• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 29
  • 3
  • Tagged with
  • 32
  • 16
  • 13
  • 12
  • 10
  • 9
  • 9
  • 9
  • 8
  • 8
  • 7
  • 6
  • 6
  • 6
  • 5
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Enskilda ledningar i allmän platsmark : Hur markåtkomst erhålls

Nilsson, Sara, Olander, Åse January 2016 (has links)
Det uppstår en problematik när kommuner, i detaljplan, upplåter byggrätt ända ut till användningsgräns. Byggherrarna gräver då ofta ner ledningar utanför fastighetsgränsen, på allmän platsmark. Syftet med denna studie är att beskriva rättsläget kring enskilda ledningar på allmän platsmark samt hur Sveriges fyra största kommuner hanterar frågan. För att uppnå detta har intervjuer genomförts med representanter för kommunernas planmyndigheter, kommunerna som markägare och de kommunala lantmäteri-myndigheterna. Även byggherrar och en person från Lantmäteriets PBL-nätverk har intervjuats. Juridisk metod har använts för att klargöra rättsläget kring enskilda ledningar på allmän platsmark och rättighetsupplåtelserna som kan tillämpas för dessa. Studien kunde konstatera att det finns ett antal rättighetsupplåtelser att tillämpa för enskilda ledningar på allmän platsmark. Huruvida gemensamhetsanläggning och officialservitut kan bildas eller ej beror på om de anses utgöra en mindre avvikelse från detaljplanen. Det finns möjlighet att detaljplanelägga för underjordiska gemensamhets-anläggningar. Kommunerna har även möjlighet att upprätta avtalsservitut och nyttjanderättsavtal med privata fastighetsägare. Lantmäterimyndigheten kan också bilda tredimensionella fastigheter för ledningsutrymmet. Stockholms stad och Malmö stad, som markägare, upplåter rätten för dessa ledningar genom nyttjanderätt, medan Göteborgs stad och Uppsala kommun upplåter rätten genom avtalsservitut. Samtliga kommuners lantmäterimyndigheter bildar gemensamhetsanläggning när det finns behov av gemensam förvaltning. De flesta aktörer upplever problem med enskilda ledningar på allmän platsmark. Ledningarna redovisas bristfälligt och på många platser är det för trångt i gatumarken, vilket kan leda till avgrävda ledningar. Aktörerna ser ett behov av en ny typ av plan-bestämmelse som tillåter enskilda ledningar på allmän platsmark. En lösning kan nås genom god kommunikation mellan kommunens berörda avdelningar. / Problems arise when a municipality, in the detailed development plan, grants development rights right up to the property boundary in an urban environment. Developers’ lines, pipes and cables are often dug down outside the property boundary, on public spaces. The purpose of this study is to describe the legal situation concerning private lines, pipes and cables on public spaces, and how Sweden's four largest municipalities deal with this issue. To achieve this, interviews were conducted with representatives of the municipalities planning authorities, municipalities as landowners and the municipals cadastral authorities. Developers and a person from the PBL network of Lantmäteriet have also been interviewed. Legal method has been used to clarify the legal situation concerning the private lines, pipes and cables on public spaces and the rights that can be applied to these. This study shows that there are a number of rights to apply for private lines, pipes and cables on public spaces. Whether joint facility and official easement can be formed depends on whether they are considered a minor deviation from the detailed development plan or not. It is possible to plan for underground joint facilities in detailed development plans. Municipalities can establish easement agreements and rights of user with private property owners. It is also possible to form three-dimensional properties of the space beneath the ground where the lines, pipes and cables should be placed. Stockholm and Malmö, as landowners, grants the right of these lines, pipes and cables by rights of user, while Gothenburg and Uppsala grants the right by easement agreements. All municipalities’ cadastral authorities are forming joint facilities when there is a need for joint management. Most of the participating in the study is experiencing problems with private lines, pipes and cables in public space. The lines, pipes and cables are reported inadequate and in many places it is too crowded under the streets, which can lead to damaged lines, pipes and cables. The participating in the study recognize the need for a new type of regulation for detailed development plans that allows private lines, pipes and cables on public spaces. A solution can be achieved through good communication between the municipal departments.
2

