The aim of this study was to understand Special Educational Needs Coordinators´ (SENCO) perceptions of how pupils can be supported in school transitions from grade 6 to 7 and how SENCOs can be described as actors in the transition.  Eight semi structured interviews were made with the same number of SENCOs from three different municipalities. Four of them employed in grade 4-6 and four in grade 7-9.  In a thematic analysis, actions described by the SENCOs as supportive in the transition is discern. Building relationships between the pupils and professionals they will meet seems to be an especially important action. Transfer information to the receiving school, orientate the pupils both mentally and physically in the new context and plan the transition is also claimed to have powerful impact. Also, the informants mentioned the meaning of expecting positive outcomes in meetings with the pupils and how they will manage the transition. SENCOs as an actor in the transitions is portrayed as the organizer of the transition, the documenter and the filterer of transition information. The actions are in the study explained with the concepts of net of actions to visualize the schools’ organization of the transitions and street level bureaucracy how the SENCOs use their discretion. In the study the concept of net of actions was found useful to describe processes perceived to be fixed and chronologically. However, the processes can change in different ways depending on how they are constructed and reconstructed by actors´ actions and current conditions. The findings in this Swedish study seem to be in line with previous European research.

I uppsatsen har vi studerat arbetsmarknadssatsningen Snabbspår för samhällsvetare ur ett idéreseperspektiv. Med inspiration från Karin Kilhammars avhandling har vi använt Barbara Czarniawska och Bernward Joerges modell för resande idéer som forskningsdesign i uppsatsen. För att studera Snabbspåret som en idéresa intervjuade vi fem tjänstepersoner som varit knutna till arbetet med framtagandet av Snabbspår för samhällsvetare. För att komma åt de bakomliggande tolkningarna av idén har vi använt oss av Anthony Giddens beskrivning av den dubbla hermeneutiken, det vill säga vi har tolkat tjänstepersonernas tolkningar av idén om Snabbspår för samhällsvetare.Som en arbetsmarknadssatsning har Snabbspår för samhällsvetare skapats i samverkan mellan Arbetsförmedlingen, berörda myndigheter och arbetsmarknadens parter. Samverkan utgör kontexten där idéer om Snabbspår som en arbetsmarknadssatsning konkretiserats. Tjänstepersonerna som vi har intervjuat har varit delaktiga i skapandet av denna arbetsmarknadssatsning. Vi har följt Snabbspår-idéns resa från loss-ryckning, från andra kontext, fram till inbäddning i den nya Snabbspårskontexten.Beroende på i vilken fas eller hur länge tjänstepersonerna har arbetat med Snabbspår för samhällsvetare har vi kunnat skapa bättre förståelse kring tjänstepersonernas olika handlingsnät och dess betydelse i utvecklingen av idén om Snabbspår sett utifrån en översättnings- och idéreseteori. Studien visar att tjänstepersonerna gör skillnader i tolkningen om idén om Snabbspår för samhällsvetare och Snabbspår som generell arbetsmarknadssatsning. I tolkningen av deras handlingsnät gör tjänstepersonerna skillnader utifrån vilken fas av idéresan de mest har varit delaktiga i. Snabbspår som idé har översatts och övergången till de olika faserna av idémodellen fortsätter. Vår tolkning av resultatet är att det fortfarande är för tidigt att konstatera om idén om Snabbspår kommer att bli en institution, översättningar sker fortfarande och det i sin tur ger kraft åt fortsatt förändring av idéresan i dess kontext.

Övergripande diskuterar avhandlingen olika aspekter av att samhällets system av stöd och kontroll för barn och unga knyts närmare samman. Det handlar om hur samverkan framställs och uppfattas på olika nivåer och hur den konkretiseras i polisens och socialtjänstens arbete kring unga som utvecklat eller bedöms riskera att utveckla kriminalitet och/eller missbruk. Studieobjektet inbegriper övergripande ideologisknivå, lokal/praktisknivå och individuell nivå. Syftet med avhandlingen är att identifiera, beskriva och analysera polisens och socialtjänstens samverkan kring barn och ungas kriminalitet och missbruk. Utgångspunkten är hur; samverkan mellan myndigheterna framställs i offentliga dokument, hur lokala aktörer uppfattar behovet av men också möjligheter, svårigheter och hinder kring samverkan, hur myndigheterna lokalt är organiserade för att aktualisera, handlägga, behandla och avsluta barn och unga, och slutligen vilka barn och unga som denna samverkan kan omfatta. Avsikten är att få en bild av vad denna samverkan på policynivå innebär och sätta detta i relation till hur polis och socialtjänst förstår och skapar sina respektive och gemensamma uppdrag i förhållande till varandra lokalt.  I avhandlingen används tre olika empiriska material och olika metoder för analys: Analys av statliga offentliga dokument, kvalitativa intervjuer med poliser, socialarbetare och deras chefer i en kommun och en kvantitativ kartläggning av aktuella ungdomar i kommunen. Handlingsnät som teoretisk grund används för att studera kopplingar mellan de båda myndigheterna och de tre olika nivåerna av studien.  Genom att använda handlingsnät blir det möjligt att se hur polisens och socialtjänstens olika uppdrag kopplas samman kring barn och ungas kriminalitet och missbruk. Resultaten av studien visar att det pågår en ettablering av ett socio-polisiärt handlingsnät på den övergripande ideologiska nivån och den lokala kommunala nivån.  I policydokumenten förspråkas ett kontrollerande förhållningsätt gentemot ungas kriminalitet. På den lokala nivån handlade det om ett kontrollstödjande förhållningsätt för att motverka både ungas kriminalitet och missbruk.  Resultaten av studien visar att socialtjänsten fått ta ett större ansvar för att utreda och verkställa påföljder för ungas kriminella handlingar, samtidigt som det inom socialtjänsten riskerar att utvecklas en logik mera baserad på straffvärdet av den brottsliga handlingen än den unges individuella behov av hjälp och stöd.    