No description available.

Uppsatsen behandlar rättsväsendets användning av överskottsinformation i förhållande till de rättigheter vi, som individer, erhåller genom EKMR. Syftet med uppsatsen är därmed att undersöka om nuvarande reglering i 27 kap. 23 a § RB uppfyller de krav på rättighetesinskränkande lagstiftning som följer av EKMR. Uppsatsen behandlar också art. 6 EKMR i förhållande till den fria bevisprövningen.

No description available.

No description available.

The purpose of this thesis is to examine questions related to copyright protection of worksgenerated by artificial intelligence (AI) under EU and Swedish law. The first question that is examined in this thesis is whether works created by AI are at all eligiblefor copyright protection in Sweden and who is the creator of such works: the human behind theAI, the AI itself, both, or perhaps nobody. To determine who the creator of an AI generated workis, the term creator is first defined. The definition is then be applied to two cases. In the firstcase, a human and an AI collaborate to create a work. In the second case, the AI creates a workwithout the involvement of a human. Issues related to ownership of AI generated works are alsodiscussed. The second question that is examined in this thesis is whether there is a need for copyrightreform and how such reform could be achieved. The problems with the existing legal frameworkfor copyright protection are listed. Different solutions or methods for reform are then discussed.Finally, a discussion is held on whether copyright reform is actually needed and what solutionmight best achieve the desired goals.

No description available.

Att särbehandla unga lagöverträdare är långt ifrån en samtida idé. Skälen bakom särbehandlingen samt på vilket sätt och till vilken grad unga särbehandlas har dock skiftat genom århundradena. Denna förändring är särskilt aktuell i och med den nyligen presenterade utredningen SOU 2018:85 som föreslår kraftiga begränsningar av den straffrättsliga särbehandlingen av unga lagöverträdare genom att slopa ungdomsreduktionen. I diskussionen framträder frågor som varför vi särbehandlar unga lagöverträdare, varför vi inte ska göra det i framtiden och vilken färdriktning som kan stakas ut efter att de principiella skälen för respektive mot särbehandlingen blottlagts. I uppsatsen står de principiella skälen bakom det svenska straffsystemets lagregler avseende ungdomsreduktionen i centrum. Dessa undersöks med en rättsdogmatisk metod i vid bemärkelse. I uppsatsen konstateras bland annat att det är svårt att sätta samman en ideologiskt koherent förklaring av en slopad ungdomsreduktion. Vidare ger avsaknaden av ideologisk koherens och de skäl som kan sägas motivera en slopad ungdomsreduktion ger uttryck för vissa protektionistiska tendenser i den svenska straffrätten.

No description available.

In the northern parts of Sweden forestry and Sami reindeer herding are exercised on the same land and there is an ongoing land use dispute between the land users. Land ownership and reindeer herding rights, based on immemorial prescription and customary law, are parallel property rights to the same land. Studies have concluded that the legal framework does not sufficiently reflect the property rights perspective of the land use conflict. This study examines the legal framework that regulates the relationship between forestry and reindeer herding from a property rights perspective. Starting points of the study are basic aspects of property rights, such as the right to use, decide on and benefit economically from property and the legal protection required in relation to others. Comparisons are made with the legal frameworks that regulate other relationships within real estate law, including e.g. neighbors, easements, joint facilities and utility easement. The study concludes that the relationship between land ownership and reindeer herding rights can be understood only against the background of historical events such as colonization and demarcation. The rights are more independent of each other than other legal relations and can be compared to a double ownership. It is further concluded that the Forestry Act is based on the assumption that reindeer herding is primarily a public interest that needs protection. Land owners have a far-reaching right to use forests that causes damages to reindeer pasture lands that is not in accordance with the legal nature of the reindeer herding right. Further, central elements usually used to regulate property rights relations are missing, e.g. mutual consideration, damages and judicial review. The study also examines if the legal framework is in accordance with the constitutional protection of property in Chapter 2 Section 15 of the constitutional Instrument of Government and Article 1 of the First Protocol to the European Convention on Human Rights. It is concluded that the legal framework has several deficiencies in this respect. Elements are discussed that can be implemented in law to appropriately reflect the property rights studied. / Nuorta osiin Ruoŧas meahccedoallu ja sámi boazodoallu doaimmahuvvojit seamma eatnamiin ja leat eananriiddut eanangeavaheddjiid gaskkas. Eananoamasteapmi ja boazodoallorievttit, vuođđuduvvon dološ vieruiduvvon rievtti ja doloža rájes geavaheami vuođul, leaba bálddalaš opmodatrievttit seamma eatnamiidda. Guorahallamat leat čuoččuhan ahte juridihkalaš rámmahuksehus ii doarvái govvit opmodatrievtti geahčastaga eanangeavahanriiddus. Dát guorahallan iská juridihkalaš rámmahuksehusa mii mudde gaskavuođa meahccedoalu ja boazoealáhusa gaskkas opmodatriektelaš geahčastagas. Vuolggasadji guorahallamis lea vuđolaš aspeavttat opmodatrievttis, dego riekti geavahit, mearridit ja ávkkástallat ekonomalaččat opmodagas ja dat lágalaš suodji mii gáibiduvvon iežáid gaskavuođaide. Buohtastahttimat leat dahkkon juridihkalaš rámmahuksehusain mii mudde iežá gaskavuođaid opmodatlágas, ránnjá gullojit maid dása, servituhtat, ásahusat ja jođasriekti. Guorahallan gávnnaha ahte gaskavuohta eananopmodaga ja boazodoallorievtti gaskkal dušše sáhttá ipmirduvvot dan duogážiin historjjálaš dáhpáhusaiguin dego koloniseren ja ráddjen. Dát vuoigatvuođat leat eanet sorjavaččat guhte guoimmis go iežá juridihkalaš gaskavuođat ja sáhttá buohtastahttot guovtte gearddi oamastemiin. Leat vel lassin gávnnahuvvon ahte Meahccedikšoláhka lea vuođđuduvvon dáinna oainnuin ahte boazodoallu lea almmolaš beroštupmi ja dárbbaha suoji. Eananoamasteddjiin lea stuorra muddui riekti geavahit meahci nu ahte dagaha vahága boazodoalu guohtuneatnamiidda ja ii čuovu boazodoallorievtti lága vuoiŋŋa. Dasa lassin, váilot guovddáš oasit mat dábálaččat muddejit opmodatgaskavuođaid, omd. gáibádusat oktasaš vuhtii váldimis, billisteamit ja riektelaš geahččaleapmi. Guorahallan iská maid jus lágalaš rámma čuvvo dan konstitušuvnnalaš suoji opmodagas 2 kap 5 oassi ruoŧa vuođđolágas ja 1 artihkal vuosttaš beavdegirjjis Eurohpákonvenšuvnnas eamiálbmotrivttiide. Lea gávnnahuvvon ahte juridihkalaš rámmain leat máŋga váilevašvuođat dán eavttus ja oasit lágas mat sáhttet rievdaduvvot vai buoret govvidit ja suddjejit iskojuvvon opmodatrivttiid.