Delägarförvaltning av samfällighet : En studie om förvaltningsmetodens problem och förslag till förbättringar

Jonsson, Clara, Rasmunds, Carl January 2015 (has links)
För att en fastighet ska kunna fungera ändamålsenligt krävs ibland att mark tas i anspråk utanför den egna fastighetens gräns. Exempelvis kan detta handla om en väg som upplåtits på grannens fastighet för att knyta an den egna fastigheten med det allmänna vägnätet. Det finns idag i Sverige ett flertal olika sätt att tillgodose detta behov av gemensam mark. Gäller behovet för ett flertal fastigheter kan det med fördel lösas genom att bilda en samfällighet/gemensamhetsanläggning. Förvaltning av dessa går att lösa på två sätt – delägarförvaltning där alla beslut tas gemensamt av samtliga delägare och föreningsförvaltning där en samfällighetsförening bildas med styrelse och stadgar. Oenigheter inom en delägarförvaltning går idag att lösa genom att hålla delägarsammanträde, där en sammanträdesledare förordnas och röstning sker med antingen enkel eller kvalificerad majoritet beroende på frågans natur. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur väl förvaltning av samfälligheter genom delägarförvaltning fungerar, om det finns skillnader inom Sverige och hur förvaltningsmetoden kan förbättras med avseende på tvister. För att uppfylla syftet gjordes en studie av litteratur och lagar inom ämnet, en enkätundersökning som riktades mot Lantmäterimyndigheten och en intervjuundersökning riktad till delägare i samfällighet/gemensamhetsanläggning förvaltad genom delägarförvaltning. Resultatet av undersökningarna visar att den absolut vanligaste anledningen till problem inom delägarförvaltningar är kravet på total enighet i samband med beslutsfattning. Det framkom också att användandet av delägarsammanträden vid oenigheter inom delägarförvaltningar är ovanligt över hela landet. Ett förslag på alternativ till delägarsammanträde var att genom lottning kunna lösa oenigheter gällande förvaltningsfrågor som handlade om mindre summor pengar. Ett annat förslag var att förbättra informationen från Lantmäterimyndigheten till fastighetsägare gällande förvaltningsmetoderna. Detta för att förhindra att komplicerade samfälligheter/gemensamhetsanläggningar missköts på grund av att en olämplig förvaltningsmetod använts. Ytterligare ett förslag var att utöver förbättrad information även införa en regel som förhindrar att delägarförvaltning används när den är direkt olämpligt. Slutligen utreddes möjligheten att upprätta ett register över samtliga delägarförvaltningar undersöktes men avfärdades eftersom det inte ansågs att nyttan med detta stod i proportion till kostnaden.
3

Ägarlägenhetsfastigheter : Den rättsliga regleringen för bildandet av ägarlägenheter

Lindström, Louise, Nilsson, Terese January 2021 (has links)
Denna uppsats redogör för behoven och orsaker till uppkomsten av ägarlägenheter i Sverige, den rättsliga regleringen på området samt hur dessa fastigheter förvaltas. Förslag gällande lagstiftning som reglerar ägarlägenheter har behandlats över en längre tidsperiod. Det har länge inte ansetts föreligga ett behov av boendeformen på den svenska bostadsmarknaden eftersom ägarlägenheter ansågs vara allt för lik den väletablerade bostadsformen bostadsrätt. År 2009 antogs lagstiftning på området och möjliggjorde därmed bildandet av ägarlägenheter. Den centrala bakomliggande faktorn till att en lagstiftning gällande ägarlägenheter till slut antogs var ökad valfrihet och mångfald vid införandet av ytterligare en boendeform som dessutom innehas med äganderätt. Ägarlägenheter ska bildas i en sammanhållen enhet av minst tre sådana fastigheter och utrymmet där ägarlägenheten bildas får inte ha varit avsedd för bostadsändamål inom de senaste åtta åren. Denna typ av fastighetsindelning medför ett behov av samverkan med övriga lägenhetsinnehavare och bildandet av en gemensamhetsanläggning anses vara det lämpligaste sättet att reglera de gemensamma delarna.
4

