• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 19
  • 3
  • Tagged with
  • 22
  • 7
  • 6
  • 6
  • 6
  • 5
  • 5
  • 5
  • 5
  • 4
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • 3
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Effekter för skogsägare vid förläggning av ledning intill skogsväg

Estenberg, Mattias, Hedman, Olle January 2014 (has links)
I Sverige finns möjligheten för staten och företag att expropriera mark från fastighetsägare för att utöka eller effektivisera en allmännyttig anläggning. En ”allmännyttig anläggning” kan till exempel handla om ett företags önskemål att anlägga teleledningar i syfte att tillgodose eller förbättra en teleförbindelse till ett område. När det gäller rätten för ett företag att dra fram ledningar av olika slag tillämpas ledningsrättslagen som är speciellt utformad för markåtkomst angående anläggandet av ledningar. I de flesta länder har staten eller exploatörer möjligheten att ta mark i anspråk för att utveckla landets infrastruktur och att gynna allmännyttan. Genom att bygga ut eller dra om en motorväg kan man se till att den utnyttjar marken på bästa sätt utan att påverka omgivningen alltför negativt. Syftet med detta arbete är att undersöka huruvida skogsägare blir påverkade eller inte av att ledningsrätter upplåts nära eller alldeles intill deras skogsvägar istället för i skogsgator som är normalfallet. Material till arbetet har samlats in genom studier och analyser av publikationer angående gällande rätt, normer och rekommendationer om ersättning, empiriskt material har införskaffats genom expertintervjuer.   Resultatet visar att skogsägare blir negativt påverkade av ledningens placering intill väg genom att den kan begränsa möjligheterna till lastning och skotning av virke vid vägen. Denna påverkan kan dock minimeras genom kommunikation och god planering parterna emellan. Vanligast är det att ledningshavaren och markägaren kommer överens om planeringen och ersättningen. Om det blir tal om expropriation används ledningsrättslagen som i sin tur hänvisar till expropriationslagen som anger vad som ska stå till grund för ersättning.
2

Informerar bredbandsleverantörer sina kunder om det ökade behovet av säkerhet? / Do broadband suppliers inform their customers about the increasing need of security?

Idh, Anneli, Jönsson, Sabina January 2002 (has links)
Problemområde: Fler och fler privatpersoner kopplar upp sig mot Internet via bredband. En anledning till detta är att fastighetsbolagen allt oftare erbjuder sina hyresgäster fast uppkoppling. Vad hyresgästerna kanske inte tänker på när de är uppkopplade flera timmar i sträck, är att det är lättare för någon utomstående att göra intrång i deras datorer. Frågeställning: 1. Informerar bredbandsleverantörer sina kunder om risker för intrång? 2. Har bredbandsleverantörer någon skyldighet att informera sina kunder om risker för intrång och kan de ställas till svars för om deras kund utsätts för/gör intrång? 3. Anser bredbandsleverantörer att det är viktigt att deras kunder har en brandvägg? 4. Finns det något samband mellan ökat antal intrång och ökat antal bredbandsanvändare? Slutsats: Nästan en tredjedel av bredbandsleverantörerna informerar inte sina kunder om risker för intrång. De har inte någon skyldighet att informera om riskerna och som en följd av att sådan skyldighet saknas kan de inte ställas till svars för om kunden utsätts för/gör intrång. 78 % av leverantörerna rekommenderar sina kunder att installera en brandvägg, dock erbjuder endast en fjärdedel sina kunder brandvägg. Utifrån undersökningar har vi kommit fram till att ökat antal intrång och ökat antal bredbandsanvändare har ett samband.
3

Varumärkesförfalskade varor i transit : – En studie av transitbestämmelserna / Counterfeit trademark goods in transit : – A study of the transit regulation

