Denna undersökning utfördes på Halmstads kommuns hemvårdsförvaltning och fokuserade på hur olika yrkesgrupper arbetade genom samverkan med varandra. Vi fann av intresse att ta reda på hur sjuksköterskorna upplever att samverkan fungerar tillsammans med hemtjänstpersonalen och vilken påverkan den egna professionen och tillit har i samverkan.Syftet med undersökningen var att genom sjuksköterskornas berättelser skildra deras upplevelser av samverkan med övrig personal inom hemtjänsten. Med hjälp av organisatoriska teorier och centrala begrepp som profession, makt och tillit har vi analyserat och tolkat deras upplevelser och därmed skapat en förståelse av samverkan mellan hemsjukvården och hemtjänsten. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ metod där data samlades in genom observationer och semistrukturerade personliga intervjuer med åtta kommunalt anställda sjuksköterskor. Resultatet visade att de kommunala sjuksköterskorna har en delad uppfattning kring samverkan och hur samverkan figurerar på olika nivåer. Det fanns även skilda uppfattningar om vad syftet med samverkan är. Objektet för samverkan är oklart, vilket leder till att organiseringen av samverkan skiljer sig åt mellan sjusköterskorna i deras arbete tillsammans med hemtjänstpersonalen. Den egna professionen får en olik innebörd i arbetet med samverkan, vilket innebär att det kan uppstå personifiering av makt, något som även påverkar graden av tillit mellan sjuksköterskorna och hemtjänstpersonalen.

Det balanserade styrkortet är ett redskap som har använts av organisationer världen över. Ett av de syften styrkortet har är att kommunicera organisationens strategi och vision bland alla anställda, vilket innebär att det ska göras över många organisatoriska gränser. Dessa organisatoriska gränser skiljer så kallade sociala världar åt. I detta verk har vi undersökt om styrkortet kan agera gränsobjekt mellan sociala världar, det vill säga om styrkortet kan finnas i och tillfredsställa informationsbehoven av dessa världar. Gränser mellan sociala världar är dessutom av olika typer som ställer olika krav på kommunikation. En fallstudie med intervjuer av styrkortsansvariga har gjorts i Landstinget i Uppsala län för att undersöka vilka gränser styrkortet kan överbrygga och hur. Vi finner att styrkortet har potential att agera gränsobjekt över alla typer av gränser, detta på grund av en implementeringsprocess där brister i kommunikation av strategi upptäcks samt att styrkortsarbetet är formbart efter situationers behov.

olikaverktygkanunderlättaimplementeringenavettaffärssystem(enterpriceresourceplanning-­‐systems).Genomattappliceraenhetlighetsramverket(comonality-­‐frameworkforIT-­‐enabledchange)påfallstudienundersökervimedhjälpavbegreppetgränsobjekt(boundaryobjects)hursådanaverktygkanspelaenviktigrollförenlyckadimplementering.RättanpassadegränsobjektkanbidratillattskapaenförståelseförnyIT,samtintresseförattanvändaden.Efterendiskussionomdeempiriskafyndenpresenterarvirådtillpraktikerpåområdetochföreslårblandannatattverktygmedettvisuelltgränssnittärfördelaktigaimångasituationer.UppsatsensbidragtillforskningenbestårienutvecklingavenhetlighetsramverketgenomattvivisarpåhurgränsobjektpåverkardedimensionersomenligtramverketmåstegeshänsynvidenIT-­‐organisationsförändring.

