvalitativa studien bygger på intervjuer av fem lärare som arbetar i årskurserna förskoleklass-årskurs 3. Studien visar bl.a. att de yrkesetiska principerna som fastställs av de fackliga organisationerna Lärarnas riksförbund och Lärarförbundet inte har förankrats i de skolor där studiens informanter är verksamma. Studiens informanter föredrar att lösa situationer där kränkning kan befaras ha ägt rum internt, bland arbetskamraterna. Även om viljan finns att vara en visselblåsare tycks en rädsla finnas hos informanterna på grund av de negativa följdverkningar som kan uppstå utifrån ett kritiskt ställningstagande till en kollegas agerande. Utifrån resultatet dras slutsatsen att det finns många frågor som har att göra med kränkningar som lärarna i den här studien i mindre utsträckning reflekterat kring i sin yrkesverksamhet, trots tydliga regelverk som trycker på att anmälningsplikt gäller.

Syftet med denna studie är att utifrån begreppen normalisering och makt undersöka hur förskollärare beskriver barns inflytande och delaktighet i förskolan. Specifikt fokus riktas mot att belysa hur och inom vilka områden som barn ges möjligheter till inflytande och delaktighet. Studien utgår från följande frågeställningar: Hur definierar förskollärare barns inflytande och delaktighet i förskolan? Inom vilka områden anser förskollärare att det är möjligt att ge barn inflytande och delaktighet? Styr förskollärare barns inflytande och delaktighet i förskolan? I så fall hur? Metoden som används för datainsamlingen är enkäter där elva förskollärare beskriver hur de anser att barn kan få eller ges inflytande och delaktighet under sin vistelse i förskolan. Resultatet visar att barnen i förskolan får inflytande på olika sätt och deras delaktighet visar sig vid verksamhetens planering. Faktorer som kan begränsa barns möjligheter till inflytande och delaktighet är brist på personal, stora barngrupper, tid och ekonomi. Barns inflytande och delaktighet kan antingen begränsas eller villkoras om deras intressen kolliderar med de regler och normer som råder på förskolan.

Syftet med studien var att undersöka och jämföra i vilken utsträckning eleverna uppfattar att olika maktfenomen förekommer i olika relationer i skolan. Dessa maktfenomen är: Initiativ till maktutövandet, förmåga att nå avsett resultat, benägenhet att göra maktmotstånd, utsatthet och utövande av tvångsmakt samt mottagandet och utövandet av samtyckesproducerad makt.  För att besvara detta syfte användes följande frågeställningar; I vilken utsträckning upplevs dessa maktfenomen i elev till lärarrelationen och i elev till elevrelationen samt hur förhåller sig maktrelationen mellan elever till relationen mellan lärare och elev? För att undersöka detta har det genomförts en enkätstudie bland 111 elever. En avgränsning gjordes genom att enbart undersöka detta på gymnasiet. Enkäten bestod av totalt 36 frågor varav fyra stycken berörde elevernas bakgrund och resten olika fenomen inom Perssons maktbegrepp. Eleverna fick svara på påståenden på en värdeskala. Genom att gruppera dessa frågor inom de olika maktfenomenen har vi genom medianer analyserat materialet för att besvara syftet. Databearbetningen skedde i statistikprogrammet SPSS v.21. Resultatet visar att eleverna sällan upplever att de blir tvingade att göra saker i skolan men att det förekommer. Det finns en relativt stor grupp som aldrig väljer att göra motstånd när de utsätts för maktutövning från lärare. Vi har vidare funnit att eleverna upplever sin relation till andra elever mer samtyckeorienterad och lyckas i större utsträckning uppnå sina mål samt ta initiativ till maktutövning än i sin relation till lärare. Slutsatsen av studien är att en så pass stor andel av eleverna aldrig gör motstånd mot sina lärare och bara ibland uppnår sina mål mot läraren är problematisk. Detta med tanke på att medborgare i vårt samhälle behöver förmågan att kunna kritiskt granska och göra sin röst hörd när det behövs.

Syftet med vår studie var att undersöka hur förskollärare, barnskötare och modersmålspedagoger resonerar kring kulturella maktordningar och interkulturalitet på tre mångkulturella förskolor. Empirin har samlats in med hjälp av nio semistrukturerade intervjuer med pedagoger från de olika yrkeskategorierna. Resultatet visade att pedagogerna hade en positiv syn på interkulturalitet, men att det kan uppstå svårigheter när olika kulturer möts och skall samverka. Vidare kunde pedagogerna till en början inte se några maktordningar, men det framkom efter hand att status kunde kopplas till hudton i barngruppen. Vår slutsats är att makt, kultur och interkulturalitet är komplexa ämnen som det är svårt att få samförstånd kring, samt att det är av stor vikt att vara medveten om de egna normerna. Det verkar även vara eftersträvansvärt att ha gemensamma normer då"lika" tycks underlätta samvaron i förskolan.

