<p>Uttrycket IT började höras i mitten av 1990-talet och blev snabbt ett modeord och i slutet av 1990-talet blev bredband i det närmaste ett lika haussat ord. Företag som Framfab och Bredbandsbolaget med helt nya affärsidéer gjorde fantastiska resultat på börsen. 2000-talet inleddes med ett abrupt uppvaknande där luften helt gick ur börsen och där 1990-talets mest okritiska profeter för den nya ekonomin i det närmaste fick ett löjets skimmer över sig. Det finns många intressanta aspekter av detta skeende och mycket att säga och skriva om det.</p><p>Det specifika syftet med denna uppsats är att i ur huvudsak nationalekonomiskt perspektiv belysa, diskutera och analysera den svenska bredbandsutbyggnaden med särskild inriktning på statens roll.</p><p>Uppsatsen inleds av en teknisk beskrivning som försöker ge läsaren en bild av hur bredband fungerar, vilka olika nivåer det finns i ett bredbandsnät samt vilka olika typer av bredband som finns.</p><p>Därefter följer den huvudsakliga empirin där först de olika utredningar och rapporter som inriktats på IT och bredbandsutbyggnaden behandlas, därefter de beslut som fattats angående bredband (framförallt IT-propositionerna) och slutligen det reella läget vad gäller utbyggnaden. Tanken är alltså att påvisa en röd tråd från beslutsunder-lag, till beslut och slutligen resultaten av besluten. Det framgår att staten har valt att lägga mycket energi på utredningar men satsat på en ganska låg profil vad gäller utbyggnaden och låtit marknaden ta största ansvaret med stöd av vissa subventioner till kommuner och användare.</p><p>Efter empirin innehåller uppsatsen en genomgång av den forskning som har gjorts angående IT-satsningars effekter på samhällsekonomin, där det framgår att den nationalekonomiska forskningen i allmänhet har intagit en alltmer positiv ställning vad gäller IT och dess effekter på ekonomin efter att inledningsvis ha präglats av skepticism och ett avsnitt som behandlar vilken roll staten kan ha och ska ha vid projekt som bredbandsutbyggnaden.</p><p>I den avslutande delen av uppsatsen återfinns författarens egna tankar och reflektioner, försök till utvärdering av statens roll och slutdiskussionen. Här fastslås att nationalekonomiskt tänkande nästan helt saknats i utredningarna, vilket måste betraktas som en stor brist med tanke på områdets potentiella betydelse för samhällsekonomin. Vidare anser författaren inte att staten har lyckats uppnå de mål som den själv har föresatt sig angående bredbandsutbyggnaden men att det däremot inte går att avgöra huruvida det statliga agerandet varit optimalt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Av ett hypotetiskt räkneexempel framgår dock att det inte verkar otroligt att andra alternativ än det valda kunde ha varit framgångsrikare.</p>

Uttrycket IT började höras i mitten av 1990-talet och blev snabbt ett modeord och i slutet av 1990-talet blev bredband i det närmaste ett lika haussat ord. Företag som Framfab och Bredbandsbolaget med helt nya affärsidéer gjorde fantastiska resultat på börsen. 2000-talet inleddes med ett abrupt uppvaknande där luften helt gick ur börsen och där 1990-talets mest okritiska profeter för den nya ekonomin i det närmaste fick ett löjets skimmer över sig. Det finns många intressanta aspekter av detta skeende och mycket att säga och skriva om det. Det specifika syftet med denna uppsats är att i ur huvudsak nationalekonomiskt perspektiv belysa, diskutera och analysera den svenska bredbandsutbyggnaden med särskild inriktning på statens roll. Uppsatsen inleds av en teknisk beskrivning som försöker ge läsaren en bild av hur bredband fungerar, vilka olika nivåer det finns i ett bredbandsnät samt vilka olika typer av bredband som finns. Därefter följer den huvudsakliga empirin där först de olika utredningar och rapporter som inriktats på IT och bredbandsutbyggnaden behandlas, därefter de beslut som fattats angående bredband (framförallt IT-propositionerna) och slutligen det reella läget vad gäller utbyggnaden. Tanken är alltså att påvisa en röd tråd från beslutsunder-lag, till beslut och slutligen resultaten av besluten. Det framgår att staten har valt att lägga mycket energi på utredningar men satsat på en ganska låg profil vad gäller utbyggnaden och låtit marknaden ta största ansvaret med stöd av vissa subventioner till kommuner och användare. Efter empirin innehåller uppsatsen en genomgång av den forskning som har gjorts angående IT-satsningars effekter på samhällsekonomin, där det framgår att den nationalekonomiska forskningen i allmänhet har intagit en alltmer positiv ställning vad gäller IT och dess effekter på ekonomin efter att inledningsvis ha präglats av skepticism och ett avsnitt som behandlar vilken roll staten kan ha och ska ha vid projekt som bredbandsutbyggnaden. I den avslutande delen av uppsatsen återfinns författarens egna tankar och reflektioner, försök till utvärdering av statens roll och slutdiskussionen. Här fastslås att nationalekonomiskt tänkande nästan helt saknats i utredningarna, vilket måste betraktas som en stor brist med tanke på områdets potentiella betydelse för samhällsekonomin. Vidare anser författaren inte att staten har lyckats uppnå de mål som den själv har föresatt sig angående bredbandsutbyggnaden men att det däremot inte går att avgöra huruvida det statliga agerandet varit optimalt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Av ett hypotetiskt räkneexempel framgår dock att det inte verkar otroligt att andra alternativ än det valda kunde ha varit framgångsrikare.

