I denna uppsats får läsaren ta del av en studie som behandlat personlig försäljning i livsmedelsbranschen. Livsmedelsbranschen är en bransch som uppsatsförfattarna har identifierat att den befinner sig i en allt mer konkurrensutsatt situation. Lågprisföretag etablerar sig på den svenska marknaden och det blir bara enklare för kunder idag att genom ett knapptryck beställa hem mat via Internet. Varför ska då kunder handla i de redan etablerade livsmedelsbutikerna? Ett för branschen nytt, potentiellt konkurrensmedel har identifierats i form av personlig försäljning. Ett arbetssätt som författarna hittat framgångsrika praktiska exempel på från andra branscher.   Forskningen om personlig försäljning sträcker sig långt tillbaka men det är först under de senaste 10-15 åren forskare börjat förstå vad personlig försäljning kan skapa. Att försäljningen kan öka och att kunder köper mer visar en del studier på. Samtidigt har Konsumentverket under 2014 kommit ut med en rapport om hur påverkningsbar en konsument i butik faktiskt är och att service blir ett allt viktigare konkurrensmedel. Författarna av denna studie har däremot inte funnit någon tidigare forskning om personlig försäljning inom livsmedelsbranschen varför ämnet blir intressant att studera.   Genom att utgå ifrån problemformuleringen ”Vilka effekter har införandet av personlig försäljning på en livsmedelsbutik i Sverige?” har uppsatsförfattarna undersökt forskningsområdet personlig försäljning i livsmedelsbranschen. Författarna har använt en livsmedelsbutik som studieobjekt och utbildat personal inom personlig försäljning för att undersöka potentiella effekter av det nya arbetssättet. Under en veckas tid har de mätt försäljningssiffror, agerat observatörer och intervjuat personalen för att sedan jämföra resultatet med tidigare veckor.   Resultatet från studien tyder på att personalen i en livsmedelsbutik trivs med att arbeta med personlig försäljning och vissa ser det till och med som en självklarhet, eftersom både de själva och kunderna, enligt resultatet blir nöjda av arbetssättet. Resultatet tyder även på att kunderna i livsmedelsbutiken, under vissa dagar förefaller speciellt mottagliga för detta sätt att arbeta med försäljning. Resultatet från studien har gjort författarna mer nyfikna på ämnesområdet och föreslår därför vidare forskning inom ämnet. Eftersom studien är utförd ur ett företagsperspektiv har inte kundnöjdheten i denna studie mätts vilket således öppnar för vidare forskning ur ett kundperspektiv och för att ta reda på om kundnöjdheten påverkas av detta sätt att arbeta. Resultatet från denna studie öppnar även för vidare forskning ur ett medarbetarperspektiv där författarna föreslår att undersöka om medarbetarnöjdheten och om motivationen hos medarbetare i en livsmedelsbutik kan påverkas av detta arbetssätt.

Bakgrund: Det saknas kunskap om vad konsumenter anser vara de mest relevanta formerna av social påverkan i livsmedelsbranschen, samt hur sådan påverkan kan realiseras. Så länge det inte är klargjort vad som konsumenten anser är de mest relevanta formerna riskerar utvecklingen av strategier för lämplig dito bland företagen hämmas. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka vad konsumenter anser är de mest relevanta formerna av social påverkan, samt hur sådan påverkan kan realiseras av företag. Metod: En kvalitativ metod såväl som en kvantitativ metod har använts. En kvantitativ studie har genomförts för att ta reda på vilka olika aspekter av social påverkan som konsumenter värderar högst vid livsmedelsinköp. En kvalitativ studie har genomförts, vid vilken det undersöktes hur företaget säger sig använda CSR i sina olika verksamheter, och hur social påverkan således kan realiseras. Resultat/slutsatser: Studien visar att konsumenter främst värderar god djurhållning och näringsaspekter vid inköp av livsmedel. Koncept som god djurhållning är viktigare än märkningar som visar på det samma. Konsumenter värderar även tillsatsfria livsmedel högt, något som inte helt realiseras av livsmedelsbranschen.