Ägarlägenheter på Öckerö : erfarenheter kring förvaltningsfrågor

Berntsson, Hanna, Halldin, Josefin January 2012 (has links)
I Sverige har det sedan maj 2009 varit tillåtet att bilda ägarlägenheter. En ägarlägenhet är en typ av fastighet som är avgränsad både horisontellt och vertikalt och avsedd att innehålla endast en bostadslägenhet. Ägarlägenheten ägs som vilken fastighet som helst och kan därmed fritt hyras ut, pantsättas, belånas och överlåtas.Några av de första att satsa på den nya bostadsformen var det kommunala bostadsbolaget på Öckerö, Öckerö Bostads AB. Bolaget startade 2009 projekteringen av ett nytt bostadsområde som omfattades av 5 huskroppar om totalt 50 ägarlägenheter på Breviksängar. Öckerö Bostads AB styckade av 50 ägarlägenheter varav de sålde 30 av lägenheterna och behöll 20 lägenheter för uthyrning. Det är kombinationen bolagsägande och privat ägande men också hur förvaltningen har fungerat som har undersökts och analyserats. Både lekmannaperspektivet och fackmannaperspektivet har belysts.En anledning till att bolaget valde att sälja 30 av de 50 ägarlägenheterna var för att bolaget ville delfinansiera de 20 hyreslägenheterna och på så sätt hålla hyresnivån för en nyproducerad lägenhet på en rimlig nivå. Att hyresrätterna delfinansieras med försäljning av ägarlägenheter leder till att bostadsbolaget kan erbjuda hyresgästerna en lägre hyra jämfört med om hela projektet hade varit hyresrätterBlandningen av hyresrätter och ägarlägenheter upplevs av de flesta som positiv. Vissa av ägarlägenheternas ägare anser dock att hyresgästerna inte är lika rädda om området som ägarlägenhetsägarna. Ser man till de grannelagsrättsliga reglerna är det däremot mer säkert att bo bredvid en hyresgäst än att bo bredvid en ägarlägenhetsägare eftersom en hyresgäst kan avhysas om denne orsakar störningar i boendet medan en ägarlägenhetsägare inte kan avhysas även om denne orsakar störningar.Öckerö Bostads AB hade också en integrationstanke om att blanda olika typer av människor och familjekonstellationer på Breviksängar, därför blandades hyresrätter och ägarlägenheter i samtliga hus, detta är dock svårt att införliva på Öckerö på grund av att hyrorna och kostnaden för en ägarlägenhet fortfarande är relativt höga.Samfälligheter och gemensamhetsanläggningar bildades för att tillgodose ägarlägenheternas gemensamma behov. Alla ägarlägenheternas ägare, både privata ägare och bostadsbolaget, ingår i Norra Breviks samfällighetsförening som förvaltar samfälligheterna och gemensamhetsanläggningarna. Denna gemensamma förvaltning upplevs till stor del ha fungerat bra. Att Öckerö Bostads AB representeras i styrelsen är bra dels för att bolaget representerar hyresgästerna, men också för att Öckerö Bostads AB har kunskap om fastighetsförvaltning. Det finns dock ägarlägenhetsägare som anser att Öckerö Bostads AB inte skall vara med i styrelsen.Bland de som äger sina ägarlägenheter har det uppstått oklarheter från kring bolagets olika roller. En gränsdragning mellan bolagets roll som byggherre och bolagets roll som fastighetsägare bör vara tydligare för att undvika missförstånd, speciellt viktigt är det innan garantitidens utgång för att inte blanda ihop byggherrefrågor och föreningsfrågor.
5

Detaljplan med enskilt huvudmannaskap : En granskning av planering och genomförande

