Syftet med vår studie var att undersöka hur barn på förskolan upplever maktpositioner och roller i den fria leken med fokus på genus. Vi ville se om de rådande föreställningar som finns kring hur pojkar respektive flickor förväntas vara stämmer, då pojkar framställs som att ta mycket plats medan flickor kliver åt sidan. Genom både intervjuer och observationer har vi jämfört barnens uppfattningar med det vi såg i olika leksituationer. Studien utfördes på två förskolor under sammanlagt fem tillfällen. Resultaten visar att pojkarna oftast tog på sig roller som stora och starka medan flickorna intog mer lugnare roller. Genom intervjuerna framkom det att flickorna upplever att alla får bestämma när de leker. Pojkarna däremot ansåg att de hade en ledare i sina lekar. Trots detta var det flickorna som hade makten och bestämde över lekarna på förskolan, det fanns också alltid en tydlig ledare i lekarna. Ledaren var alltid en flicka i lekar där både pojkar och flickor deltog.

The purpose of this survey was to discern possible similarities and difference between how teachers in preschool and pre-class respond to children’s own initiative out of a power perspective. The results of this study is collect by observations that we have done in free and planned activity in both preschool and pre-class as well as a few interviews with some of the teachers. The results have shown that teacher’s responses to children’s own initiatives in preschool and pre-class to most part is similar, despite the difference in their commission. The biggest differences are that teachers in preschool prioritize children’s care before allowing the children to pursue their own initiatives, which haven’t emerged from the observations in the pre-class. Another difference is that the teachers in pre-class are more flexible during the planned activities and utilize the children’s own initiatives.

Studien undersöker hur Irakkriget,den väpnande konflikten mellan Irak och främst USA och Storbritannien, skildras i läroböcker för grundkursen i ämnet historia på gymnasieskolan. Utgående från Lennart Hellspongs berättelseanalys analyseras skildringarna av kriget i läroböckerna utifrån tre teman: Handling, Aktörer och Värdering. Undersökningen visar både på likheter och skillnader mellan texterna. Undersökningen bygger på en analys av 12 läroböcker för gymnasieskolan i ämnet historia och visar, bland annat, att skildringen av handling och krigets händelseförlopp börjar med olika händelser. Ur analysen går även att urskilja att läroböckerna anser att ockupationen inte var rättfärdigat då USA anföll Irak utan FN:s medgivande samt att det är USA eller George W. Bush som bär ansvaret för kriget. Undersökningen visar även att skildringen av kriget tillhör en diskurs om maktförhållanden där USA har en framträdande roll.

The purpose of this paper was that through discourse analysis look at how gender and the equality debate is created between two head debaters and commenter's on a forum. We have used Norbert Elias and John L. Scotson´s (1999) theory about Established and Outsiders to see power struggles between groups in the debate. With Jonathan Potters analysis tools in his book Representing Reality (1996) we were able to analyze the debate texts. Using discourse psychology, we were able to see how people use tactical discourse in their texts to represent themselves and the world in different ways. The texts we have looked at were articles written by our head debaters, Maria Sveland and Pär Ström who debate on equality. We completed the analysis of the articles with posts from the Internetforum Flashback concerning Pär Ström and equality. Our result showed that our agents were not debating anymore, instead the debate changed into a power struggle about the interpretation privilege. We observed that the head debaters separate worldviews and their methods of presentation of facts created extreme perceptions toward each other which represented something bigger.

Vad är bildning och vem är egentligen bildad var frågorna som inspirerade till denna studie. Bildningsdiskursen har en lång tradition bakom sig vilket inneburit en mångtydighet i begreppets betydelse. Debatterna har gått upp och ner och än idag finns konflikter som sätter prägel på kultur, utbildning och samhällsdebatten. Frågor som uppdagats är vad bildning innebär och till vilken samhällsnytta den har i en modern tid. Den digitaliserade närvaron med dess makt i meningsproduktion ligger till grund för att undersöka hur bildningsdiskursen ser ut i media. Syftet med studien var att identifiera bildningsdiskursen i två av Sveriges största dagstidningar vilket resulterade i att 17st artiklar ur Aftonbladet och DN valdes ut. Artiklarna har analyserats med hjälp av Faircloughs kritiska diskursanalys där diskursordning, makt, hegemoni och identitet varit studiens teoretiska utgångspunkter. Resultatet visar att bildning således är en kulturell diskurs, en klassdiskurs, en politisk diskurs och en identitetsdiskurs.

