No description available.

No description available.

I Sverige finns möjligheten för staten och företag att expropriera mark från fastighetsägare för att utöka eller effektivisera en allmännyttig anläggning. En ”allmännyttig anläggning” kan till exempel handla om ett företags önskemål att anlägga teleledningar i syfte att tillgodose eller förbättra en teleförbindelse till ett område. När det gäller rätten för ett företag att dra fram ledningar av olika slag tillämpas ledningsrättslagen som är speciellt utformad för markåtkomst angående anläggandet av ledningar. I de flesta länder har staten eller exploatörer möjligheten att ta mark i anspråk för att utveckla landets infrastruktur och att gynna allmännyttan. Genom att bygga ut eller dra om en motorväg kan man se till att den utnyttjar marken på bästa sätt utan att påverka omgivningen alltför negativt. Syftet med detta arbete är att undersöka huruvida skogsägare blir påverkade eller inte av att ledningsrätter upplåts nära eller alldeles intill deras skogsvägar istället för i skogsgator som är normalfallet. Material till arbetet har samlats in genom studier och analyser av publikationer angående gällande rätt, normer och rekommendationer om ersättning, empiriskt material har införskaffats genom expertintervjuer.   Resultatet visar att skogsägare blir negativt påverkade av ledningens placering intill väg genom att den kan begränsa möjligheterna till lastning och skotning av virke vid vägen. Denna påverkan kan dock minimeras genom kommunikation och god planering parterna emellan. Vanligast är det att ledningshavaren och markägaren kommer överens om planeringen och ersättningen. Om det blir tal om expropriation används ledningsrättslagen som i sin tur hänvisar till expropriationslagen som anger vad som ska stå till grund för ersättning.

No description available.

Säkerhetspolitik och säkerhetsskydd har fått mer och mer utrymme i samhället de senaste åren och är tack vare den nya säkerhetsskyddslagen omdiskuterad i regeringen idag. Lagen reglerar arbetet med, och skyddandet av, säkerhetskänsliga verksamheter och den information de hanterar. Den nya lagen omfattar en mängd olika verksamheter som vid en attack kan försvaga Sveriges samhällsviktiga funktioner. Till dessa verksamheter räknas Lantmäteriet som har hand om Sveriges geografiska information.  Lantmäteriet ansvarar över fastighetsregistret och den fastighetsanknutna information som lagras i den. Fastighetsregistret ska under Lantmäteriets reglering hållas offentligt för allmänheten. Frågan uppstår då vad som händer när detta krav på offentlighet möter det skydd säkerhetsskyddslagen vill upprätthålla och hur aktörer hanterar denna kombination. I arbetet kommer frågeställningarna fokusera på hur hanteringen av ledningsrätter påverkas av lagen. Ledningsrätter är rättigheter som upplåts på en fastighet för att dra en samhällsviktig ledning över den. Det kan röra sig om allmänna vatten- och avloppsledningar eller elledningar. Syftet med studien är att utreda hur ledningsrätter står i förhållande till säkerhetsskyddslagen.  Metoderna som använts till undersökningen är litteraturstudie och intervjustudie. Litteraturstudien redovisar den svenska lagstiftningen kring ämnet, bakgrunden till säkerhetsskyddslagen samt tidigare studier. I intervjustudien där förrättningslantmätare, ledningsrättshavare och myndigheter har intervjuats redovisas deras synpunkter kring säkerhetsarbetet och implementering av säkerhetsskyddslagen.  Studien visar på att det finns svårigheter i att fullt ut implementera säkerhetsskyddslagen på ledningsrätter och att en genomgång av lagen skulle vara gynnsamt. Ledningsägare ser stora risker i att deras ledningsrätter skulle vara allmänna med möjlighet att få full åtkomst till ledningsnätet och de uttrycker även en otydlighet i hur säkerhetsskyddslagens föreskrifter ska kunna tillgodoses från deras sida. Lantmäteriet ser också en påverkan i handläggningen när det kommer till säkerhetsklassade ledningsrätter eftersom sammanträden och redovisning i fastighetsregistret inte kan utföras som i normala fall.

No description available.

No description available.