Ivarsson, Maja, Sandahl, Rosalie, Ternevall, Hanna January 2012 (has links)
Studien omfattar konsekvenserna av detaljplaneläggning med enskilt huvudmannaskap för allmänna platser. Regeringen anser att det behöver göras en översyn över bestämmelserna för genomförande av detaljplaner. Enligt Boverket används enskilt huvudmannaskap mycket oftare än vad som bör ske enligt lag. Detta leder till att det som borde vara allmänna kostnader läggs över på fastighetsägarna. Denna problematik har väckt vårt intresse för ämnet. En litteraturstudie har gjorts av Anläggningslagen och Plan- och bygglagen med fokus på enskilt huvudmannaskap. Vi har även granskat 15 detaljplaner med enskilt huvudmannaskap från planering till genomförande. Detta har vi gjort genom att studera detaljplanekartan, plan- och genomförandebeskrivning, aktuella förrättningsakter samt besiktning av områdena. Ett frågeformulär har skickats ut till samtliga 49 kommuner i Västra Götalands län med frågor gällande enskilt huvudmannaskap. Vi har kommit fram till att enskilt huvudmannaskap används i en större utsträckning än vad lagen avser. Utformningen av de allmänna platserna har till största delen blivit enligt kommunens intentioner, presenterade i plan- och genomförandebeskrivningen. Dock har vi sett att allmän plats natur i vissa områden lämnats oreglerad. Vi har även sett att kommunen inte har reglerat utformningen särskilt utförligt i planbestämmelserna på plankartor då de presenterat omfattande intentioner i plan- och genomförandebeskrivningen.
6

Ägarlägenheter i miljonprogramsområden : - Ur ett förvaltningsperspektiv

Kyhlberg, Anna-Karin January 2012 (has links)
Abstract In November 2011 the Swedish Government announced that they were conducting an investigation to examine what impact the conversion of existing rental stock to condominiums could have on the development of the Million programme areas. The proposal of converting rental stocks to condominiums aims to help people living in these neighbourhoods to private ownership, while still allowing people who want to continue to rent their homes to do that. This thesis intends to investigate the effects of the proposed reform from a management perspective.   The maintenance of the areas built during the Million Programme gets more neglected every year that passes. The majority of the housing stock is rental properties and extensive renovation of the surface layer, tribes and public spaces are essential in all Million programme areas studied. By transforming a portion of the housing stock into condominiums and by improve the living environment through renovations, these areas would be able to gets more attractive. The majority of property owners, municipalities and experts interviewed in this study indicate that they are curious about the possibility to transform a portion of the existing stock into condominiums.   The survey also indicates that a prerequisite for the proposed reform to have the desired effect is that the management rules must be reviewed. Established property owners have both the experience and knowledge of property management and in interviews they all express the desire to act as an organizer for the management of joint facilities, although the condominium owners own some of the homes. The legislation must also meet the condominium holders' rights and they must be able to influence the decisions of an economic nature. The author's recommendations after the study is that the materiality requirement of § 5 AL should be developed and be able to apply when management decisions of the common facilities are made. The provision should be permissive, and should only apply where the shareholders of the joint facilities can’t agree. The key is that the long-term financial management decisions are made in a fair manner that serves both individual and collective interests. / Sammanfattning   I november 2011 meddelade Regeringen att de genomför en utredning för att undersöka vilken effekt möjligheten att ombilda befintligt hyresbestånd till ägarlägenheter har för utvecklingen av miljonprogramsområden. Syftet med förslaget är att underlätta för människor som lever i dessa bostadsområden att äga enskilt, men att samtidigt låta människor som vill fortsätta att hyra sin bostad göra det. Detta examensarbete avser att utreda effekten av den förslagna reformen ur ett förvaltningsperspektiv.   Underhållet av områden som uppfördes under miljonprogrammet blir mer eftersatt för varje år som går. Majoriteten av bostadsbeståndet är hyresrättsfastigheter och omfattande renovering av ytskikt, stammar och utemiljöerna är nödvändig i samtliga studerade miljonprogramsområdena. Genom att ombilda en del av bostadsbeståndet till ägarlägenheter och förbättra boendemiljön genom renoveringar skulle dessa områdens attraktivitet kunna öka. Majoriteten av fastighetsägare, kommuner och sakkunniga som intervjuats i denna studie uppger att de är nyfikna på möjligheten att ombilda en del av det befintliga beståndet.   Undersökningen visar även att en förutsättning för att den föreslagna reformen ska få önskad effekt måste förvaltningslagstiftningen ses över. Etablerade fastighetsägare har både erfarenhet och kunskap om fastighetsförvaltning och i intervjuer uttrycker samtliga en önskan om att fungera som en organisatör över förvaltningen av gemensamma anläggningar, även om en del av bostäderna ägs av ägarlägenhetsinnehavare. Lagstiftningen måste dock även tillgodose ägarlägenhetsinnehavarnas rättigheter och de måste ha möjlighet att påverka besluten av ekonomisk karaktär. Författarens rekommendationer efter genomförd studie är att väsentlighetsvillkoret i AL 5 § bör utvecklas och vara möjligt att tillämpa när förvaltningsbesluten av gemensamma anläggningar fattas. Bestämmelsen bör dock vara dispositiv och ska endast tillämpas när delägarna i gemensamhetsanläggningen inte kan komma överens. Det centrala är att långsiktiga och ekonomiska förvaltningsbeslut fattas på ett rättvist vis som tillgodoser både enskilda och gemensamma intressen.
7