Ekologiska livsmedelsföretag kan anses ha extra stora krav på sig gällande transparens och hållbar produktion av sina produkter. Det har därmed blivit viktigt för dessa företag att utveckla tillitsfulla relationer med högt engagemang till sina leverantörer för att säkerställa att produkterna är ekologiska ur alla aspekter. Relationer som präglas av tillit och engagemang har visat sig resultera i gynnsamma utfall för parterna. Forskning inom området har framförallt gjorts på företag som arbetar med konventionella produkter. Därför är syftet med denna uppsats att studera hur ett företag som arbetar med ekologiska produkter skapar goda relationer till sina utländska leverantörer. Det empiriska materialet samlas in genom semistrukturerade intervjuer på en inköpsavdelning hos ett ekologiskt livsmedelsföretag och analyseras med hjälp av en modell. Resultaten pekar på att kommunikation och lika värderingar är betydelsefulla för relationsskapandet men att nationell kultur inte påverkar relationen. När tillit och engagemang existerar ger de utfall i form av medgörlighet och samarbete. En förutsättning för en stark relation är att relationen får utvecklas över tid.

<p><strong>Bakgrund</strong>: Bakgrunden tar upp att konsumenternas konsumtionsbeteende har förändrats och att det har blivit ett starkare tryck från omgivningen att företagen måste ta sitt samhällsansvar. Sett till den ökade konkurrens inom livsmedelsbranschen kan samhällsansvar vara ett sätt för livsmedelskedjorna att skapa ett mervärde åt sina kunder. Dock måste företagen besluta sig för hur de ska arbeta med detta för att det ska vara strategisk relevant.</p><p><strong>Problemformulering</strong>: Vilken betydelse har samhällsansvaret för livsmedelsbranschens långsiktiga överlevnad?</p><p><strong>Syfte</strong>: Syftet med denna uppsats är att analysera och utvärdera hur vida livsmedelskedjornas samhällsansvar stämmer överens med deras kunders uppfattning. Uppsatsen har även som syfte att se om det finns några skillnader mellan företag som positionerar sig med lågpriskoncept i sin affärsidé i förhållande till företag som inte gör det.</p><p><strong>Metod</strong>: Uppsatsen har använts dig av både en kvalitativ samt en kvantitativ ansats till undersökningen. Den kvalitativa ansatsen är baserad på intervjuer med en person i företagsledningen samt en butikschef i varje livsmedelsbutikskedja. Den kvantitativa ansatsen är grundad på en enkätundersökning med 25 slumpässigtutvalda kunder från respektive livsmedelsbutikskedja.</p><p><strong>Urval</strong>: De fyra livsmedelbutikskedjorna som ingår i undersökningen är COOP Sverige, ICA Sverige AB, Lidl Sverige och Willys.</p><p><strong>Teorier</strong>: Uppsatsen använder sig av teorierna; Porters tre generiska strategier, involveringsteorin samt tjänstemarknadsförings triangeln där den interaktiva och interna marknadsföringen är i fokus.</p><p><strong>Empiri</strong>: Empirin består av primärdata från intervjuerna och enkätundersökningen samt sekundärdata för komplettering.</p><p><strong>Resultat</strong>: Det går att finna en överensstämmelse inom samhällsansvar mellan företag och dess kunder hos de företag som inte har lågpris i sin affärsidé, samt har en fokuseringsstrategi med höginvolverade kunder.</p><p><strong>Slutsats</strong>: Samhällsansvar är ett mervärde, som tillsammans med differentieringsstrategin eller fokuseringsstrategin, har betydelse och spelar en viktig roll för företagens långsiktiga överlevnad.</p><p> </p> / <p><strong>Background</strong>: The background takes up that consumers' consumption behavior has changed and that there has been strong pressure from the ambient that companies must take their social responsibility. Seen to the increased competition in the food industry social responsibility can be a way for the food chains to create added value to its customers. However, companies must decide on how to work with social responsibility for it to be strategically relevant.</p><p><strong>Problem definition</strong>: What is the importance of social responsibility for the food industry's long-term survival?</p><p><strong>Objective</strong>: The aim of this thesis is to analyze and evaluate if the food chains’ social responsibility is consistent with their customers' perception. The essay also aims to see if there are any differences between firms that are positioning themselves with low-cost concept in its business in relation to companies that do not.