<p>Detta arbete går ut på att undersöka om det finns ett behov av att kunna blanda huvudmannaskapet i detaljplaner. I PBL-kommitténs slutbetänkande har man tagit upp frågan för att man anser att plan- och bygglagen inte efterföljs på det sätt som tanken var när den inrättades. Genom vår uppdragsgivare GF konsult AB kom vi i kontakt med ett antal kommuner som visade sitt intresse i frågan. Utifrån de problem som framgår av slutbetänkandet har vi sammanställt ett antal frågor som vi har använt oss av när vi har intervjuat kommunerna. Efter att ha genomfört intervjuerna och gjort en sammanställning av de svar vi fick har vi kommit fram till att de största problemen med huvudmannaskapsfrågan uppstår när en kommun lägger ut allmän plats med enskilt huvudmannaskap. T ex får kommunerna ofta problem med skötsel av naturområden då det inte finns någon som har ansvaret för detta eftersom samfällighetsföreningarna ofta endast ansvarar för vägar och ibland kan det vara svårt att säkerställa allmänhetens tillgång till ett område då man i detaljplanen har lagt ut marken som gx-område. Till följd av dessa problem så var kommunerna överlag positivt inställda till en ändring av lagen som skulle innebära blandat huvudmannaskap.</p>

Detta arbete går ut på att undersöka om det finns ett behov av att kunna blanda huvudmannaskapet i detaljplaner. I PBL-kommitténs slutbetänkande har man tagit upp frågan för att man anser att plan- och bygglagen inte efterföljs på det sätt som tanken var när den inrättades. Genom vår uppdragsgivare GF konsult AB kom vi i kontakt med ett antal kommuner som visade sitt intresse i frågan. Utifrån de problem som framgår av slutbetänkandet har vi sammanställt ett antal frågor som vi har använt oss av när vi har intervjuat kommunerna. Efter att ha genomfört intervjuerna och gjort en sammanställning av de svar vi fick har vi kommit fram till att de största problemen med huvudmannaskapsfrågan uppstår när en kommun lägger ut allmän plats med enskilt huvudmannaskap. T ex får kommunerna ofta problem med skötsel av naturområden då det inte finns någon som har ansvaret för detta eftersom samfällighetsföreningarna ofta endast ansvarar för vägar och ibland kan det vara svårt att säkerställa allmänhetens tillgång till ett område då man i detaljplanen har lagt ut marken som gx-område. Till följd av dessa problem så var kommunerna överlag positivt inställda till en ändring av lagen som skulle innebära blandat huvudmannaskap.

No description available.

No description available.

Studien omfattar konsekvenserna av detaljplaneläggning med enskilt huvudmannaskap för allmänna platser. Regeringen anser att det behöver göras en översyn över bestämmelserna för genomförande av detaljplaner. Enligt Boverket används enskilt huvudmannaskap mycket oftare än vad som bör ske enligt lag. Detta leder till att det som borde vara allmänna kostnader läggs över på fastighetsägarna. Denna problematik har väckt vårt intresse för ämnet. En litteraturstudie har gjorts av Anläggningslagen och Plan- och bygglagen med fokus på enskilt huvudmannaskap. Vi har även granskat 15 detaljplaner med enskilt huvudmannaskap från planering till genomförande. Detta har vi gjort genom att studera detaljplanekartan, plan- och genomförandebeskrivning, aktuella förrättningsakter samt besiktning av områdena. Ett frågeformulär har skickats ut till samtliga 49 kommuner i Västra Götalands län med frågor gällande enskilt huvudmannaskap. Vi har kommit fram till att enskilt huvudmannaskap används i en större utsträckning än vad lagen avser. Utformningen av de allmänna platserna har till största delen blivit enligt kommunens intentioner, presenterade i plan- och genomförandebeskrivningen. Dock har vi sett att allmän plats natur i vissa områden lämnats oreglerad. Vi har även sett att kommunen inte har reglerat utformningen särskilt utförligt i planbestämmelserna på plankartor då de presenterat omfattande intentioner i plan- och genomförandebeskrivningen.