Detaljplan med enskilt huvudmannaskap för allmänna platser : planering kontra genomförande

Berglund, Emil, Thörnqvist, Simon January 2012 (has links)
I denna studie har vi utrett om genomförandet av allmänna platser inom detaljplanelagda områden med enskilt huvudmannaskap utförts i enlighet med kommunens intentioner. Studien baserades på elva detaljplaner inom tre kommuner i Västra Götalandsregionen där planhandlingar granskats och jämförts med de förrättningar som skett på områdena. Slutligen besiktigades också områdena för att se hur det blev i verkligheten. Granskningen visade att kommunernas intentioner har följts överlag men avvikelser förekommer. Vi kom fram till att enskilt huvudmannaskap kan vara en fungerande lösning för att säkerställa kommunens intentioner om de använder sig av planbestämmelser för att reglera utformningen av allmänna platser i detaljplan. En kortare studie av aktuell lagstiftning visar att kommunerna får använda sig av planbestämmelser på allmän plats vid enskilt huvudmannaskap i samma grad som kommunen skall använda sig av dessa vid kommunalt huvudmannaskap. Med ett kommittédirektiv som bakgrund, där det b.la. skall utredas hur tillgängligheten till allmänna platser med enskilt huvudmannaskap skall vara, har vi under besiktningen av områdena också undersökt hur tillgängligheten faktiskt var. Besiktningen visade att tillgängligheten till de allmänna platserna varierade mellan de kommuner vi granskade. En enkätundersökning visar att lantmäterimyndigheterna anser att samarbetet med kommunerna är för dålig p.g.a. bristande resurser. Lantmäterimyndigheterna har som utgångspunkt att följa planbestämmelser gällande utformning av allmänna platser. Det förekommer att lantmäterimyndigheterna förbiser prövning av väsentlighet och båtnad i de fall detaljplan ligger till grund för förrättningen. Övriga slutsatser vi dragit från arbetet är att naturområden som skall vara allmänt tillgängliga ej bör ingå i en gemensamhetsanläggning då väsentlighetsvillkoret enligt Anläggningslagen, AL kan ifrågasättas. Vi kom också fram till att anläggningsbesluten bör utformas mer utförligt för att tydliggöra kostnader och ansvar för fastighetsägare i framtiden.
8