</p><p><strong>Method</strong>: The essay has been used up by both a qualitative and a quantitative approach to the study. The qualitative approach is based on interviews with one person in the management and a store manager in every food store chain. The quantitative approach is based on a survey with 25 random selected customers from each food store chain.</p><p><strong>Selection</strong>: The four food chains that are included in the investigation are COOP Sverige, ICA Sverige AB, Lidl Sverige and Willys.</p><p><strong>Theories</strong>: The essay uses the following theories; Porter's three generic strategies, involvement theory and service marketing triangle where the interactive and internal marketing is in focus.</p><p><strong>Empiric</strong>: The empiric consists of primary data gained from the interviews and the survey along with secondary data for complementary.</p><p><strong>Results</strong>: It is possible to find a correlation between social responsibility within the company and its customers of the firms that don’t have low-cost concept in their business, and have a focus strategy with high involvement customers.</p><p><strong>Conclusion</strong>: Corporate social responsibility is an added value, which together with the differentiation strategy or focuses strategy, has significance and plays an important role in long-term survival.</p>

<p>Företag inom alla branscher arbetar aktivt med att minska sina kostnader genom ökad effektivitet i interna processer, så är även fallet inom daglivarubranschen. Ett sökande efter ny teknik och nya sätt att utveckla branschen står alltid på dagordningen. Radio Frequency Identification (RFID) är nästa generations identifieringsteknik för dagligvaruhandeln, det är därför viktigt att tekniken börjar implementeras och användas. Svenska Retursystem är ett företag som tillhandahåller returlådor till den Svenska livsmedelsbranschens aktörer. För att effektivisera användandet av lådorna så har de givit uppdrag om en undersökning om vilka effekter införandet av RFID i deras returlådor skulle ha på användandet. Även identifiering av vilka ekonomiska konsekvenser som skulle uppstå är av intresse. Syftet med uppsatsen är att ta reda på vilka effekter som finns med införandet av RFID i SRS returlådor. Teorin som använts i uppsatsen har varit Johnsson och Mattsons (2005) effektivitetsvariabler som ska utröna om effektiviteten i Supply Chain kan höjas med hjälp av RFID. Studien har genomförts med en inledande litteraturstudie som har följts av intervjuer och observationer. Slutsatsen har varit att de främsta effekterna med RFID skulle vara att det minskar det fysiska och administrativa svinnet, tiden det tar att räkna lådorna skulle elimineras, det administrativa arbetet skulle minska och en högre spårning av lådorna vilket ger i sin tur att högre omsättningshastighet av lådorna skulle vara möjlig.</p>

Företag inom alla branscher arbetar aktivt med att minska sina kostnader genom ökad effektivitet i interna processer, så är även fallet inom daglivarubranschen. Ett sökande efter ny teknik och nya sätt att utveckla branschen står alltid på dagordningen. Radio Frequency Identification (RFID) är nästa generations identifieringsteknik för dagligvaruhandeln, det är därför viktigt att tekniken börjar implementeras och användas. Svenska Retursystem är ett företag som tillhandahåller returlådor till den Svenska livsmedelsbranschens aktörer. För att effektivisera användandet av lådorna så har de givit uppdrag om en undersökning om vilka effekter införandet av RFID i deras returlådor skulle ha på användandet. Även identifiering av vilka ekonomiska konsekvenser som skulle uppstå är av intresse. Syftet med uppsatsen är att ta reda på vilka effekter som finns med införandet av RFID i SRS returlådor. Teorin som använts i uppsatsen har varit Johnsson och Mattsons (2005) effektivitetsvariabler som ska utröna om effektiviteten i Supply Chain kan höjas med hjälp av RFID. Studien har genomförts med en inledande litteraturstudie som har följts av intervjuer och observationer. Slutsatsen har varit att de främsta effekterna med RFID skulle vara att det minskar det fysiska och administrativa svinnet, tiden det tar att räkna lådorna skulle elimineras, det administrativa arbetet skulle minska och en högre spårning av lådorna vilket ger i sin tur att högre omsättningshastighet av lådorna skulle vara möjlig.

