Det uppstår en problematik när kommuner, i detaljplan, upplåter byggrätt ända ut till användningsgräns. Byggherrarna gräver då ofta ner ledningar utanför fastighetsgränsen, på allmän platsmark. Syftet med denna studie är att beskriva rättsläget kring enskilda ledningar på allmän platsmark samt hur Sveriges fyra största kommuner hanterar frågan. För att uppnå detta har intervjuer genomförts med representanter för kommunernas planmyndigheter, kommunerna som markägare och de kommunala lantmäteri-myndigheterna. Även byggherrar och en person från Lantmäteriets PBL-nätverk har intervjuats. Juridisk metod har använts för att klargöra rättsläget kring enskilda ledningar på allmän platsmark och rättighetsupplåtelserna som kan tillämpas för dessa. Studien kunde konstatera att det finns ett antal rättighetsupplåtelser att tillämpa för enskilda ledningar på allmän platsmark. Huruvida gemensamhetsanläggning och officialservitut kan bildas eller ej beror på om de anses utgöra en mindre avvikelse från detaljplanen. Det finns möjlighet att detaljplanelägga för underjordiska gemensamhets-anläggningar. Kommunerna har även möjlighet att upprätta avtalsservitut och nyttjanderättsavtal med privata fastighetsägare. Lantmäterimyndigheten kan också bilda tredimensionella fastigheter för ledningsutrymmet. Stockholms stad och Malmö stad, som markägare, upplåter rätten för dessa ledningar genom nyttjanderätt, medan Göteborgs stad och Uppsala kommun upplåter rätten genom avtalsservitut. Samtliga kommuners lantmäterimyndigheter bildar gemensamhetsanläggning när det finns behov av gemensam förvaltning. De flesta aktörer upplever problem med enskilda ledningar på allmän platsmark. Ledningarna redovisas bristfälligt och på många platser är det för trångt i gatumarken, vilket kan leda till avgrävda ledningar. Aktörerna ser ett behov av en ny typ av plan-bestämmelse som tillåter enskilda ledningar på allmän platsmark. En lösning kan nås genom god kommunikation mellan kommunens berörda avdelningar. / Problems arise when a municipality, in the detailed development plan, grants development rights right up to the property boundary in an urban environment. Developers’ lines, pipes and cables are often dug down outside the property boundary, on public spaces. The purpose of this study is to describe the legal situation concerning private lines, pipes and cables on public spaces, and how Sweden's four largest municipalities deal with this issue. To achieve this, interviews were conducted with representatives of the municipalities planning authorities, municipalities as landowners and the municipals cadastral authorities. Developers and a person from the PBL network of Lantmäteriet have also been interviewed. Legal method has been used to clarify the legal situation concerning the private lines, pipes and cables on public spaces and the rights that can be applied to these. This study shows that there are a number of rights to apply for private lines, pipes and cables on public spaces. Whether joint facility and official easement can be formed depends on whether they are considered a minor deviation from the detailed development plan or not. It is possible to plan for underground joint facilities in detailed development plans. Municipalities can establish easement agreements and rights of user with private property owners. It is also possible to form three-dimensional properties of the space beneath the ground where the lines, pipes and cables should be placed. Stockholm and Malmö, as landowners, grants the right of these lines, pipes and cables by rights of user, while Gothenburg and Uppsala grants the right by easement agreements. All municipalities’ cadastral authorities are forming joint facilities when there is a need for joint management. Most of the participating in the study is experiencing problems with private lines, pipes and cables in public space. The lines, pipes and cables are reported inadequate and in many places it is too crowded under the streets, which can lead to damaged lines, pipes and cables. The participating in the study recognize the need for a new type of regulation for detailed development plans that allows private lines, pipes and cables on public spaces. A solution can be achieved through good communication between the municipal departments.

