Kandidatarbetes syfte är att klarlägga vilka rättighetsupplåtelser för ledningar som används på kommunal mark. Vi har genom litteraturstudier kommit fram till att kommunerna och ledningshavande bolag idag kan använda olika former av nyttjanderättsavtal, avtalsservitut eller ansöka om ledningsrätt. Tredimensionell fastighetsbildning kan även tillämpas. Då  uppkommer en total äganderätt istället för ett partiellt ianspråktagande av mark, som de tidigare nämnda rättigheterna ger. Vi har också intervjuat representanter på fem kommuner i Stockholmområdet, tre ledningsägande bolag samt Lantmäterimyndigheten (LM) i Stockholm. Våra intervjuer visade att markavtal (nyttjanderättsavtal) är den mest använda rättighetsupplåtelsen för ledningar på allmän platsmark. På annan kommunägd mark finns även andra rättighetsupplåtelser, men markavtal är vanligast även där. Intervjuerna visade också att ledningsrätt inte uppskattas av kommunerna. De anser allmänt att ledningsrätt är en för stark rättighetsform i tätorter som är i ständigt förändring.

Syftet med detta arbete är att undersöka vilken rättighetsupplåtelse olika bredbandsutbyggare föredrar att använda för att ordna markåtkomst för bredband via fiber. Mer specifikt undersöks i arbetet om valet av rättighetsupplåtelse skiljer mellan olika typer av bredbandsutbyggare och/eller i områden inom och utanför detaljplan. Med tanke på att bredbandsutbyggnad framför allt behöver ske utanför tätort för att det slutliga bredbandsmålet ska nås år 2025, undersöks särskilt hur bredbandsutbyggare tycker att markåtkomst i område för allmän väg fungerar. Detta då lokalisering av fiberkablar i allmän väg är ett särskilt viktigt alternativ utanför tätort. Vidare undersöks vilka huvudsakliga problem bredbandsutbyggare upplever i samband med markåtkomst. För att uppfylla syftet har kommunägda- och kommersiella bolag samt fiberföreningar intervjuats. Totalt har åtta intervjuer utförts. Alla med personer som är ansvariga för fiberutbyggnad från respektive bolag/förening. Urval har skett utifrån ledningsägare i tre kommuner, alla belägna i Stockholms län. Utöver detta har rättsfall analyserats för att illustrera delar av den problematik som föreligger vid markåtkomst för bredband via fiber. Resultatet från intervjuerna visar att markavtal, som är en nyttjanderättsform, är det alternativ som föredras av alla tre typer av bredbandsutbyggare. Detta gäller både i områden inom och utanför detaljplan. Vidare är både kommunägda- och kommersiella aktörer samt fiberföreningar restriktiva i användningen av ledningsrätt, främst för att underlätta för framtida relationer och med respekt för markägare men också på grund av hög kostnad och lång tid för upplåtelse. Intervjuerna visar att bredbandsutbyggare tenderar att värdera en relation med markägare högre än att markåtkomst ska ske på ett snabbt sätt. Någon större skillnad i val av markåtkomst mellan olika typer av aktörer eller i områden inom eller utanför detaljplan kunde ej urskiljas. Studien indikerar att det snarare handlar om den enskilde markägarens inställning till att upplåta mark. De upplevda problemen kring markåtkomst för bredband uppstår främst då fiberetablering i område för allmän väg sker, detta har framför allt att göra med samarbetssvårigheter med den statliga väghållaren. Ett annat förekommande problem i samband med markåtkomst är gemensamt ägd mark, sådan mark gör att processen med att ordna markåtkomst ofta drar ut på tiden. / This study aims to investigate what legal right different broadband developers prefer to use to get access to the land they want to establish fiber. More specifically, it investigates if the type of developer or the area's planning influences the choice of land access. For the final broadband goal to be reached in 2025, broadband expansion needs to occur mainly outside urban areas. According to this, special consideration has been given to how broadband developers experience land access in areas for public roads. This is because locating fiber cables in public roads is an essential alternative outside urban areas. To fulfill the purpose, municipal-owned and commercial companies and fiber associations have been interviewed. A total of eight persons responsible for fiber expansion from the respective company/association have been conducted. The selection has been made by asking different actors in three municipalities located in Stockholm County.Moreover, court cases have been analyzed to create a picture of the different problems that can arise when getting land access for this purpose. The interviews show that usufruct agreements are exclusively the alternative used in the first place, both within and outside the detailed plan. The results from the interviews show that usufruct agreements are used by all the different types of broadband developers. Furthermore, the actors in this study are restrictive in the use of utility easement. This in order to facilitate future relationships and to show respect for landowners. The usufruct agreements thus appear to be a better alternative from the perspective of active actors. The relationship with the landowners tends to have a higher value than the time aspect to get land access.Moreover, no distinction between whether the choice of land access between different types of broadband developers or the area's planning could be distinguished in the study. It has somewhat to do with the landowner's attitude to leasing land. The perceived problems regarding land access for broadband arise mainly when fiber establishments in public roads are made, and this has to do with the Swedish Transport Administration's cooperation. Another problem arises when access to land on joint-owned land is required, this often leads to an extended process in time.