Problemområde: Fler och fler privatpersoner kopplar upp sig mot Internet via bredband. En anledning till detta är att fastighetsbolagen allt oftare erbjuder sina hyresgäster fast uppkoppling. Vad hyresgästerna kanske inte tänker på när de är uppkopplade flera timmar i sträck, är att det är lättare för någon utomstående att göra intrång i deras datorer. Frågeställning: 1. Informerar bredbandsleverantörer sina kunder om risker för intrång? 2. Har bredbandsleverantörer någon skyldighet att informera sina kunder om risker för intrång och kan de ställas till svars för om deras kund utsätts för/gör intrång? 3. Anser bredbandsleverantörer att det är viktigt att deras kunder har en brandvägg? 4. Finns det något samband mellan ökat antal intrång och ökat antal bredbandsanvändare? Slutsats: Nästan en tredjedel av bredbandsleverantörerna informerar inte sina kunder om risker för intrång. De har inte någon skyldighet att informera om riskerna och som en följd av att sådan skyldighet saknas kan de inte ställas till svars för om kunden utsätts för/gör intrång. 78 % av leverantörerna rekommenderar sina kunder att installera en brandvägg, dock erbjuder endast en fjärdedel sina kunder brandvägg. Utifrån undersökningar har vi kommit fram till att ökat antal intrång och ökat antal bredbandsanvändare har ett samband.

<p>Det kommunalägda bolaget Skellefteå Kraft arbetar aktivt för att förse kommuninvånarna med lämpliga Internetuppkopplingar. De hade därför önskemål om en undersökning som satte kundens behov och attityder i främsta rummet, för att på så sätt identifiera en eller eventuellt</p><p>flera tekniker som bäst lämpar sig vid en fortsatt bredbandsutbyggnad i kommunen.</p><p>Med stöd av teorier inom området tjänsteforskning skapades en delvis egen modell, som sedan fungerade som ramverk vid undersökningen. Uppsatsens syfte operationaliserades med hjälp av ett enkätutskick till olika grupper av människor i Skellefteå kommun.</p><p>Resultaten visade tydligt att det generellt är utförandet av enklare Internettjänster, men med krav på driftsäkerhet, som utgjorde det basala behovet hos respondenterna. De flesta tekniker är kapabla att tillfredställa dessa behov och detta tar kunderna för givet. Det medförde i sin tur att sekundära behov förknippade med mer resurstunga tjänster fick en avgörande roll. Dessutom visade det sig att kunderna lade stor vikt vid hög uppkopplingshastighet och att en stor geografisk tillgänglighet inte värderades lika högt. I första hand rekommenderades en fortsatt utbyggnad av fibernätet och trådlösa alternativ ses snarast som lösningar i undantagsfall eller som en tilläggtjänst för särskilt intresserade.</p>

