Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur huvudmän organiserar och skapar möjligheter för att arbeta med flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan. Mer specifikt riktas fokus mot förskolans uppdrag att ge varje barn förutsättningar att utveckla både det svenska språket och dess modersmål. Detta utifrån ett huvudmannaperspektiv. Frågeställningarna handlar om hur målet från läroplanen tolkas, vilken information och kommunikation som behöver synliggöras för att kvalitetssäkra arbetet samt hur resurser organiseras och fördelas i förskolans verksamhet för att tillgodose målet. Det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer av huvudmän med skilda titlar runtom i Sverige som har ansvar för att förskolor arbetar med målet. Studiens teoretiska ramverk utgörs av ramfaktorteori som utformats av Urban Dahllöf och Ulf P. Lundgren samt läroplansteori även det utformat av Ulf P. Lundgren. Teorierna synliggör vilka ramar förskolan har att förhålla sig till samt utgå från och hur detta görs i praktiken. Studiens resultat visar på att målet från läroplanen ses som viktigt men det är svårt för förskolans personal att veta vad det är som förväntas av dem. För att arbeta med målet krävs dels kunskap om flerspråkiga barns språkutveckling hos den enskilde pedagogen, dels ensam syn i personalgrupper rörande arbetsmetoder. Det krävs även att högre ledning har en kunskap om målet för att ge goda förutsättningar för personalens arbete med målet. Slutsatsen belyser vilka möjligheter och hinder som finns i förskolans arbete med flerspråkiga barns språkutveckling.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om huvudmannens uppfattning av vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och huvudmannens beskrivning av organisering enligt uppdraget med en utbildning som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Essän utgår från två övergripande frågeställningar; Hur uppfattar huvudmannen innebörden av vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet? och Hur beskriver huvudmannen arbetet med att planera, genomföra och följa upp en utbildning som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet? Teoretiska utgångspunkter är fenomenografin, där uppfattningsbegreppet är centralt, och en teori om organisering som bidrar till att utforska organisering genom att identifiera organisationens handlingsnät. Semistrukturerade intervjuer har genomförts utifrån ett målstyrt urval med informanter vilka representerar huvudmän som samtliga har en pågående samverkan med akademin. Vetenskapsrådets etiska principer för forskning utgör grund genom hela processen. Huvudmannens uppfattningar av vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet omfattar lärande och förbättringsarbete hos enskilda professionella och verksamheter, lärande och förbättringsarbete mellan professionella och mellan verksamheter och ett stöd för det systematiska kvalitetsarbetet. Huvudmannens berättelser om planering, genomförande och uppföljning av utbildningen beskrivs vara en system- och organisationsfråga där chefer ger service genom att producera organisering. Identifierade handlingsnät omfattar utvecklingsarbete på styrkedjans olika ansvarsnivåer, samverkan med akademin och dokumentation baserat på det systematiska kvalitetsarbetet vilket bidrar till huvudmannens skolförbättringsprocess. / The aim of the study is to contribute with knowledge about the accountable authority´s understanding of scientific knowledge and proven experience and organising for leadership towards education based on scientific knowledge and proven experience. The essay is based on two overarching questions: How does the accountable authority perceive the meaning of scientific knowledge and proven experience? and How does the  accountable authority plan, implement and follow up the work with an education based on scientific knowledge and proven experience? Theoretical startingpoints are phenomenography where the concept of perception is central and a theory of organization that helps to explore organization by identifying the organization's action nets. Semi-structured interviews have been conducted based on a goal-oriented selection with informants who represent the  accountable authority who all have an ongoing collaboration with the Academy. Vetenskapsrådets (The Swedish Research Council's) ethical principles for research constitutes basis throughout the process. The accountable authority's understanding of scientific knowledge and proven experience include learning and improvement work among individual professionals and school units, learning and improvement work between professionals and between school units and a support for the systematic quality work. The accountable authority's stories about the planning, implementation and follow-up of the education describes as a system- and organizational issue where managers provide service by producing organization. Identified action nets include development work at the different levels of responsibility in the chain of command, collaboration with the academy and documentation based on the systematic quality work that contributes to the accountable authority's  school improvement process.