Studien visar att i polisens och sociatjänstens arbete med enskilda barn och unga finns få möjligheter till samarbete. Dessutom var det få unga personer som samtidigt var aktuella för både polis och socialtjänst, vilket gör det svårt att uppnå något djupare längre samarbete kring enskilda ungdomar under längre tid. Det kan i bästa fall mera handla om en form av remissförfarande från polis till socialtjänst. / This thesis discusses different aspects of the link between social support and control systems for children and young people. By analysing the ideas and practice, it opens up a critical perspective in understanding collaboration between police and the social services. This study seeks knowledge about how collaborative forms are officially presented and perceived at different levels and how they are realised in the police’s and social services’ work with young people who have developed or at risk of developing criminal behaviour and/or substance abuse. The object of the study embraces the overarching ideological, local/practical and individual levels. The purpose is to identify, describe and analyse police and social service collaboration with regard to crime and substance abuse among children and young people. It addresses the following questions: How are collaborative concepts formulated in public documents in relation to the causes and problems that the collaboration is expected to resolve? What are local actors’ perceptions of collaboration? How do the police authorities and social service departments at the local level organise their activities to prevent young people’s criminality and substance abuse? How many children and young people are estimated to be involved in either the police authority, the social services department, or both? The study’s starting points are: how inter-agency collaboration is portrayed in public documents; how local actors perceive the need for – but also the possibilities, difficulties and obstacles associated with – collaboration; how the agencies are organised locally for observing, administrating, and treating children and young people and deciding when the young person requires no further attention; and finally which children and young people are subject to this collaborative work. The thesis consists of three studies using different empirical material and different methods of analysis: policy analysis of public documents, qualitative interviews with social workers, police officers and their managers in a municipality and a quantitative mapping exercise.  Actor-network theory is used to understand how actions are connected between organizations and between the three levels of the study. Using the concept actor-network it is possible to show how police and social service commitments are linked. The results of the thesis show that there was an establishment of a socio-police actor-network both at an ideological and a local level. The main idea, expressed in the official documents was that there should be a controlling attitude towards youth crime. At a local level the main ideas among those interviewed was that they had both a controlling and supportive attitude to youths, with both crime and abuse problems. It is possible that the social services logic has changed from values based on individual needs to values based on punishment. The study also showed that in practice there were just a small number of young people who were current for both the police and social services at the same time.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om huvudmannens uppfattning av vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och huvudmannens beskrivning av organisering enligt uppdraget med en utbildning som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Essän utgår från två övergripande frågeställningar; Hur uppfattar huvudmannen innebörden av vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet? och Hur beskriver huvudmannen arbetet med att planera, genomföra och följa upp en utbildning som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet? Teoretiska utgångspunkter är fenomenografin, där uppfattningsbegreppet är centralt, och en teori om organisering som bidrar till att utforska organisering genom att identifiera organisationens handlingsnät. Semistrukturerade intervjuer har genomförts utifrån ett målstyrt urval med informanter vilka representerar huvudmän som samtliga har en pågående samverkan med akademin. Vetenskapsrådets etiska principer för forskning utgör grund genom hela processen. Huvudmannens uppfattningar av vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet omfattar lärande och förbättringsarbete hos enskilda professionella och verksamheter, lärande och förbättringsarbete mellan professionella och mellan verksamheter och ett stöd för det systematiska kvalitetsarbetet. Huvudmannens berättelser om planering, genomförande och uppföljning av utbildningen beskrivs vara en system- och organisationsfråga där chefer ger service genom att producera organisering. Identifierade handlingsnät omfattar utvecklingsarbete på styrkedjans olika ansvarsnivåer, samverkan med akademin och dokumentation baserat på det systematiska kvalitetsarbetet vilket bidrar till huvudmannens skolförbättringsprocess. / The aim of the study is to contribute with knowledge about the accountable authority´s understanding of scientific knowledge and proven experience and organising for leadership towards education based on scientific knowledge and proven experience. The essay is based on two overarching questions: How does the accountable authority perceive the meaning of scientific knowledge and proven experience? and How does the  accountable authority plan, implement and follow up the work with an education based on scientific knowledge and proven experience? Theoretical startingpoints are phenomenography where the concept of perception is central and a theory of organization that helps to explore organization by identifying the organization's action nets. Semi-structured interviews have been conducted based on a goal-oriented selection with informants who represent the  accountable authority who all have an ongoing collaboration with the Academy. Vetenskapsrådets (The Swedish Research Council's) ethical principles for research constitutes basis throughout the process. The accountable authority's understanding of scientific knowledge and proven experience include learning and improvement work among individual professionals and school units, learning and improvement work between professionals and between school units and a support for the systematic quality work. The accountable authority's stories about the planning, implementation and follow-up of the education describes as a system- and organizational issue where managers provide service by producing organization. Identified action nets include development work at the different levels of responsibility in the chain of command, collaboration with the academy and documentation based on the systematic quality work that contributes to the accountable authority's  school improvement process.