Kandidatarbetes syfte är att klarlägga vilka rättighetsupplåtelser för ledningar som används på kommunal mark. Vi har genom litteraturstudier kommit fram till att kommunerna och ledningshavande bolag idag kan använda olika former av nyttjanderättsavtal, avtalsservitut eller ansöka om ledningsrätt. Tredimensionell fastighetsbildning kan även tillämpas. Då  uppkommer en total äganderätt istället för ett partiellt ianspråktagande av mark, som de tidigare nämnda rättigheterna ger. Vi har också intervjuat representanter på fem kommuner i Stockholmområdet, tre ledningsägande bolag samt Lantmäterimyndigheten (LM) i Stockholm. Våra intervjuer visade att markavtal (nyttjanderättsavtal) är den mest använda rättighetsupplåtelsen för ledningar på allmän platsmark. På annan kommunägd mark finns även andra rättighetsupplåtelser, men markavtal är vanligast även där. Intervjuerna visade också att ledningsrätt inte uppskattas av kommunerna. De anser allmänt att ledningsrätt är en för stark rättighetsform i tätorter som är i ständigt förändring.

Utveckling sker konstant i Sverige och det innebär fler ledningar i marken vilket leder till fler frågor om juridiska rättigheter. Elnätet är uppdelat i tre olika storlekar; stamnät, regionnät och lokalnät. Elnätet är en viktig del i infrastrukturen och det bör då juridiskt skyddas genom till exempel ledningsrätt eller avtalsservitut. Problematik kan uppstå kring elledningarnas juridiska rättigheter såsom när en överlåtelse sker m.m. Därmed är det viktigt att undersöka hur elledningar juridiskt bör skyddas. Syftet med studien är att undersöka hur elbolagen juridiskt skyddar sina elledningar samt för- och nackdelar med de juridiska rättigheterna utifrån elbolagens och lantmäterimyndigheternas åsikter. Syftet är även att belysa vilket det mest förekommande problemet kring juridiska rättigheter av elledningar är. De frågeställningar som upprättades utefter syftet var: Hur skyddar elbolag juridiskt rätten till sina elledningar? Vilka för- och nackdelar finns det för de olika juridiska rättigheterna utifrån elbolagens samt lantmäterimyndigheternas åsikter? Vilket är det mest förekommande problemet elbolag har kring juridiska rättigheter av elledningar? Genom en kvalitativ metod i form av en intervjustudie kunde underlag till studien fås. Intervjustudien bestod av 16 intervjuer med sakkunniga personer inom området från elbolag och lantmäterimyndigheter. Då studien skulle täcka hela Sverige valdes elbolag och lantmäterikontor med en geografisk spridning. Studien visar att elbolag juridiskt skyddar sina elledningar beroende på dess storlek. Studien visar även på skillnaden mellan elbolagens och lantmäterimyndigheternas åsikter kring för- och nackdelar med de juridiska rättigheterna. Problematik kan uppstå beroende på vem som äger marken där ledningen ska anläggas. / Sweden is constantly developing and it means more lines in the ground, which leads to more questions about their legal rights. The electricity grid is divided into three different sizes; the core network, the regional network and the local network. The electricity grid is an important part of the infrastructure, and it should be legally protected through for example, utility easement or agreement easement.. Issues may arise about the legal rights of power lines such as when a transfer occurs, etc. Thus it is important to examine how the power lines should be legally protected. The purpose of the study is to examine how the electricity companies legally protect their power lines, as well as the pros and cons of the legal rights, based on the aspects of electricity companies and cadastral authorities. The purpose is also to highlight the most common issue regarding the legal rights on power lines. The questions that were formulated according to the purpose were: How do electricity companies legally protect their power lines? What are the pros and cons of the legal rights based on the views of electricity companies and surveyors? What is the most common problem that electric companies have about legal rights of power lines? By using a qualitative method in form of an interview study, the data for the study has been obtained. The interview study consisted of 16 interviews with experts from electricity companies and cadastral authorities. As the study should cover all of Sweden, electricity companies and land surveyors were selected with a geographical spread. The study shows that electricity companies legally protect their power lines depending on their size. The study also shows the differences between the electricity companies and the cadastral authorities ́ views on the pros and cons of the legal rights. Issues may occur depending on who owns the land where the lines are to be constructed.