Bakgrund: Bakgrunden tar upp att konsumenternas konsumtionsbeteende har förändrats och att det har blivit ett starkare tryck från omgivningen att företagen måste ta sitt samhällsansvar. Sett till den ökade konkurrens inom livsmedelsbranschen kan samhällsansvar vara ett sätt för livsmedelskedjorna att skapa ett mervärde åt sina kunder. Dock måste företagen besluta sig för hur de ska arbeta med detta för att det ska vara strategisk relevant. Problemformulering: Vilken betydelse har samhällsansvaret för livsmedelsbranschens långsiktiga överlevnad? Syfte: Syftet med denna uppsats är att analysera och utvärdera hur vida livsmedelskedjornas samhällsansvar stämmer överens med deras kunders uppfattning. Uppsatsen har även som syfte att se om det finns några skillnader mellan företag som positionerar sig med lågpriskoncept i sin affärsidé i förhållande till företag som inte gör det. Metod: Uppsatsen har använts dig av både en kvalitativ samt en kvantitativ ansats till undersökningen. Den kvalitativa ansatsen är baserad på intervjuer med en person i företagsledningen samt en butikschef i varje livsmedelsbutikskedja. Den kvantitativa ansatsen är grundad på en enkätundersökning med 25 slumpässigtutvalda kunder från respektive livsmedelsbutikskedja. Urval: De fyra livsmedelbutikskedjorna som ingår i undersökningen är COOP Sverige, ICA Sverige AB, Lidl Sverige och Willys. Teorier: Uppsatsen använder sig av teorierna; Porters tre generiska strategier, involveringsteorin samt tjänstemarknadsförings triangeln där den interaktiva och interna marknadsföringen är i fokus. Empiri: Empirin består av primärdata från intervjuerna och enkätundersökningen samt sekundärdata för komplettering. Resultat: Det går att finna en överensstämmelse inom samhällsansvar mellan företag och dess kunder hos de företag som inte har lågpris i sin affärsidé, samt har en fokuseringsstrategi med höginvolverade kunder. Slutsats: Samhällsansvar är ett mervärde, som tillsammans med differentieringsstrategin eller fokuseringsstrategin, har betydelse och spelar en viktig roll för företagens långsiktiga överlevnad. / Background: The background takes up that consumers' consumption behavior has changed and that there has been strong pressure from the ambient that companies must take their social responsibility. Seen to the increased competition in the food industry social responsibility can be a way for the food chains to create added value to its customers. However, companies must decide on how to work with social responsibility for it to be strategically relevant. Problem definition: What is the importance of social responsibility for the food industry's long-term survival? Objective: The aim of this thesis is to analyze and evaluate if the food chains’ social responsibility is consistent with their customers' perception. The essay also aims to see if there are any differences between firms that are positioning themselves with low-cost concept in its business in relation to companies that do not. Method: The essay has been used up by both a qualitative and a quantitative approach to the study. The qualitative approach is based on interviews with one person in the management and a store manager in every food store chain. The quantitative approach is based on a survey with 25 random selected customers from each food store chain. Selection: The four food chains that are included in the investigation are COOP Sverige, ICA Sverige AB, Lidl Sverige and Willys. Theories: The essay uses the following theories; Porter's three generic strategies, involvement theory and service marketing triangle where the interactive and internal marketing is in focus. Empiric: The empiric consists of primary data gained from the interviews and the survey along with secondary data for complementary. Results: It is possible to find a correlation between social responsibility within the company and its customers of the firms that don’t have low-cost concept in their business, and have a focus strategy with high involvement customers. Conclusion: Corporate social responsibility is an added value, which together with the differentiation strategy or focuses strategy, has significance and plays an important role in long-term survival.