Syftet med uppsatsen var att belysa hur vägledare på Arbetsförmedlingen upplever och hanterar makt och målkonflikter. Målkonflikten berör vägledarens roll som individens ombud såväl som myndighetens representant vilket har analyserats ur ett maktperspektiv. För att undersöka hur arbetsrollen upplevs ur ett maktperspektiv samt hur målkonflikter upplevs och hanteras föll metodval på kvalitativa semi-strukturerade intervjuer. Urvalsgruppen bestod av åtta examinerade studie- och yrkesvägledare som arbetar på Arbetsförmedlingen runt om i landet. Resultatet visade att målkonflikter som grundar sig i att verka för individens behov och samtidigt representera myndigheten upplevs på olika sätt av respondenterna. Utifrån maktperspektivet framkom inte samma variation vilket kan bero på att samtliga har myndighetsrollen i sitt arbete. Vad gäller vägledarrollen kunde upplevelsen samt hanteringen av maktpositionen dock skilja sig mellan respondenterna. I hanteringen av målkonflikter såväl som maktpositionen framkom att respondenterna använder sig av samtalsmetoder som de har förvärvat genom studie- och yrkesvägledarutbildningen. Slutsatsen blev att variationerna vad gäller upplevelsen av målkonflikter grundade sig i att respondenterna möter olika grupper av sökande samt har olika arbetsuppgifter. Vad gäller maktperspektivet upplevs den strukturella och intentionella makten tydligt i arbetsrollen. Den relationella makten upplevs däremot inte lika tydligt, vilket antas bero på att den är av mer dold karaktär.

Min forskning tog sin utgångspunkt i övertygelsen om att det finns en maktdistans i samtliga samhällen och att det har funnits genom alla tider. Från de mest uråldriga stammarna till dagens moderna samhälle. Problemformulering På vilket sätt kan maktdistansen förklara delaktigheten inom ICA, distributionsenheten Stockholm? byggde på att ämnet var intressant när det diskuteras offensivt kvalitetsutveckling inom organisationen. Några av hörnstenarna i den offensiva kvalitetsutvecklingen är ett engagerat ledarskap och att skapa förutsättningar för delaktighet. Även organisationens egna kärnvärden som cheferna ska arbeta efter går att koppla till den offensiva kvalitetsutvecklingen. För att få fram ett underlag för forskningen utgick studien ifrån Hofstedes huvudfrågor som han använde när han studerade dimensionen maktdistans. Huvudfrågorna som användes i studien var; Hur ofta upplever Du att anställda är rädda för att uttrycka missnöje med sin chef? Hur upplever Du att din närmsta chef faktiskt fattar sina beslut? På vilket sätt att fatta beslut skulle Du föredra hos din närmsta chef? Syftet med forskningen var att kartlägga på vilket sätt kan maktdistansen förklara delaktigheten inom processen expedition. Resultatet av forskningen ska användas för att sprida kunskapen kring ledarskap och maktdistans, inom organisationen. Studien genomfördes enligt Tonnquist projektmodell och mallar. Hela uppsatsen var uppbyggd som ett projekt med fyra olika steg; förstudie, planering, genomförande och ett avslutande. Studien genomfördes utifrån den kvantitativa designen och metoden surveyundersökning (pappersenkät). Dataanalyseringen skedde efter en sammanställning av enkäterna som gjordes enligt Likert-skalan. Det som var intressant i analyseringen var att hitta medelvärdet på de olika frågorna som ställdes. Slutsatsen av studien blev att det fanns tendenser att: Det fanns individer som upplevde att det fanns kollegor som var rädda för att uttrycka sitt missnöje till sin närmsta chef. Nästan hälften av respondenterna upplevde att deras närmsta chef fattar beslut i demokratisk ledarstil. De flesta önskade att deras närmsta chef skulle använda en demokratisk ledarstil. När det gällde själva slutsatsen på problemformuleringen; var tendensen att det fanns ett engagemang bland respondenterna och att maktdistansen inte upplevdes som stor inom organisationen. Att maktdistansen inte upplevdes som stor är positivt när det gäller organisationens fortsatta arbete med offensivt kvalitetsarbete. / My research started from the conviction that there is a power distance in all societies and that it has existed throughout all times, from the most ancient tribes to the modern society of today. The problem, how can the power distance explain participation within distribution unit Stockholm, was based on the theory that the subject was interesting when it discussed proactive development within the organization. The cornerstones of the proactive development of power are a committed leadership and a desire to create conditions for employee participation. The organization’s own core values that the managers should work with can be linked to the proactive quality development. In order to provide a basis for research, the study utilized Hofstedes main questions, which he used when he studied the dimension of power distance. The main questions used in the study were: How often do you find that employees are afraid to express disagreement with their manager? How do you feel about the way that your nearest manager actually makes his decisions? Which way of making decisions would you prefer your manager to use?  The purpose of this research was to identify how power distance can explain participation in the process expedition. The results of the research will be used to provide knowledge about leadership and power distance within the organization. The study was conducted according to the Tonnquist project model and templates. The essay was constructed as a project of four different stages: feasibility study, planning, implementation and a conclusion. The study was conducted based on the quantitative design and method of survey study (paper questionnaires). Data analysis was done after a compilation of surveys conducted according to the Likert scale. The interesting part of the analysis was finding the average of the various questions posed. The conclusion of the study was that there were the following tendencies: Some individuals felt that they had colleagues who were afraid to express their discontent to their nearest manager. Nearly half of respondents felt that their immediate manager made decisions in a democratic style of leadership. Most wanted their nearest manager to use a democratic style of leadership.  When it came to the conclusion of the defined problem, the tendency was that the respondents felt involved and that power distance was not perceived as high within the organization. The fact that the power distance was not perceived as high is very positive with regard to the organization's continuation with their proactive quality work.