Studien är ämnad att klargöra om Sveriges nuvarande regelverk tillgodoser en ändamålsenlig och enhetlig tillämpning vid upphävande och ändring av servitut. Syftet med att upplåta ett servitut på en fastighet är att förbättra fastighetens ändamål och behov. Innebörden av ett servitut ger rätt till den härskande fastigheten att nyttja del av den tjänande fastigheten. Vanliga existerande servitut kan vara vägservitut, utfartsservitut och ledningsservitut. Det finns positiva och negativa servitut vilket innebär olika kategorier av begränsningar. När nuvarande regelverk talar om situationer där befintligt servitut ändras eller upphävs förekommer begrepp som väsentlig betydelse och skäligen. Dessa begrepp förekommer regelbundet inom lagar som reglerar servitut och kan tolkas olika av olika förrättningslantmätare vilket kan medföra ojämförliga beslut. Ett officialservitut är ämnat att gälla tills vidare trots att markförhållanden ständigt utvecklas, dessutom finns det risk att servitutet kan äventyras och utnyttjas felaktigt gentemot dess innehåll. Studien utreder svårigheter att upphäva eller ändra beslut om servitut utifrån det faktum att det begärs samtycke från samtliga fastighetsägare. Att ändra ett servitut innebär att servitutets begränsning ändras i olika former medan upphävande av ett servitut innebär att servitutet delvis eller i sin helhet upphör. I studien diskuteras om det är mer komplicerat att upphäva samt ändra ett befintligt servitut i jämförelse med upplåtande av detsamma och i vilken utsträckning. Studien avser att bidra till att säkerställa en ändamålsenlig markanvändning vilket är ett betydelsefullt ämne utifrån ett hållbart samhälle, särskilt med tanke på befolkningsökning och urbanisering. Studien utreder om det svenska regelverket tillgodoser en ändamålsenlig och enhetlig tillämpning för upphävande och ändring av servitut när det kommer till hållbar utveckling av samhället. Genom att studera regelverket, praxis, vetenskapliga artiklar och framför allt förrättningslantmätare. Med lämpliga metoder klargörs frågan om regelverket tillgodoser en ändamålsenlig och enhetlig tillämpning. Studien grundar sig på en enkätundersökning och en intervjuundersökning. / When current regulations speak of situations where an existing easement is changed or abolished, concepts such as substantial importance and reasonableness appear. These concepts appear regularly in laws governing easements and can be interpreted differently from individual to individual, which can lead to different decisions. Legal literature study in the form of deepening in relevant parts of the law framework in combination with two specific legal cases and an interview survey rich with information forms the basis of the study. The interview survey has for the most part summarized the results in the majority. The result shows that both in practice and by experienced surveyors that the current regulations regarding the abolish and change of easements are sufficiently clear to be interpreted in practice based on the conceivable potential. But at the same time, the study shows that there is room to develop the legislation on several points so that it becomes significantly modernized and clearer in practice. Here, the study shows that the legislation is more restrictive when abolished and changing compared to create an easement. Today, the study shows that there are obvious abandoned easements that should be abolished, but today, current legislation prevents a direct solution that has consequences. The study shows that the legislation is only sufficiently clear, which indicates that there is room to clarify the regulatory framework in order for it to become more effective and uniform in practice. The result of the study shows that abolishing an existing easement can be incredibly complicated to interpret against the background that the legislation when changing or abolishing an easement is more restrictive.

Det är viktigt att det finns en reglerad lagstiftning för att kunna bilda fastigheter som är för ändamålsenligt bruk. Idag finns det inget effektivt tillvägagångssätt att lösa konflikter som uppstår i de fall som fastighetsägare inte har möjlighet till transport till och från sin skogsfastighet. Färdselservitut uppkom under laga skifte för att underlätta skogsbruket när väg saknas och är ett verktyg som skulle kunna vara en möjlighet även idag.  Målet med studien är att resonera kring hur lagstiftningen tolkas vid bildandet av färdselservitut. Författarna har undersökt vilka konsekvenser som uppstår om dagens lagstiftning inte är tillämpbar på färdselservitut och hur skogsbruket påverkas av dessa servitut. Syftet med studien är att utreda om färdselservitut bidrar till ett mer effektivt skogsbruk eller om det är en osäker rättighet som skapar otryggt ägande. För att nå ett resultat i dessa frågor har litteraturstudie, intervjuer, lagstiftning och rättsfall använts som metoder för att få en inblick i tidigare forskning och förståelse för hur dessa frågor har hanterats tidigare och hur de hanteras idag. Enligt NRS (Lantmäteriets nationella rättsliga stöd) är det inte möjligt att bilda färdselservitut enligt anläggningslagen (SFS 1973:1149). NRS anser att färdselservitut inte uppfyller kravet i 49 § anläggningslagen där rätt kan ges att använda befintlig väg eller att bygga väg på annans fastighet (Lantmäteriet, 2022). Däremot beslutar lantmätare olika i ärenden rörande färdselservitut eftersom lagen tolkas på olika sätt. Vissa lantmätare anser att det är möjligt att införa rättigheten och att den är viktig för ett rationellt skogsbruk.  Det råder ovisshet i hur förrättningslantmätare ska besluta i dessa ärenden, det framgår av förrättningsakterna. I rättsfallen som granskades gjorde domstolen bedömningen att det är tveksamt om de gamla färdselservituten kan användas med dagens skogsmaskiner. Tolkningen av lagstiftningen vid bildandet av färdselservitut blir en definitionsfråga för förrättningslantmätarna som hanterar dessa ärenden. För att kunna nå en enlighet i beslut om färdselservitut krävs ett avgörande från domstol i högre instans.

No description available.

No description available.