Åkesson, Sandra January 2017 (has links)
För näringsidkare i dagens moderna samhälle är ensamrätten till varukännetecken av stor betydelse. För många näringsidkare ligger det stora investeringar bakom ens varukännetecken och dess renommé värderas högt. I takt med att varukännetecken har blivit en allt viktigare tillgång för varumärkesinnehavarna har även handel med varumärkesförfalskade och piratkopierade varor ökat. Denna ökning har lett till att behovet av att kunna skydda sitt varukännetecken från olovlig användning ökat och att varumärkesinnehavarna vill ha en mer utökad ensamrätt till sina varukännetecken. Tidigare har inte förfalskade varor som transiteras inom Europeiska unionen, med slutdestination i tredjeland, utgjort varumärkesanvändning och således inte heller ett intrång varumärkesinnehavarens ensamrätt. I praxis har det fastslagits att detsamma gäller när ingen slutdestination är angiven för varorna. Anledningen till att transitsituationer inte omfattats av varumärkesinnehavarens ensamrätt är att transit inte har ansetts utgöra varumärkesanvändning. För att förfalskade varor ska kunna utgöra varumärkesanvändning har det tidigare krävts att varorna ska importeras i en medlemsstat och där föras ut på marknaden. Att varorna tillfälligt lagras i ett tullager eller transiteras inom unionen har inte ansetts kunna likställas med import. I och med den nya varumärkesförordningen och det nya varumärkesdirektivet införs bestämmelser som stadgar att även varor som befinner sig i transit i en medlemsstat kan utgöra varumärkesanvändning. Men frågan är hur stor praktisk effekt de nya bestämmelserna kommer få eftersom det stadgas att varumärkesinnehavaren måste inneha ensamrätt till varukännetecknet även i slutdestinationslandet för att tullmyndigheterna i transitlandet ska kunna omhänderta varorna. Denna bestämning innebär att flertalet transitsituationer även efter lagändringen inte kommer utgöra ett intrång i en varumärkesinnehavares ensamrätt och således kommer varumärkesinnehavaren inte kunna tillgripa åtgärder. Även situationer när inget slutdestinationsland är angivet hamnar utanför bestämmelsernas tillämpningsområde och på så vis skapas det en möjlighet för deklaranter och varuinnehavare att kringgå de nya transitbestämmelserna. De nya bestämmelserna kommer således inte kunna tillämpas i särskilt många transitsituationer.
4

Network WarWare

Andersson, Ola, Johansson, Patrik January 1999 (has links)
Examensarbetet syftar till att kartlägga olika metoder för att attackera ett datorsystem uppbyggt kring kommersiella produkter över ett nätverk. Arbetets inriktning har varit att göra en så komplett kartläggning som möjligt med den tid och de resurser som funnits tillgängliga. Arbetet är gjort på Ericsson Microwave Systems AB
5

Globalisering och Internationalisering : en studie om hur svenska företag i hemelektronik- och livsmedelsbranschen påverkas / Globalisation and Internationalisation : a study about how the Swedish companies on the home-electronics and grocery market are affected

Kocabiyikoglu, Demet, Tziova, Dimitra January 2007 (has links)
De senaste decennierna har handeln mellan länder ökat kraftigt ochdessutom har det elektroniska informationsutbytet, kapitalströmmarna,resandet och migrationen ökat. Det har bland annat medfört attglobaliseringens påverkan har börjat kännas i länder över världen, därnationsgränser blir allt mindre betydande. Idag blir företag allt merinternationaliserade och agerar globalt i allt större utsträckning. Debattervisar att det finns olika syn på globalisering och dess effekter, en del ärpositivt inställda medan andra är negativt inställda. Även Sverige harpåverkats av globaliseringen och internationaliseringen där allt fler utländskaföretag träder in och agerar. Några av de svenska branscher som påverkatsav globaliseringen i samband med utländska företags intrång ärhemelektronik- och livsmedelsbranschen. I och med att den svenskahemelektronik- och livsmedelsbranschen har blivit allt merinternationaliserade har följande tre forskningsfrågor mynnat ut:• Vilka konsekvenser medför utländska företags intrång i den svenskahemelektronik- och livsmedelsbranschen, idag och i framtiden?• Hur bemöts utländska företags intrång av de svenska företagen ihemelektronik- och livsmedelsbranschen?• Vad krävs för att svenska företag i hemelektronik- ochlivsmedelsbranschen ska vara konkurrenskraftiga gentemotutländska företags intrång?Studiens teoretiska referensram består av internationell marknadsföringsteoridär olika konkurrensstrategier har använts för att utforma uppsatsensintervjufrågor. Dessutom har en egen modell utvecklats ur den teoretiskareferensramen som en vägledning för de svenska företagen i hemelektronikochlivsmedelsbranschen. Fallstudien utgörs av en kvalitativ studie därintervjuer med personer från Svenskt Näringsliv, hemelektronikbranschenoch livsmedelsbranschen har genomförts.Ur analys och resultat har det identifierats att de utländska företagens intrångi den svenska hemelektronik- och livsmedelsbranschen inte kan hindras.Därmed gäller det för de svenska företagen att acceptera intrång och hållasig uppdaterade för att kunna vara konkurrenskraftiga. / Uppsatsnivå: D
6

Network WarWare

Andersson, Ola, Johansson, Patrik January 1999 (has links)
<p>Examensarbetet syftar till att kartlägga olika metoder för att attackera ett datorsystem uppbyggt kring kommersiella produkter över ett nätverk. Arbetets inriktning har varit att göra en så komplett kartläggning som möjligt med den tid och de resurser som funnits tillgängliga. Arbetet är gjort på Ericsson Microwave Systems AB</p>
7