<p>Den kraftiga ökningen av bredbandsuppkopplade hem världen över har lett till ett stort användande av s.k. webradio. Miljontals användare lyssnar dagligen på de tiotusentals tillgängliga webradiostationerna. Webradio är ett sätt att via Internet och TCP/IP sända radio. Oftast används de populära MP3-formatet men nya bättre standarder håller på att etableras. Tyvärr är man idag hänvisad till att lyssna på webradio via sin hemdator. Det är både krångligt och tar lång tid innan man kan börja lyssna, en rad program måste installeras och man måste leta på Internet för att hitta en station man vill lyssna på. Utbudet är dock enormt varför detta inte är en temporär fluga utan någonting som kommit för att stanna! Det här examensarbetet har gått ut på att i en liten, billig elektronisk krets implementera en MP3-baserad webradio. Rapporten ger en överblick över de olika komponenterna som krävs samt hur jag praktiskt löst de olika problem jag ställts inför. Tyvärr blev det inte implementerat i en enda krets utan i två, detta på grund av att tekniken som används är så pass ny att ingen stabil utvecklingsmiljö fanns att tillgå vid projektets start.</p> / <p>The large increase of broadband connections in the world has lead to a rapid spread in the use of web radio. Millions of users listens every day to the many thousands available stations on the Internet. Web radio is a way to broadcast radio over the Internet. The most popular format to code the media is by use of MP3, but newer and better methods are on there way. Today you have to use a personal computer to listen to Web radio. This is both time consuming and a potential source of technical frustration. You have to install several programs and then search the Internet to find a station to listen to. Despite the hassle Web radio offers such a variety of music genres to give it a solid future. The objective of this thesis is to give an overview of the work I have done and the problems I have run into, implementing an MP3-based Web radio receiver in a small inexpensive electric circuit, completely independent of a personal computer. This report gives an overview of the different problems I have been faced to during my work. Due to the lack of stable development environment at the time of the programming, I was unable to implement my solution on one circuit and had to use two circuits.</p>

<p><!--StartFragment--></p><p>Den här uppsatsen handlar om hur ett litet telekomföretag ska kunna nå långsiktig överlevnad på en konkurrensutsatt marknad.</p><p>I bakgrunden framgår att det är svårt för små företag att klara sig på en konkurrensutsatt marknad då de inte har samma förutsättningar som stora företag att konkurrera med exempelvis pris. De små operatörerna måste därför erbjuda någonting annat som är värdeskapande för att långsiktigt kunna överleva på marknaden.</p><p>Uppsatsens syfte är att genom en enkätstudie hos 26 företagskunder analysera och utvärdera telekomföretagens behov av värdeskapande på den mobila bredbandsmarknaden.</p><p>De teorier som uppsatsen behandlar är involveringsteorin, värdekedja respektive värdestjärna, mervärdeskapande samt nätverkssynsättet.</p><p>I analysen och resultatet har författarna kommit fram till att utrymmet för nya operatörer på den mogna marknaden inte är speciellt stort och för att den lilla operatören ska överleva måste denne först och främst satsa på värdeskapande i form av produktkvalitet och rikta sig mot höginvolverade mellanstora företagskunder. Den nya operatören bör även erbjuda anpassade företagslösningar och närmare samarbete för att möta kundens önskemål och nå långsiktig överlevnad. </p><!--EndFragment--><p> </p>

Det kommunalägda bolaget Skellefteå Kraft arbetar aktivt för att förse kommuninvånarna med lämpliga Internetuppkopplingar. De hade därför önskemål om en undersökning som satte kundens behov och attityder i främsta rummet, för att på så sätt identifiera en eller eventuellt flera tekniker som bäst lämpar sig vid en fortsatt bredbandsutbyggnad i kommunen. Med stöd av teorier inom området tjänsteforskning skapades en delvis egen modell, som sedan fungerade som ramverk vid undersökningen. Uppsatsens syfte operationaliserades med hjälp av ett enkätutskick till olika grupper av människor i Skellefteå kommun. Resultaten visade tydligt att det generellt är utförandet av enklare Internettjänster, men med krav på driftsäkerhet, som utgjorde det basala behovet hos respondenterna. De flesta tekniker är kapabla att tillfredställa dessa behov och detta tar kunderna för givet. Det medförde i sin tur att sekundära behov förknippade med mer resurstunga tjänster fick en avgörande roll. Dessutom visade det sig att kunderna lade stor vikt vid hög uppkopplingshastighet och att en stor geografisk tillgänglighet inte värderades lika högt. I första hand rekommenderades en fortsatt utbyggnad av fibernätet och trådlösa alternativ ses snarast som lösningar i undantagsfall eller som en tilläggtjänst för särskilt intresserade.

<!--StartFragment--> Den här uppsatsen handlar om hur ett litet telekomföretag ska kunna nå långsiktig överlevnad på en konkurrensutsatt marknad. I bakgrunden framgår att det är svårt för små företag att klara sig på en konkurrensutsatt marknad då de inte har samma förutsättningar som stora företag att konkurrera med exempelvis pris. De små operatörerna måste därför erbjuda någonting annat som är värdeskapande för att långsiktigt kunna överleva på marknaden. Uppsatsens syfte är att genom en enkätstudie hos 26 företagskunder analysera och utvärdera telekomföretagens behov av värdeskapande på den mobila bredbandsmarknaden. De teorier som uppsatsen behandlar är involveringsteorin, värdekedja respektive värdestjärna, mervärdeskapande samt nätverkssynsättet. I analysen och resultatet har författarna kommit fram till att utrymmet för nya operatörer på den mogna marknaden inte är speciellt stort och för att den lilla operatören ska överleva måste denne först och främst satsa på värdeskapande i form av produktkvalitet och rikta sig mot höginvolverade mellanstora företagskunder. Den nya operatören bör även erbjuda anpassade företagslösningar och närmare samarbete för att möta kundens önskemål och nå långsiktig överlevnad.  <!--EndFragment-->