<p>Med detta examensarbete vill vi belysa problematiken runt tredimensionell fastighetsbildning. Som objekt har vi använt oss av ett bergrum på Liljeholmskajen i Stockholm.</p>

Med detta examensarbete vill vi belysa problematiken runt tredimensionell fastighetsbildning. Som objekt har vi använt oss av ett bergrum på Liljeholmskajen i Stockholm.

No description available.

No description available.

Vindkraftsutbyggnaden i Sverige har ökat i hög takt de senaste åren. Mellan år 2008 – 2011 ökade produktionen av el från vindkraft med 209 %.  Under år 2011 motsvarade detta en energiproduktion på 6,1 TWh, vilket tyder på att Sverige ligger i god fas för att uppnå det av riksdagen antagna utbyggnadsmålet att produktionen år 2020 ska uppgå till 30 TWh. Vid etablering av vindparker är en väl genomförd projektering av stor vikt för att uppnå lönsamhet och minimera riskerna i projektet. De olika faserna i projekteringen innefattar en viktig förprojektering där förutsättningarna för etableringen utreds, projektering med samråd och upprättande av en miljökonsekvensbeskrivning, ansökan om de tillstånd och lov som krävs, upphandling av verk och entreprenadarbeten samt den avslutande byggnationen där vägar anläggs, verk uppförs och starkströmsledningar ansluts till elnätet.  I arbetet ges en generell modell för hur man kan gå tillväga och vilka faktorer som ska beaktas. Syftet med arbetet är att utreda hur rätt till väg kan säkerställas i samband med vindkraftsetablering på arrenderad mark. Frågan är viktig i sammanhanget och behöver lösas för att kunna uppföra, underhålla och nedmontera verken. Då arrendeupplåtelse föreligger ges arrendatorn i avtalet vanligtvis rätt att inom arrendeområdet nyttja och anlägga de vägar som behövs för etableringen. Utom arrendeområdet är det inte alltid lika självklart hur rätten till väg ska säkerställas. Vanligtvis behöver breddning och förstärkning ske av de befintliga vägar som ska nyttjas samt även nya vägsträckningar anläggas. Beroende på vilka förutsättningar och behov som föreligger i det enskilda fallet kan nyttjanderätt, gemensamhetsanläggning eller i vissa fall officialrättigheter bli aktuella. Den faktor som är av störst betydelse för vilket alternativ som kan användas är om vindkraftsanläggningen är uppförd eller inte. Eftersom vindkraftbolaget i arrendefallet inte äger någon fastighet som en rättighet kan knytas till kan endast nyttjanderätt användas då anläggningen inte är uppförd. Om berörda fastighetsägare motsätter sig åtgärden finns även möjlighet till att tvångsvis expropriera nyttjanderätt. När anläggningen är uppförd är även alternativen att inträda i en gemensamhetsanläggning eller upplåta ett officialservitut enligt anläggningslagen möjliga. Dessa kan tillämpas både när fastighetsägarna är positiva till åtgärden men även i vissa fall utan deras medgivande. I arbetet utreds de olika alternativens innebörd och tillämplighet för att i slutändan analyseras och sammanfattas. / The expansion of wind power in Sweden has increased at a rapid pace in the recent years. Between the years 2008 – 2011, the productions of electricity from wind power were increased by 209%. During 2011, this corresponded to an energy production of 6,1 TWh, which suggests that Sweden is in a good phase to achieve the environmental objectives, adopted by the Parliament. The objectives purpose is that the production in 2020 will amount to 30 TWh. When a wind farm is to be establish a well-executed project is of great importance for achieving profitability and minimize the risks in the project.  The different phases of the project includes an important pre-planning where the conditions for establishment are investigated, the planning with consultation and preparation of an environmental assessment, the application of needed authorizations and permissions, procurement of works and construction works and the final construction where roads and wind turbines are constructed and power lines connects to the mains. This thesis provides a general model for how to proceed and what factors should be considered in the establishment of wind farms. The purpose of this thesis is to investigate how the right of roads can be ensured in the case when the wind park shall be established on leased land. The question is important and needs to be solved in order to construct, maintain and decommission the wind turbines. When lease tenure is hold, the lessee in the contract usually gives the right to use and construct roads within the leased area. Outside the leased area it’s not always as obvious how the right of roads should be ensured. Usually needs widening and strengthening of the existing roads that will be used as well as new roads are to be constructed. Depending on the circumstances and requirements of the particular case, tenancies, joint facility, easements or expropriation can be present in order to secure the right of roads. The factor of most importance for when the options can be used is if the wind park is built or not. Since the wind power company in a lease case doesn’t own any property only tenancies can be used when the wind park isn’t built. If the property owners oppose the measure it’s also possible to forcibly expropriate tenancies. When the wind park is built it’s also possibly to enter into a joint facility or grant an easement. These can be applied both when the property owners are in favor of the action, but also in some cases without their consent. This thesis investigates the various options, their meaning and applicability to finally be analyzed and summarized.