Annonsblockerare – Ett oönskat men nödvändigt verktyg mot webbannonser

Giang, Henry January 2016 (has links)
Annonsering på webbplatser har seglat upp som en av de stora affärsmodellerna på internet. Annonsörer förlitar sig på intäkter genererat från annonsering för att kunna erbjuda gratis tjänster på nätet för användarna. Denna uppsats syftar till att undersöka användarnas syn på webbannonser och annonsblockering samt undersöka fördelar och nackdelar med annonsblockering. Även synpunkter på vad en bra och dålig annons är, enligt webbanvändarna. Med en flermetodsforskning har både en kvalitativ intervju och kvantitativ enkätundersökning genomförts. Resultatet från uppsatsen indikerar att majoriteten av respondenterna upplever webbannonser som negativt, och att det de största anledningarna till varför annonsblockering används är på grund av att de flesta webbannonser upplevs som påträngande eller vilseledande. / Advertising on websites has emerged as one of the great business models on the Internet. Advertisers rely on the revenue generated from advertising to offer free services online to users. This paper aims to investigate the users' view of web ads and ad blocking interesting to explore as well as advantages and disadvantages of ad blocking. With a multi-method research, both qualitative interviews and quantitative survey completed. The results of the paper indicate that the majority of respondents experiencing banners negative, and that the main reasons why ad blocking is used is because of the fact that most online advertisements are perceived as intrusive or misleading.
8

Intrång i patent på den andra medicinska indikationen : "Skinny labelling" och generisk substitution

Hemmingsson, Maria January 2015 (has links)
När frågan om möjligheten att patentera nya användningsområden för redan kända läkemedel aktualiserades under det Europeiska patentsystemet, kunde två hinder identifieras. Dels är den aktiva substansen i sig inte ny och dessutom förbjuder patentsystemet uttryckligen patent på medicinska förfaranden för diagnostisering eller terapeutisk och kirurgisk behandling. Genom både rättspraxis och lagstiftning har man dock försökt kringgå dessa hinder och till följd av den uttryckliga bestämmelsen om patent på den så kallade andra medicinska indikationen som EPC 2000 tillhandahåller, kan dess patenterbarhet inte längre ifrågasättas. Med anledning av den speciella karaktär som kravformuleringen för dessa patent åtnjuter och till följd av den snäva tolkning av kravformuleringen som den sparsamma praxis på detta område återspeglar, kan det däremot ifrågasättas om inte kraven för dess upprätthållande är alltför långtgående. Det utgör särskilt ett problem när läkemedelstillverkare använder möjligheten att genom "skinny labelling" utesluta patentskyddade indikationer från produktinformationen, för att kunna introducera generiska läkemedel för icke-patentskyddade indikationer på marknaden. Två motstridiga avgöranden som nyligen meddelats i Storbritannien respektive Nederländerna, vilka särskilt behandlar frågan om intrång i förhållande till "skinny labelling", återspeglar det oklara rättsläge som detta rättsområde präglas av. I Sverige kompliceras intrångsfrågan ytterligare av frågan om i vilken utsträckning dessa patent kan upprätthållas till följd av bestämmelser i folkhälsolagstiftningen om generisk substitution. Enkelt förklarat medför dessa bestämmelser att billiga generikaläkemedel, som enbart innehar försäljningsgodkännande för icke-patentskyddade indikationer, byts ut på apoteken mot originalläkemedel, oavsett för vilken indikation läkemedlet förskrivits. I praktiken innebär det att dessa läkemedelskopior även expedieras för patentskyddade indikationer. För att lösa den problematik som regelverket orsakar och till följd av de höga krav som i praxis tycks ställas upp för upprätthållandet av patent på den andra medicinska indikationen, anser författaren att lagstiftaren bör se över hur den svenska folkhälsolagstiftningen och det Europeiska patentsystemet bättre kan samspela. / Two obstacles could be identified when the question of granting patent protection for second medical use of known pharmaceutical products arose in the European patent system. On one hand, the active substance in itself is not new and on the other hand, the system explicitly prohibit method claims for treatment by surgery or therapy and diagnostic methods. However, these barriers have been circumvent in case law and legislation and due to the express provision of second medical use patents in the EPC 2000, its patentability is no longer to be questioned. Due to the special character of second medical use claims and as a result of the narrow interpretation that the sparse case law in this area reflects, it may however be questioned whether the requirement of its enforcement is far to excessive. This is particularly a problem when generic manufacturers uses the possibility of "skinny labelling", in order to exclude patented indications from the product information. As recently announced in the UK and the Netherlands, two conflicting decisions that specifically addresses the issue of patent infringement on second medical use patents in relation to "skinny labelling", reflects the legal uncertainty that characterizes this area of ​​law. In the Swedish context, the issue of enforcement of second medical use patents is further complicated as a result of mandatory provisions on generic substitution. In simple terms, these provisions causes inexpensive generic versions, which solely obtains marketing approval for off-patent indications, to exchange original pharmaceuticals at pharmacies regardless of the indication the drug has been prescribed. In practice, this means that these generic versions will also be dispensed for patented indications. In order to solve the problems that this regulatory framework causes and as a consequence of the high demands set out for the enforcement of second medical use patents, the author believes that it is advisable that the legislator performs a review on how the Swedish public health legislation and the European patent system better can interact on this issue.
9