Marknadiseringen av det svenska postväsendet iscensattes genom en omregleringsprocess i början av 1990-talet. Det visade sig snart att en rad problem uppstod när det gällde att skapa villkor för en fungerande konkurrens på lika villkor mellan Posten och övriga aktörer. Några av dessa problem avsåg postboxsystemet, postnummersystemet och Postens prissättningssystem. Dessa blev föremål för myndigheters och andra aktörers ansträngningar att via omreglering och regeltillämpning påverka förutsättningarna för övergång från statligt monopol till fungerande marknad när det gäller brevförmedling. I boken beskrivs och analyseras marknadiseringen som en konstruktionsprocess som inte bara sätts igång genom en inledande regelförändring utan som kontinuerligt kräver insatser avseende regeltillämpning och omreglering. Bland de myndigheter som involveras är Sveriges Regering och Riksdag, Konkurrensverket, Stockholms Tingsrätt, Marknadsdomstolen och Post- och Telestyrelsen. I avhandlingen används den s.k. aktör-nätverksansatsen (ANT, Actor Network Theory) som analysmetod. Särskild hänsyn tas i ANT till den roll som artefakter, och i vilka sammanhang de är inkopplade, har för sociala förändringar i vidsträckt mening. Studien visar hur de ovannämnda artefakterna, dvs. postboxsystemet, postnummersystemet och Postens prissättningssystem rekonfigureras genom normeringspraktiken men också att det är svårt att åstadkomma en stabil ordning. / Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 2004

Denna studie undersöker hur kommunala representanter upplever kommunal samverkan. I en verklighet där trycket utifrån för att samverka är en vardag för kommuner runtom i Sverige så finns det ett intresse i att skapa en förståelse för hur samverkan upplevs och hur projekt blir en del i samverkansprocessen. Denna studie behandlar dessa teman av samverkan och projekt genom att narrativt närma sig berättelser om samverkan inom samverkansorganet Familjen Helsingborg. Studien använder sig av en fallstudie liknande struktur för att lyfta fram berättelser om kommunal samverkan på flera plan inom Familjen Helsingborg. Undersökningen är baserad på tio kvalitativa intervjuer med tjänstepersoner på flera områden inom flera kommuner. Studien ämnar att skapa en berättelse om samverkan genom att identifiera ett antal områden av intresse såsom tid, resurser, informationsflöden och makt. Resultatet av undersökningen visar att en del av att hantera och förstå projekten i rollen av att främja samverkan, blir att skapa mening av kunskap och utbytet av information inom de kommunala gränserna.

Syftet med den här essän är att undersöka om det går att synliggöra ett mellanrum som upplevs finnas mellan tillsynsansvarigs upplevelse av förskolans kvalitet, hur förskolan beskriver sin kvalitet och vad kvalitet är för barnen i deras vardag på förskolan. Mellanrummet gestaltar sig som ett fält med information som är svår att få syn på. Essän utgår ifrån två berättelser om hur barn kan uppleva sin vardag på förskolan och vad kvalitet kan vara utifrån ett barnperspektiv. Berättelserna har också fokus på mötet mellan tillsynsansvarig, förskolechefer och pedagoger. Deras roller prövas utifrån att vara nyckelpersoner som har att föra in begreppet kvalitet i förskolan.Teorier och styrdokument om vad kvalitet är i förskolan ställs i relation till tillsynsansvarigs, förskolechefers och pedagogers roll. Aristoteles kunskapsbegrepp fronesis blir ett stöd för att få syn på den praktiska kunskap som nyckelpersonerna äger och utövar. Tillsynsbesöket granskas i skrivandet som ett kontrollerande möte men också som ett möte med möjlighet till utveckling. I mötet har tillsynsansvarig två roller som lyfts fram, den kontrollerande och den vägledande. Det prövas också som ett gränsobjekt för deltagarna att förenas runt. Synen på begreppet kvalitet studeras i spänningsfältet mellan tillsynsansvarigs syn på kvalitet och förskolechefers och pedagogers syn på kvalitet. Under skivandet träder nya perspektiv på kvalitetsbegreppet fram. Ett intresse för fortsatt utforskande väcks, där begrepp som makt, interaktion, profession och självkännedom blir intressanta.