Etablering av vindparker på arrenderad mark : En studie av markåtkomst för vägar

Björking, Sofia, Tjulander, Jennie January 2012 (has links)
Vindkraftsutbyggnaden i Sverige har ökat i hög takt de senaste åren. Mellan år 2008 – 2011 ökade produktionen av el från vindkraft med 209 %.  Under år 2011 motsvarade detta en energiproduktion på 6,1 TWh, vilket tyder på att Sverige ligger i god fas för att uppnå det av riksdagen antagna utbyggnadsmålet att produktionen år 2020 ska uppgå till 30 TWh. Vid etablering av vindparker är en väl genomförd projektering av stor vikt för att uppnå lönsamhet och minimera riskerna i projektet. De olika faserna i projekteringen innefattar en viktig förprojektering där förutsättningarna för etableringen utreds, projektering med samråd och upprättande av en miljökonsekvensbeskrivning, ansökan om de tillstånd och lov som krävs, upphandling av verk och entreprenadarbeten samt den avslutande byggnationen där vägar anläggs, verk uppförs och starkströmsledningar ansluts till elnätet.  I arbetet ges en generell modell för hur man kan gå tillväga och vilka faktorer som ska beaktas. Syftet med arbetet är att utreda hur rätt till väg kan säkerställas i samband med vindkraftsetablering på arrenderad mark. Frågan är viktig i sammanhanget och behöver lösas för att kunna uppföra, underhålla och nedmontera verken. Då arrendeupplåtelse föreligger ges arrendatorn i avtalet vanligtvis rätt att inom arrendeområdet nyttja och anlägga de vägar som behövs för etableringen. Utom arrendeområdet är det inte alltid lika självklart hur rätten till väg ska säkerställas. Vanligtvis behöver breddning och förstärkning ske av de befintliga vägar som ska nyttjas samt även nya vägsträckningar anläggas. Beroende på vilka förutsättningar och behov som föreligger i det enskilda fallet kan nyttjanderätt, gemensamhetsanläggning eller i vissa fall officialrättigheter bli aktuella. Den faktor som är av störst betydelse för vilket alternativ som kan användas är om vindkraftsanläggningen är uppförd eller inte. Eftersom vindkraftbolaget i arrendefallet inte äger någon fastighet som en rättighet kan knytas till kan endast nyttjanderätt användas då anläggningen inte är uppförd. Om berörda fastighetsägare motsätter sig åtgärden finns även möjlighet till att tvångsvis expropriera nyttjanderätt. När anläggningen är uppförd är även alternativen att inträda i en gemensamhetsanläggning eller upplåta ett officialservitut enligt anläggningslagen möjliga. Dessa kan tillämpas både när fastighetsägarna är positiva till åtgärden men även i vissa fall utan deras medgivande. I arbetet utreds de olika alternativens innebörd och tillämplighet för att i slutändan analyseras och sammanfattas. / The expansion of wind power in Sweden has increased at a rapid pace in the recent years. Between the years 2008 – 2011, the productions of electricity from wind power were increased by 209%. During 2011, this corresponded to an energy production of 6,1 TWh, which suggests that Sweden is in a good phase to achieve the environmental objectives, adopted by the Parliament. The objectives purpose is that the production in 2020 will amount to 30 TWh. When a wind farm is to be establish a well-executed project is of great importance for achieving profitability and minimize the risks in the project.  The different phases of the project includes an important pre-planning where the conditions for establishment are investigated, the planning with consultation and preparation of an environmental assessment, the application of needed authorizations and permissions, procurement of works and construction works and the final construction where roads and wind turbines are constructed and power lines connects to the mains. This thesis provides a general model for how to proceed and what factors should be considered in the establishment of wind farms. The purpose of this thesis is to investigate how the right of roads can be ensured in the case when the wind park shall be established on leased land. The question is important and needs to be solved in order to construct, maintain and decommission the wind turbines. When lease tenure is hold, the lessee in the contract usually gives the right to use and construct roads within the leased area. Outside the leased area it’s not always as obvious how the right of roads should be ensured. Usually needs widening and strengthening of the existing roads that will be used as well as new roads are to be constructed. Depending on the circumstances and requirements of the particular case, tenancies, joint facility, easements or expropriation can be present in order to secure the right of roads. The factor of most importance for when the options can be used is if the wind park is built or not. Since the wind power company in a lease case doesn’t own any property only tenancies can be used when the wind park isn’t built. If the property owners oppose the measure it’s also possible to forcibly expropriate tenancies. When the wind park is built it’s also possibly to enter into a joint facility or grant an easement. These can be applied both when the property owners are in favor of the action, but also in some cases without their consent. This thesis investigates the various options, their meaning and applicability to finally be analyzed and summarized.
9