Studien ämnar att belysa de attityder som lärare genom sin yrkesprofession besitter angående skolans huvudmannaskap, lärrarollen i förändring samt lärares syn på eleverna. Introduktionen utgörs av aktuella politiska debatter 2013 och 2014 huruvida skolan bör vara statligt styrd eller inte. Eftersom det är lärares yrkesprofession som kommer i direkt anslutning till de reformer som politiker driver på skolan är det relevant att undersöka dessa åsikter. Bakgrunden till decentraliseringen härrör från de samhällsförändringar som påverkat landet, då individen förutsätts vara i fokus, vilket i sin tur har lett till att elevens roll förändrats i statens styrdokument för hur undervisningen – och betygssättning ska bedrivas. I detta examensarbete görs en intervjustudie med gymnasie- och högstadielärare som arbetar inom samma geografiska område i södra Sverige. Metoden för undersökningen är intervjuer med en fokusgruppsintervju och tre enskilda intervjuer med lärare som arbetat inom skolans verksamhet före 1990 och lärare som arbetetat inom skolans verksamhet efter 1990. Av resultetet att döma, framkommer att flera lärare anser att skolan blivit mer ojämlik och orättvis då resurser ska fördelas. Även attityder om hur det lokala politiska styret påverkat lärares sätt att se på huvudmannaskapets kompetens har också ifrågasatts. Elevens roll konstateras också ha förändrats då eleven har allt större inflytande och makt i dagens läge över sin utbildning, då skolpengen gör det enkelt för dem att välja vilken skola de vill gå på. Detta ställer krav på att skolor ska konkurrera med varandra för att vinna elevens skolpeng och därmed få extra resurser till sin verksamhet.

Välfärdstjänster i Sverige har liksom många andra länder genomgått stora förändringar, vilka började växa fram redan i början på 1980-talet. Idéerna kring dessa förändringar uppkom bland annat på grund av ökade krav på den offentliga sektorns effektivitet. Många ansåg att denna effektivitet skulle kunna uppnås genom att konkurrensutsätta delar av den offentliga sektorn och dess välfärdstjänster. Vad gäller exempelvis skolan, har dessa förändringar resulterat i många privatiseringar av skolor. Skolan är avsedd att ge alla medborgare likvärdig och lika tillgång till utbildning, men tidigare forskning inom området visar att privatiseringen av skolan ökar skillnaderna i dessa avseenden. Dessa samhällsförändringar är relativt nya, och därför krävs fler undersökningar inom området. Denna undersökning avser därför att göra en kartläggning av relevanta delar i fristående och kommunala grundskolor i Falun och Borlänge. Avsikten med detta är att jämföra huruvida det finns skillnader beroende på huvudmannaskap. Undersökningen kartlägger grundskolornas tillgång till kuratorer, skolsköterskor, antal lärare, antal behöriga lärare, antal behöriga lärare i ämnet, specialpedagoger, speciallärare, studie-och yrkesvägledare och skolbibliotekarier. Även om eleverna i vissa fristående grundskolor har större tillgång än eleverna i de kommunala grundskolorna till några av de resurser som har studerats, så visar den totala jämförelsen att eleverna i de kommunala grundskolorna har större tillgång till de viktiga resurser som undersökningen har kartlagt. I och med detta är undersökningens resultat att man kan se skillnad vad gäller tillgång till dessa resurser, beroende skolans form av huvudmannaskap.