Bakground: Performance management has, for a long time, been a part of the public administration in Sweden. Arguments such as more transparency and efficiency has guided the implementation of this model, particularly at the beginning of the 21st century. One particular part of the performance management-model is the production of annual performance reports from government agencies. The framework stipulating the rules for producing such reports is broadly defined and vague with the purpose to promote local adaption for each agency. The theory of organizational translation stipulates that no idea can move from one context to another without adapting in some way to the new context.  Aim: With guidance from translation theory this master thesis aims to explore why government agencies’ annual reports differ from one another and why performance is disclosed in different ways. Both translation theory and boundary objects-theory where used to explore the difference in producing annual reports.  Method: This thesis uses semi-structured interviews with public officials in four different agencies and annual reports for 2019 from the same agencies to gather empirical material for the study. The empirical material where analyzed by using a narrative analysis to break down the annual reports as stories told by the government agencies.  Conclusion: This study shows how result as a concept has been institutionalized in the writing of annual reports but been given different meaning in comparison between the selected agencies. Further, the study identified two examples of how result as a concept can be re-contextualized to a local context of particular agencies. This study also found that key actors in the production of annual reports, the process managers, act as institutional translators for the organizations, as in translating the institutional requirements and expectations. Finally, the concept of results also can be given different meanings between public organization as well as within such organizations.

Denna avhandling undersöker hur omställningen av energisystemet har konstruerats i den riksdagspolitiska debatten, med fokus på förnybara energikällor. Utgångspunkten är det riksdagsbeslut som fattades 1980 och som innebar en omställning till förnybara energikällor. Studien bygger på textanalys av framför allt riksdagsprotokoll. Energipolitik är en ständig dragkamp kring definitioner och kategoriseringar och vilka ideal som bör utgöra politikens mål. I den riksdagspolitiska energidebatten om omställningen av energisystemet är det långt ifrån självklart vad som betraktas som problem, lösning och mål. Aktörer interagerar och förhandlar och skapar på så vis mening. Tre teoretiska begrepp är centrala i analysen av denna process: problematisering, obligatorisk passagepunkt och gränsobjekt. Den riksdagspolitiska debatten handlar om mer än bara vilka energikällor som är bäst lämpade. Livsavgörande framtidsfrågor har knutits till energiproduktionen. I den energipolitiska debatten väcks också frågor om kunskapsproduktion, hur energikällor och olika tekniska lösningar ställs mot varandra och blir argument i debatten om rationalitet och sanning. Förnybara energikällor har varit del av såväl utopiska som dystopiska framtidsbilder. De kan vara ett argument för det lilla och småskaliga, mot tillbakagång och det antimodernistiska, eller för utveckling, modernisering och det framtidsorienterade. Således handlar debatten om omställningen av energisystemet också om vad som utgör ”det goda samhället”. / This thesis examines how the energy system transformation has been constructed in the Swedish parliamentary debate, with a focus on renewable energy sources. The study is based on text analysis and the primarily material is parliamentary protocols. Energy politics is a constant tug-of-war over how to classify things, what categorizations to make and what ideals to turn into goals. Actors interact and negotiate, creating meaning and definitions. I draw upon three theoretical concepts to describe this process: problematization, obligatory passage point and boundary object. The decision to transform the energy system has been decisive for Swedish politics. In addition, it raises questions concerning knowledge production, pitting various energy sources and technical solutions against each other and making them into arguments in the debate on rationality and truth. Renewable energy sources serve as a basis for both utopian and dystopian visions of the future. Renewable energy sources can be used in multiple ways rhetorically, to advocate the local and small scale, to caution against regression and the anti-modern, and to uphold development, modernization and an orientation towards the future. Thus, the debate on what energy sources should be chosen also becomes a debate about the future and what constitutes “the good society”.Energy politics is a constant tug-of-war over how to classify things, what categorizations to make and what ideals to turn into goals. Actors interact and negotiate, creating meaning and definitions. I draw upon three theoretical concepts to describe this process: problematization, obligatory passage point and boundary object.