Rättighetshantering vid bildandet av 3D fastigheter : med fallstudie Karlatornet

Johansson, David, Stefansson, Simon January 2017 (has links)
3D fastigheter möjliggör att byggnader kan delas upp i flera fastigheter för olika ändamål med olika ägare. 3D fastigheter bildas i lantmäteriförrättningar genom avstyckning, fastighetsreglering eller klyvning. Vid bildande av en 3D fastighet finns specifika krav som måste uppfyllas för att den ska bli lämplig för sitt ändamål. Det innebär att alla fastighetens rättigheter ska vara säkrade redan vid lantmäteriförrättningen. Rättigheterna kan bildas genom gemensamhetsanläggningar och servitut. Trapphus, korridorer och stomme är några exempel som kan behöva säkras upp med rättigheter. Syftet med studien är att kartlägga hur 3D fastighetsbildning sker i praktiken och hur fastigheternas rättigheter tillgodoses vid lantmäteriförrättningen. Vidare undersöks hur rättigheterna kan få en fungerande och hållbar förvaltning. På vilket sätt bostadsexploatörer och förrättningslantmätare samarbetar för att nå en hållbar förvaltning är också en del av studiens syfte. I studien undersöks vilka möjligheter som finns för 3D fastighetsbildning utifrån rådande lagstiftning. För att undersöka hur lagarna tillämpas i realiteten har tio förrättningsakter från fyra kommuner med 3D fastighetsbildningar och bildande av gemensamhetsanläggningar studerats. Intervjuer har genomförts med två erfarna förrättningslantmätare och två bostadsexploatörer som arbetat med projekt där 3D fastigheter förekommer. Intervjuerna har gjorts för att få svar på frågor som framkommit vid studerandet av förrättningsakterna och hur samarbetet mellan bostadsexploatörer och förrättningslantmätare fungerar. Studien visar att det går att genomföra fastighetsbildning av 3D fastigheter på flera olika sätt. Hur lantmäteriförrättningarna har gått till beror på de unika förutsättningarna i projekten, vilket arbetssätt förrättningslantmätaren använder, hur erfarna bostadsexploatörerna är och om det förekommit inhyrda konsulter. För att förvaltningen av gemensamhetsanläggningarna ska kunna ske på ett hållbart sätt gäller det att dessa utformas för att vara lämpliga både vid bildandet och för ett framtida behov. Karlatornet i Göteborg är ett unikt projekt med upp till 20 olika fastighetsägare i samma byggnad. Planering och samarbete mellan lantmäteriet och bostadsexploatören är viktig för att helheten ska fungera. Att inte detaljstyra gemensamhetsanläggningarna mer än vad som krävs för att tillåta framtida justeringar är ett måste i detta projekt. Studien visar fyra olika lösningsförslag på hur rättigheterna kan upplåtas. Att låta stommen och grundläggning ingå i både marksamfällighet och gemensamhetsanläggning är kanske inte av väsentlig betydelse men slutsatsen är att den bör ingå för en förenklad framtida förvaltning. / 3D real estate enable buildings to be divided into multiple real estates for different purpose and with different ownership. 3D real estates are created through a cadastral procedure according to Swedish law. When establishing a new 3D real estate there are specific requirements that has to be fulfilled so the purpose of the real estate is adequate. This means that all the real estate rights has to be acquired at the time of the cadastral procedure. The rights can be obtained through jointly-owned facilities or easements. Stairwells, hallways and the buildings core are a few examples where rights may have to be acquired. The purpose of this study is to map how creating a 3D real estate can be done and how the real estate rights is acquired in the cadastral procedure. Furthermore, it examines how rights can be managed and sustainable. How developers and cadastral engineers are cooperating to accomplish a sustainable management is also part of purpose of this study. This study examines what possibilities there are for 3D real estate's according to the Swedish law. To examine how the Swedish law is applied in reality, we studied ten cadastral procedure reports from four different municipalities. Interviews have been done with two experienced cadastral engineers and two developers who has been working with projects where 3D real estates were present. The purpose of the interviews was to acquire answers from questions that arose when the cadastral procedure reports were studied and how the developers and cadastral engineers cooperation works. The study shows the different possibilities of creating 3D real estates. How the cadastral procedure is done is based on the unique conditions between the projects, what way of work the cadastral engineer use, how experienced the developers are and if consultants has been used. To make sure that the management of the jointly-owned facilities can be done in a sustainable way they have to be formed to be adequate both from the beginning and even for future needs. The tower Karlatornet is a unique project where around 20 different real estate owners will share the building. Planning and cooperation between the cadastral engineers and the developer is an important part to make sure the project will work. Avoiding more details than what is needed in the jointly-owned facilities to enable future adjustments is a must in a project like this. The study show four different solutions on how the rights can be obtained. To let the core of the building and the foundation be a part of the jointly-owned facilities and the jointly-owned land may not be of essential importance but the conclusion is that they should be included for a simplified future management.
10