Den kraftiga ökningen av bredbandsuppkopplade hem världen över har lett till ett stort användande av s.k. webradio. Miljontals användare lyssnar dagligen på de tiotusentals tillgängliga webradiostationerna. Webradio är ett sätt att via Internet och TCP/IP sända radio. Oftast används de populära MP3-formatet men nya bättre standarder håller på att etableras. Tyvärr är man idag hänvisad till att lyssna på webradio via sin hemdator. Det är både krångligt och tar lång tid innan man kan börja lyssna, en rad program måste installeras och man måste leta på Internet för att hitta en station man vill lyssna på. Utbudet är dock enormt varför detta inte är en temporär fluga utan någonting som kommit för att stanna! Det här examensarbetet har gått ut på att i en liten, billig elektronisk krets implementera en MP3-baserad webradio. Rapporten ger en överblick över de olika komponenterna som krävs samt hur jag praktiskt löst de olika problem jag ställts inför. Tyvärr blev det inte implementerat i en enda krets utan i två, detta på grund av att tekniken som används är så pass ny att ingen stabil utvecklingsmiljö fanns att tillgå vid projektets start. / The large increase of broadband connections in the world has lead to a rapid spread in the use of web radio. Millions of users listens every day to the many thousands available stations on the Internet. Web radio is a way to broadcast radio over the Internet. The most popular format to code the media is by use of MP3, but newer and better methods are on there way. Today you have to use a personal computer to listen to Web radio. This is both time consuming and a potential source of technical frustration. You have to install several programs and then search the Internet to find a station to listen to. Despite the hassle Web radio offers such a variety of music genres to give it a solid future. The objective of this thesis is to give an overview of the work I have done and the problems I have run into, implementing an MP3-based Web radio receiver in a small inexpensive electric circuit, completely independent of a personal computer. This report gives an overview of the different problems I have been faced to during my work. Due to the lack of stable development environment at the time of the programming, I was unable to implement my solution on one circuit and had to use two circuits.

I Vara kommun samverkar både stat, region, kommun och medborgare i ett projekt för att få fiberbredband på landsbygden. Ett stort förändringsprojekt som involverar många människor och som behöver kommuniceras på ett bra sätt för att skapa förståelse, motivation och engagemang. Syftet med den här uppsatsen har varit att beskriva förändringskommunikation och att kartlägga olika aktörer och kommunikationskanaler som kan vara involverade i en förändringsprocess. Dessutom har syftet varit att få ta del av upplevelsen av den kommunikation som har skett i det här förändringsprojektet i Vara kommun. Studiens fokus resulterade i en kvalitativ design och urvalet av respondenterna som svarade på upplevelsen av kommunikationen gjordes utifrån de föreningsrepresentanter som har varit aktiva i projektet. Dessutom har en kartläggning av bakgrund, aktörer och kommunikationskanaler skett via informanter som har varit aktuella. Författaren har själv varit engagerad i projektet. De kommunikationskanaler som aktörerna har använt sig av har varit elektroniska, skriftliga och muntliga. Engagemang, förväntningar och relationer är de 3 tema som den tematiska analysen resulterade i och har varit underlag för att beskriva upplevelsen av kommunikationen. Kommunikationen upplevs ha varit som en bergodalbana, där förtroendet har gått upp och ner. Det förutsätts att kommunikation fungerar men det är viktigt att ledningen redan på den strategiska nivån lyfter upp förändringskommunikationen. / Vara municipality interact at both national, regional, local government and citizens in a project to get fiber broadband in rural areas. A major change project involving many people and need to communication in a good way to create understanding, motivation and commitment. The purpose of this paper was to describe change communication and to identify the different actors and communication channels involved in a process of change. In addition, the aim has been to benefit from the experience of the communication that has occurred in this change project in Vara Municipality. Focus of the study resulted in a qualitative design and selection of respondents who responded to the experience of communication made by the representatives who have been active in the project. In addition, a survey of the background, actors and communication channels occurred via informants who have been relevant. The author herself has been involved in the project. The communication channels that participants have used have been electronic, written and oral. Commitment, expectations and relationships are the 3 theme that the thematic analysis resulted in, and has been a basis for describing the experience of communication. The communication is perceived to have been as a rollercoaster, where thrust has gone up and down. It assumed that communication works but it is important that management already on the strategic level work with change communication