This research explores games as cultural heritage. The purpose of this study is to contribute with knowledge about how games as cultural heritage is made. The study seeks answers to which principal museum practices that are being carried out in the work with games as cultural heritage and what constitutes them. Furthermore this study explains how these practices influences the making of games as cultural heritage. The analysis has been carried out on Play Beyond Play, a game exhibition made at Tekniska museet in Stockholm 2018, where practices is being understood and analyzed from a practice theory perspective with the use of games as boundary objects. The empiric data was collected through semi-structured qualitative interviews with people working with the content of the exhibition and an place-based observation of the exhibition itself. The concept of ”anchoring practices” has been used as an analythic method to find and sort which principal practices that were carried out. The analysis resulted in six principal practices in the work of knowledge and mediation of games as techinchal development, the role of playablity, the matter of thinking ctitically, the effect of practical limitations and possibilities, the implementation and use of research, and the certification of games as cultural heritage. These practices influence the making of games as cultural heritage by defining games, how knowledge about games should be carried out and why games is important as cultural heritage through the location, role and area of focus at Tekniska museet. The study contributes with explanations and reinforces the connection between practices and the use of objects to create and mediate knowledge about games, where the knowledge carried out is affected by the context where it is being created through a longer period of time. This is a two years master’s thesis in Museum and Cultural Heritage Studies.

It has been argued that for the management of complex issues such as sustainability, which transcend traditional policy sectors and require coordination between several different interests and actors, policymaking depends upon collaboration and integration processes between different sectors and tiers of government. The overall aim of this thesis is therefore to study how and why (or why not) policy integration processes are being developed in regional policymaking and what this means for the achievement of sustainable transport. The thesis consists of two separate qualitative case studies of policymaking in two Swedish regions, one representing a least likely case and the other a most likely case of policy integration. The focus has been on the organizational actors involved in policymaking processes for the regional transport system. For the general discussion the theoretical framework of policy integration, complemented by the analytical concepts of policy logics, organizational identities and boundary object are used. The findings are presented in four articles. An overall conclusion is that policy integration processes do not necessarily result in policy for sustainable transport. If policy integration becomes a goal in itself and the same as joint policy, it risks neglecting sustainable values and becoming the smallest common denominator that a number of actors can agree on. For developing sustainable transport solutions, collaboration for the coordination of policy may be beneficial, but the aim of such processes should not be joint policy. / För att beslut och riktlinjer ska kunna utformas så att de leder till lösningar av komplexa frågor, såsom hållbar utveckling, anses de behöva hanteras i samverkan mellan flertalet berörda sektorer och beslutsfattande nivåer. Det är dessa samverkansprocesser, beskrivna som integration under policy processer, som den här avhandlingen analyserar. Syftet är att studera om och hur integrerade regionala policyprocesser förekommer, hur de utvecklas samt deras betydelse för att åstadkomma ett hållbarare transportsystem. Detta undersöks genom kvalitativa fallstudier av två olika svenska regioner som representerar ett minst och ett mest troligt fall av integration av policy. Fallstudierna görs i regionerna Stockholms län och Västra Götalands län. Dessa två fall representerar dessutom två helt olika typer av regionala organisationer, vilket gör att de utgör underlag till, inte bara en diskussion om hållbara transporter, utan också om utvecklingen av den svenska regionala förvaltningsnivån. För analys används teori kring integration av policy och tre huvudsakliga analytiska begreppsansatser: policylogiker, organisationsidentiteter och gränsobjekt. Resultaten presenteras i fyra separata artiklar och dessa diskuteras tillsammans i den inledande kappan. I studien konstateras att integration av policysektorer och förvaltningsnivåer inte nödvändigtvis leder till transportlösningar som är mer hållbara. Beslut om en gemensam policy över sektorer och nivåer riskerar bli urvattnad eftersom det är många aktörer som ska komma överens. Samverkan för att samordna olika mål och intressen visar sig i huvudsak vara viktigt för att styra mot ett hållbart transportsystem, men det innebär inte att gemensam policy bör vara målet. Därutöver belyser studien hur olika organisationsformer på regional nivå påverkar regionala beslutsprocesser och hanteringen av hållbar transportutveckling.