I denna studie har vi utrett om genomförandet av allmänna platser inom detaljplanelagda områden med enskilt huvudmannaskap utförts i enlighet med kommunens intentioner. Studien baserades på elva detaljplaner inom tre kommuner i Västra Götalandsregionen där planhandlingar granskats och jämförts med de förrättningar som skett på områdena. Slutligen besiktigades också områdena för att se hur det blev i verkligheten. Granskningen visade att kommunernas intentioner har följts överlag men avvikelser förekommer. Vi kom fram till att enskilt huvudmannaskap kan vara en fungerande lösning för att säkerställa kommunens intentioner om de använder sig av planbestämmelser för att reglera utformningen av allmänna platser i detaljplan. En kortare studie av aktuell lagstiftning visar att kommunerna får använda sig av planbestämmelser på allmän plats vid enskilt huvudmannaskap i samma grad som kommunen skall använda sig av dessa vid kommunalt huvudmannaskap. Med ett kommittédirektiv som bakgrund, där det b.la. skall utredas hur tillgängligheten till allmänna platser med enskilt huvudmannaskap skall vara, har vi under besiktningen av områdena också undersökt hur tillgängligheten faktiskt var. Besiktningen visade att tillgängligheten till de allmänna platserna varierade mellan de kommuner vi granskade. En enkätundersökning visar att lantmäterimyndigheterna anser att samarbetet med kommunerna är för dålig p.g.a. bristande resurser. Lantmäterimyndigheterna har som utgångspunkt att följa planbestämmelser gällande utformning av allmänna platser. Det förekommer att lantmäterimyndigheterna förbiser prövning av väsentlighet och båtnad i de fall detaljplan ligger till grund för förrättningen. Övriga slutsatser vi dragit från arbetet är att naturområden som skall vara allmänt tillgängliga ej bör ingå i en gemensamhetsanläggning då väsentlighetsvillkoret enligt Anläggningslagen, AL kan ifrågasättas. Vi kom också fram till att anläggningsbesluten bör utformas mer utförligt för att tydliggöra kostnader och ansvar för fastighetsägare i framtiden.

Inom bebyggelseområden är det nödvändigt att utrymmen och anläggningar av olika slag kan nyttjas gemensamt. Det kan röra sig om till exempel vägar eller grönområden. Förekomsten av dessa gemensamma anläggningar väcker frågor om vem som ska anlägga och bekosta drift och underhåll av anläggningarna. Inom detaljplanelagda områden regleras dessa frågor i första hand genom plan- och bygglagen. I olika utredningar och rapporter har kritik framförts angående tillämpningen av denna lagstiftning. Kritiken handlar om att enskilda fastighetsägare får ansvara för gemensamma anläggningar inom detaljplaneområden i större utsträckning än lagstiftningen ger stöd för. Det handlar om att kommuner, utan lagstöd, avsäger sig huvudmannaskapet för allmänna platser samt att anläggningar av allmän karaktär planläggs på kvartersmark. Omfattande studier på denna problematik saknas och examensarbetets syfte är att få en bild av problematiken i nuläget i ett antal kommuner. Alla gällande detaljplaner, som vunnit laga kraft år 2000-2011, i fem kommuner i Stockholms län har studerats med avseende på hur gemensamma anläggningar planlagts. Totalt har knappt 800 detaljplaner studerats. De typer av planbestämmelser som undersökts är enskilt huvudmannaskap för allmänna platser samt olika markreservat för allmänt ändamål på kvartersmark. Resultatet av undersökningen visar att den problematik som beskrivits i utredningar och rapporter är delvis begränsad i de studerade kommunerna. Undersökningen bekräftar dock att betydande delar av kvartersmark reserveras för allmänna ändamål genom så kallade x-områden.

<p>The purpose with this essay is to examine if the Swedish government’s intentions regarding to the mental health care reform, have been fulfilled. We have classified the intentions into three categories, regulation, financing and responsibility for organizing the policy. The intentions have then been compared with the results of the reform.</p><p>Our theoretical framework starts with a model, developed by Evert Vedung (1998). We use this model as a tool to examine the fulfillment of the mental health care reform. A very important part in the Swedish mental health care reform, are the skeleton laws. The study therefore also gives a presentation of advantages and disadvantages with skeleton laws.</p><p>The result of the study shows that the intentions of the Swedish government have not been fulfilled in the process of implementation. Partly it is because the skeleton laws are vaguely formulated. This can be one explanation for failure. The conclusion of this essay stipulates that the regulation and the responsibility for organizing the policy need to be further specified and explained. Nevertheless the Swedish government’s intention of financing has been succeeded.</p><p>Keywords: LSS, skeleton laws, mental health care reform, responsibility for organizing the policy</p>