Andelstalsfördelning för gemensamhetsanläggningar i tredimensionella fastigheter / Participatory shares in joint facilities in 3D property formation

Blomberg, Charlotte, Söderqvist, Linnea January 2017 (has links)
För 3D-fastighetsbildning finns idag inget vedertaget sätt att fördela andelstal i gemensamhetsanläggningar. En anledning är att 3D-fastighetsbildning är relativt nytt och tidigare bara använts i begränsad omfattning men idag blir detta allt vanligare då städerna förtätas och växer på höjden. Detta leder till en mer komplicerad fastighetsbildning med fler gemensamma utrymmen och anläggningar.  Syftet med examensarbetet är att skapa en modell för andelstalsfördelning som kan användas vid anläggningsförrättningar för 3D-fastigheter för gemensamhetsanläggning med ändamål hiss. Utgångspunkten är att andelstalen ska vara enkla att förstå och samtidigt upplevas rättvisa av fastighetsägarna samt ge en generell bild av verkligheten. Metoden som används för att ta fram beräkningsmodellerna är statistik över antalet resor som görs i hissar samt undersökningar av ytor och besökare till olika fastighetstyper. Vidare förs diskussioner med flera lantmätare samt analys av insamlat material och resultat. Den framtagna modellen har tonkilometermetoden som utgångspunkt. På samma sätt som i tonkilometermetoden delas fördelningen här upp i två steg för att först ta fram ett transporttal och därefter ett längdtal. Transporttalet motsvarar antalet hissresor en fastighet genererar och beräknas med hjälp av modeller beroende på typ av verksamhet i fastigheten. Arbetet genererar i beräkningsmallar för fastigheter med ändamålen bostäder, kontor, restaurang, förskola och tandläkarmottagning. För andra typer av fastigheter förs endast en vägledande diskussion.  Längdtalet bestäms efter de våningsplan fastigheten nyttjar. Modellen för längdtalet leder fram till två förslag för hur längdtalet kan beräknas och differentieras med hänsyn till våningsplan, med en linjär funktion eller en exponentiell funktion. De två lösningsförslagen jämförs och deras för- och nackdelar analyseras. Transporttalet och längdtalet används tillsammans för att ta fram det andelstal som fastigheten får. / There is currently no common way of apportioning participatory shares in joint facilities in 3D property formation. One reason is that 3D property formation is relatively new and previously used only to a limited extent, but today it is becoming more common as cities are densified and growing in height. This leads to a more complex property formation with more common spaces and facilities. The purpose of this thesis is to create a model for apportioning participatory shares that can be used in 3D-based facility procedures for joint facilities with the purpose of elevator. The idea is that the participatory shares should be easy to understand, while at the same time experiencing fairness by the property owners as well as giving a general picture of reality. The method that is used to obtain the calculation models is statistics on the number of journeys in lifts, as well as surveys of areas and visitors to different types of properties. Further methods used are discussions with several surveyors and analysis of collected materials and results. The model developed uses the “tonkilometermetoden” as a basis. In the same way as “tonkilometermetoden”, the apportioning is divided into two steps to obtain a transport number and then a length number. The transport number corresponds to the number of elevator trips a property generates and is calculated using models depending on the type of activity in the property unit. The work generates calculation models for property units with the purpose of housing, office, restaurant, preschool and dentist. For other types of property units there is only an indicative discussion. The length number is determined by the floors used by the property unit. The model for the length number leads to two proposals for how the length number can be calculated and differentiated with respect to the floor, with a linear curve or an exponential curve. The two solutions are compared and their advantages and disadvantages are analyzed. The transport number and length number are then used together to obtain the participatory share that the property unit receives.

Page generated in 0.1006 seconds