Kandidatarbetes syfte är att klarlägga vilka rättighetsupplåtelser för ledningar som används på kommunal mark. Vi har genom litteraturstudier kommit fram till att kommunerna och ledningshavande bolag idag kan använda olika former av nyttjanderättsavtal, avtalsservitut eller ansöka om ledningsrätt. Tredimensionell fastighetsbildning kan även tillämpas. Då  uppkommer en total äganderätt istället för ett partiellt ianspråktagande av mark, som de tidigare nämnda rättigheterna ger. Vi har också intervjuat representanter på fem kommuner i Stockholmområdet, tre ledningsägande bolag samt Lantmäterimyndigheten (LM) i Stockholm. Våra intervjuer visade att markavtal (nyttjanderättsavtal) är den mest använda rättighetsupplåtelsen för ledningar på allmän platsmark. På annan kommunägd mark finns även andra rättighetsupplåtelser, men markavtal är vanligast även där. Intervjuerna visade också att ledningsrätt inte uppskattas av kommunerna. De anser allmänt att ledningsrätt är en för stark rättighetsform i tätorter som är i ständigt förändring.