I uppsatsen redogörs för uteslutning på grund av överenskommelser som syftar till att snedvrida konkurrensen. Uteslutningsgrunden infördes i och med genomförandet av LOU-direktivet och fokus för redogörelsen är de konsekvenser för berörda parter som bestämmelsen kan medföra. I anslutning därtill sker en redogörelse av konsekvenserna av bestämmelserna om utredning av, beslut om och undantag från uteslutning, vilka har bedömts vara av betydelse för uteslutningsprocessen. Redogörelsen för bestämmelserna om uteslutning enligt LOU sker mot bakgrund av motsvarande bestämmelse enligt ÄLOU och med hänvisning till de konkurrensrättsliga reglerna om konkurrensbegränsande samarbeten. Omarbetningen av upphandlingslagstiftningen föranleddes av behovet av att effektivisera upphandlingsförfarandet genom enklare och mer flexibel lagstiftning. Mot den bakgrunden är det av intresse att undersöka huruvida bestämmelsen om uteslutning svarar mot målsättningen att göra upphandlingsreglerna enklare. Tilldelning av ett kontrakt kan vara avgörande för leverantörens fortsatta verksamhet och uteslutning utgör således ett för leverantörer mycket kritiskt skede i upphandlingsprocessen. Upphandlande myndighets beslut om uteslutning måste vara välgrundat och frågor om tillämpningen av bestämmelserna om uteslutning behandlas frekvent i rättstillämpningen. Den rättspraxis som presenteras visar att tillämpningen av motsvarande bestämmelse enligt ÄLOU var förenad med vissa svårigheter. Redogörelsen för bestämmelsen enligt LOU visar att det synes finnas skäl att anta att LOU kan medföra liknande tillämpningssvårigheter. I analysen diskuteras de konsekvenser som bestämmelsen kan medföra för berörda parter med fokus på främst tillämpningssvårigheter. Tillämpningssvårigheterna kan främst härledas till avsaknaden av närmare definitioner och förklaringar avseende vissa begrepp vilket ger upphov till ett stort tolkningsutrymme. Därutöver lämnas mycket att avgöras av den upphandlande myndigheten vilken, inom ramen för proportionalitetsprincipen ska beakta omständigheter i det enskilda fallet. En sådan ordning innebär att ett större ansvar åvilar den upphandlande myndigheten och att utrymmet för skönsmässig bedömning är stort. För leverantörer synes en sådan ordning vara positiv i den bemärkelsen att hänsyn tas till omständigheter i det enskilda fallet varvid olika fall behandlas olika. Samtidigt leder en sådan ordning till minskad förutsebarhet och därmed en osäkerhet om vad som faktiskt gäller.