När en ledningsägare behöver ta en annan markägares mark i anspråk görs det oftast genom att upprätta ett avtalsservitut, nyttjanderätt eller genom en ledningsrättsförrättning. Det kan då uppstå problem när förrättningslantmätaren ska bilda en ledningsrätt då det avtal som ligger till grund antingen kan innehålla för få eller för många avtalspunkter som inte är möjliga för Lantmäteriet att besluta om. Det kan även resultera i utredningar gällande vilka sakägare som innehar avtal samt vilka som saknar avtal. En kostnadsutredning kan krävas som antingen har sin värdetidpunkt i samband med förrättningen eller vid en tidigare tidpunkt i de fall ledningsägaren redan har påbörjat sitt arbete enligt överenskommelse med markägaren men inte beslutat om ersättning. Då behöver förrättningslantmätaren utföra en uträkning med hjälp av konsumentprisindex (KPI). Det är mycket ovanligt att ett avtalsservitut i sin helhet kan omvandlas till ledningsrätt, även om detta enligt lag är möjligt. Ibland upplöses avtalsservituten i samband med förrättningen, medan de i vissa fall ligger kvar vid bildandet av ledningsrätt och därmed finns gamla rättigheter kvar som sedan väcks till liv igen i de fall ledningsrätten upphävs. Det förekommer även att servitutet är till förmån för ett annat bolag än de som söker ledningsrätten på grund av att det har skett ett ägarbyte av anläggningen sedan det ursprungliga avtalet. Den slutsats författaren kommit fram till är att ett förberedande avtal med markägaren båda kan underlätta eller försvåra arbetet för förrättningslantmätaren som handlägger förrättningen. Detta eftersom förrättningen kan kräva längre tid och bli mer kostsamt i de fall omfattande utredningar samt bedömningar behöver göras, samtidigt kan ett förberedande avtal även underlätta handläggningen i de fall delar av förrättningen redan är beslutade mellan ledningsägare och markägare. Intervjuer med förrättningslantmätare, ledningsägare och en studie av förrättningsakter har visat att det stora problemet grundar sig på att parterna ställer olika krav på avtalen. Genom de intervjuer som genomförts framkom det även att ledningsrättsförrättningar ofta uppfattas som enkla ärenden och lämnas då åt nyblivna och oerfarna förrättningslantmätare som är i större behov av stöttning och handledning. Genom denna studie har författaren fått uppfattningen av att det finns ett behov av en tydligare dialog mellan Lantmäteriet och ledningsägarna. / When a utility owner needs to take over another landowner's land, this is usually done by establishing a contractual easement, right of use or through a management right transaction. Problems can then arise when the administrative surveyor is to form a management right as the underlying agreement can either contain too few or too many agreement points that are not possible for the National Land Survey to decide on. It can also result in investigations regarding which stakeholders have agreements and which do not. A cost assessment may be required that either has its value date in connection with the transaction or at an earlier time in cases where the management owner has already begun his work in agreement with the landowner but has not decided on compensation. Then the business surveyor needs to perform a calculation using the consumer price index (CPI). It is very unusual for a contractual easement in its entirety to be converted into management rights, even if this is possible by law. Sometimes the contractual easements are dissolved in connection with the procedure, while in some cases they remain at the formation of management rights and thus old rights remain which are then revived in cases where the management rights are revoked. It also happens that the easement is in favour of a company other than the one seeking the right of management due to the fact that there has been a change of ownership of the facility since the original agreement. The conclusion the author has reached is that a preparatory agreement with the landowner can both facilitate or complicate the work for the administrative surveyor who handles the procedure. This is because the procedure may require longer time and become more costly in cases where extensive investigations and assessments need to be made, at the same time a preparatory agreement can also facilitate the processing in cases where parts of the procedure have already been decided between management and landowners. Interviews with administrative surveyors, management owners and a study of administrative documents have shown that the most essential problem is based on the parties placing different demands on the agreements. Through the interviews that were conducted, it also emerged that management rights services are often perceived as simple matters and are then left to new and inexperienced business surveyors who are in greater need of support and guidance. Through this study, the author has gained the impression that there is a need for a clearer dialogue between Lantmäteriet and the management owners.