Denna undersökning utfördes på Halmstads kommuns hemvårdsförvaltning och fokuserade på hur olika yrkesgrupper arbetade genom samverkan med varandra. Vi fann av intresse att ta reda på hur sjuksköterskorna upplever att samverkan fungerar tillsammans med hemtjänstpersonalen och vilken påverkan den egna professionen och tillit har i samverkan.Syftet med undersökningen var att genom sjuksköterskornas berättelser skildra deras upplevelser av samverkan med övrig personal inom hemtjänsten. Med hjälp av organisatoriska teorier och centrala begrepp som profession, makt och tillit har vi analyserat och tolkat deras upplevelser och därmed skapat en förståelse av samverkan mellan hemsjukvården och hemtjänsten. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ metod där data samlades in genom observationer och semistrukturerade personliga intervjuer med åtta kommunalt anställda sjuksköterskor. Resultatet visade att de kommunala sjuksköterskorna har en delad uppfattning kring samverkan och hur samverkan figurerar på olika nivåer. Det fanns även skilda uppfattningar om vad syftet med samverkan är. Objektet för samverkan är oklart, vilket leder till att organiseringen av samverkan skiljer sig åt mellan sjusköterskorna i deras arbete tillsammans med hemtjänstpersonalen. Den egna professionen får en olik innebörd i arbetet med samverkan, vilket innebär att det kan uppstå personifiering av makt, något som även påverkar graden av tillit mellan sjuksköterskorna och hemtjänstpersonalen.

The purpose of this qualitative study was to examine how family members perceive family support, and to gain a deeper understanding of how the relatives' part is affected by the dementia ill person. The result has been produced by semi-structured interviews with five respondents interviewed individually. The respondents who participated in the study, care for the dementia sufferer husband / wife at home, or the husband / wife has moved to a special housing. The result includes the perception of being a relative of a person with dementia, how they experience support from various parties, if there are any differences between men and women as well as the importance of communication and attitude. Overall it was shown that relatives often felt a sense of security and that they were satisfied with the support they received from the various parties. Communications and treatment were considered an important part in meeting with the professional people, if this would not have worked problems would probably emerge in the different situations.

Syftet med studien var att undersöka relationen mellan klienter med missbruksproblematik och deras socialsekreterare inom socialtjänstens vuxenenhet. Vi ville söka reda på hur klienter upplever relationen med sina socialsekreterare, vilken betydelse relationen har samt hur en bärande relation skapas. För att få svar på detta genomfördes fyra halvstrukturerade intervjuer med personer som har en pågående kontakt med en socialsekreterare inom socialtjänstens vuxenenhet. Som analysverktyg valdes ett maktperspektiv samt Goffmans dramaturgiska rollteori. Resultaten visade på en variation i intervjupersonernas upplevelser av relationen till sina socialsekreterare. Generellt ansågs det viktigt att ha en bra relation till sin socialsekreterare men det var inte alla intervjupersoner som upp­levde den nuvarande relationen som betydelsefull. För skapandet av en relation framkom det att öppenhet och ärlighet, intresse och engagemang, förståelse och respekt samt delaktighet och handlingsfrihet är nödvändiga faktorer. Slutsatsen är att relationen mellan klient och social­sekreterare troligtvis inte utgör hjälpen utan snarare är det som bär hjälpen.     Nyckelord: relation, klient, socialsekreterare, makt, missbruk