Ersättning vid marginella intrång i fastighet : Särskilt användandet av normer vid värdering av ersättningens storlek / Compensation for marginal property infringement : In particular, the use of standards when determining the amount of compensation

Lund, William January 2017 (has links)
Huvudregeln i svensk rätt är att var och en ska ha sin egendom tryggad från övertaganden genom tvång. Den kan dock åsidosättas om det är befogat av angelägna allmänna intressen. Ledningsrätt för allmänt ändamål kan vara ett sådant intresse. Fastighetsägare som tvingas upplåta mark till ledningsrätt ska vara tillförsäkrad full ersättning för förlusten. Ersättningen ska utgå från det skadeståndsrättsliga perspektivet om oförändrad förmögenhetsställning. Fastighetsägaren ska inte förlora något på upplåtelsen. Bedömningen av skadans värde görs normalt utifrån marknadsvärdeminskningen på den berörda fastigheten. Marknadsvärdet av fastigheten före skadan jämförs med marknadsvärdet efter skadan. Marknadsvärde är dock ett teoretiskt begrepp som enbart kan bedömas, inte räknas fram med fullständig säkerhet. En konsekvens är att det vid marginella intrång är mycket svårt att värdera skadan utifrån de angivna ramarna. Värdet av det upplåtna området kan därför istället direktuppskattas. I praxis har det visats att HD dömt ut ersättning vid marginella intrång för obetydliga skador som inte varit möjliga att bedöma på annat sätt än skönsmässigt. Lantmäteriet har, för att förenkla värderingen av vissa fall av intrång, infört normer för bedömningen. Dessa normer är inte heltäckande, vilket leder till att förrättningslantmätare i den konkreta handläggningen använder metoder som tar tid och inte är kostnadseffektiva i förhållande till de ersättningsnivåer som beslutas. Det finns därför ett behov av att införa normer som förenklar handläggningen, särskilt vid marginella intrång. Vid utformningen av normer är en svår fråga vem som ska stå för osäkerheten som följer av en värdering. Är det rimligt att fastighetsägare blir något överkompenserade genom intrångsersättningen? Normer som syftar till att förenkla värderingen bör rimligtvis ha en viss säkerhetsmarginal som säkerställer att fastighetsägare som blivit utsatt för upplåtelse eller markövertagande får full kompensation.
10

Riskanalys inom intrångsäkerhet på webbplatser / Risk analyzis in web site intrusion security

Gustafsson, Alexander January 2004 (has links)
Attacker och intrång på webbservrar är idag vanligt förekommande. Webben gör det lätt för hackare, knäckare och andra inkräktare att hitta sårbara servrar, och det finns gott om tips att hämta för den som vill lära sig hur man gör intrång. Det finns ett flertal olika intrångsmetoder som utnyttjar olika typer av svagheter i datorsystemen. Denna uppsats inriktar sig på svagheter i webbplatsernas serverskriptsystem, dess skriptkod och konfiguration. Syftet är att undersöka huruvida intrång kan göras med endast en webbläsare via webbplatsens offentliga webbsidor. Genom att kombinera tre olika metoder - litteraturundersökning, en enkät och ett experiment - undersöker uppsatsen hur serverskriptintrång fungerar. Den analyserar ett urval vanliga misstag webbprogrammerare kan göra, till exempel att inte kontrollera inkommande data, eller att använda lättgissade variabelnamn och databastabellnamn. Några olika typer av intrång analyseras, som till exempel SQL-injektion. Förebyggande åtgärder tas även upp med ett antal konkreta exempel. Uppsatsens slutsats är att på webbplatser med svaga serverskriptsystem kan inkräktare göra intrång via webbplatsens egna publika webbsidor, med endast en vanlig webbläsare som hjälpmedel. I uppsatsens avslutande del diskuteras även några orsaker till varför det produceras ogenomtänkt skriptkod, till exempel beroende på att programmeringskurser i allmänhet inte tycks lära ut säker programmering i tillräcklig utsträckning.

Page generated in 0.0323 seconds