No description available.

Den nuvarande regeringen har i Tidöavtalet lagt fram ett förslag om ett införande av visitationszoner där denna studie riktar fokus mot polisers inställningar till detta. Tidigare forskning visar att visitationszoner inte givit den effekt på kriminaliteten i praktiken som önskats och att visitationszoner istället fått kontraproduktiva konsekvenser genom minskat förtroende för polisen samt ökad diskriminering av etniska minoriteter. Syftet med denna studie är att få en större inblick i hur poliser ställer sig till de förslag som den nuvarande regeringen lagt fram i Tidöavtalet för att bekämpa brottsligheten. Frågeställningarna utgår från syftet och ämnar undersöka vad polisers inställningar till förslaget om visitationszoner är samt vad de baserar sina inställningar på. Det empiriska materialet består av transkriberingar från kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tio stycken poliser med minst tre års erfarenhet i fält samt som arbetar i ett särskilt utsatt område i Sverige. Materialet har analyserats utifrån Parsons teori om institutionell makt och två av Webers tre legitimitetstyper. Resultatet visar att poliser oftare uttrycker negativa inställningar till förslaget om visitationszoner än positiva, vilket bland annat baseras på att lagändringen anses överflödig samt att priset är för högt i fråga om allmänhetens förtroende. Analysen visar att poliser idag har makt och legitimitet att definiera en situation, och att deras inställningar till visitationszoner är baserade på en rädsla över att detta kan komma att förändras om lagförslaget införs. Analysen visar även att vissa poliser har en oförmåga att se sin institutionella makt i skapandet av sin inställning. Slutsatsen är att det finns en konflikt mellan politikers och polisens syn på hur polisens makt ska utövas och vilka metoder som anses lämpliga för att skydda och upprätthålla ordning.

AbstractTitle: Veckorevyn.com. A study from power relations in the world of blogsAuthor: Klara SigfridssonDepartment for Media and Cultural Studies, Malmö HögskolaTutor: Kristoffer GansingThis is a report that aims to research upon Fairclough´s Critical discourse analysis to emphasise the power relationship between professional bloggers and former amateur bloggers at the fashion-entertainment web page Veckorevyn.com. Professional bloggers as they appear in the research object and their power within the Media seem to be a subject that is very relevant these days. This paper will look at different factors that make professional bloggers popular and as an example on their responsibility as a role model. However, amateur bloggers do have an importance in this discussion as they are more and more competing with the professionals. In addition, the identity perspective has an interplay with the critical discourse analysis discussion as it plays a large role in the genre that Veckoreyvn.com suits into. To make this research, the qualitative interviewing method has been used. These interviews and other litterature to the theoretical foundation have made this analysis as relevant as possible. The analysis is build on the critical discourse analysis and its three dimensional model and to turn the identity discussion in a relevant direction that Fairclough´s three dimensional model not can offer, Giddens identity perspective has been used.The results this report has given is that professional bloggers have a popularity within the blog world that leaves them with certain power instruments, in which they maximise in their blog texts. The report has only been interested in analysing the texts by the bloggers from the mentioned perspectives. Ebba Von Sydow and Caisa Janson are the example of the established bloggers who have the attraction that is needed to stand out in the Media flow. But as the research has been made it seems those professional bloggers have taken over for good as far as the blog world is concerned.

<p>Godkännandedatum: 2016-01-10</p>

I denna uppsats undersöks gymnasieelevers upplevda ekonomiska makt utifrån de tre dimensionerna; upplevd ekonomisk kunskap, självförtroende i ekonomiska frågor samt självtilltro till att vi kan påverka ekonomiska frågor. Utöver gymnasieelevers upplevda ekonomiska makt var syftet att undersöka om det förelåg skillnader i upplevd ekonomisk makt utifrån kön samt vilket gymnasieprogram eleverna läste, högskoleförberedande program eller yrkesprogram. Resultatet visade att eleverna generellt hade relativt låga kunskaper om ekonomi, lågt självförtroende i ekonomiska frågor samt låg tilltro till att de kan vara med och påverka ekonomiska frågor i framtiden. De som har bäst upplevd ekonomisk kunskap och självförtroende var män på högskoleförberedande program och de som hade lägst var kvinnor på yrkesförberedande program. Skillnader i upplevd ekonomisk makt kan vara ett demokratiskt problem och diskuteras i förhållande till skolans styrdokument i allmänhet och den nya läroplanen Gy2011 i synnerhet.