Titel: Grön marknadsföring – En kvalitativ studie om hållbarhet och grönmarknadsföring inom livsmedelsbranschen. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur ledande företag inomlivsmedelsbranschen arbetar med hållbarhet och grön marknadsföringsamt vad det kan finnas för utmaningar. För att svara på syftet användsföljande forskningsfrågor:- Hur använder sig ledande företag av hållbarhet och grönmarknadsföring inom livsmedelsbranschen?- Vilken nytta har ledande företag av hållbarhet och grönmarknadsföring inom livsmedelsbranschen?- Vilka hinder kan ledande företag stöta på vid sitt arbete med hållbarhetoch grön marknadsföring inom livsmedelsbranschen? Metod: I uppsatsen använder vi en kvalitativ undersökningsmetod för att få svarpå syfte och forskningsfrågor. Vi har således använt en kombination av eninduktiv och deduktiv forskningsansats. Teori: Hållbarhet och Grön Marknadsföring. Empiri: Empirin samlades in från sex stycken intervjuer bestående av trepersonliga samt tre telefonintervjuer. Analys: En analys av befintlig teori och insamlad empirisk data. Slutsats: Utifrån vår analys av det teoretiska samt empiriska materialet har vikommit fram till ett antal slutsatser. Företag inom livsmedelsbranschen harett proaktivt förhållningssätt gentemot hållbarhet. Arbetet med miljö ochhålbarhet kommuniceras genom grön marknadsföring och ledande företagarbetar mot långsiktiga mål. Företag inom livsmedelsbranschen ser ennytta med hållbarhet och grön marknadsföring genom att det ger enkonkurrensfördel samt en långsiktig ekonomisk lönsamhet. Det finns ävenhinder vid arbete med hållbarhet och grön marknadsföring. På kort siktmedför det en större kostnad och arbetsbelastning, det är också enutmaning med att tillfredsställa konsumentens behov och samtidigt arbetamot en mer hållbar verksamhet. En stor prisskillnad mellan traditionellaoch miljövänliga produkter är också en utmaning för företag.

Dagens komplexa försörjningskedjor försvårar informationsdelning mellan företag där främst kommunikationen brister. Inom livsmedelsbranschens färskvaruhantering kan detta få finansiella, sociala och miljömässiga konsekvenser. Teoretiskt har det visats att livsmedelsbranschen präglas av osäker efterfrågan och svårigheter i lagerhantering. Den komplexa interaktionen mellan efterfrågan, utbud, kapacitet och lager gör det svårt för företag att hitta en balans där en avvägning ofta måste göras mellan att ha ett överskott eller brist. Ett överskott innebär nöjda kunder men kan även innebär finansiella förluster och negativ påverkan på miljön genom matsvinn, medan en brist kan innebära förlorad försäljning och missnöjda kunder. Att efterfrågan är svår att förutspå samt kommuniceras felaktigt genom försörjningskedjan kan leda till att en bullwhip-effekt skapas vilket har negativa konsekvenser för samtliga aktörer i hela försörjningskedjan. Denna studie har således avsett besvara forskningsfrågan: Hur kan användningen av blockchain mildra bullwhip-effekten för färskvaror inom livsmedelsbranschen?  Denna studie avser besvara dess syfte genom en kvalitativ forskningsmetod. Detta eftersom forskarna strävat att nå en djupare förståelse för problemområdet. För att skapa en uppfattning om hur bullwhip-effekten uppstår inom livsmedelsbranschens försörjningskedjor har teori kopplat till bullwhip-effekten och dess orsaker presenterats. För att vidare förtydliga de problem bullwhip skapar har även teori kring dess konsekvenser redogjorts för.  Studien använder semi-strukturerade intervjuer där respondenterna verkar som producenter och återförsäljare i olika försörjningskedjor. De aktörer som intervjuats beskrev att de upplever diverse delar av problematiken bullwhip-effekten skapar, samt visade på att de själva, eller andra i deras försörjningskedja, bidrar till en risk för uppkomst av bullwhip. Vidare har intervjuerna visat att aktörer efterfrågar mer informationsdelning, där de framställt för- och nackdelar med detta. Nackdelarna som föreslogs av respondenterna ansågs kunna bemötas av studiens föreslagna blockchain-teknik.  Studiens resultat visar att osäker efterfrågan samt en bristande kommunikation upplevs inom livsmedelsföretags försörjningskedjor vilket kan orsaka en bullwhip-effekt som blockchain-tekniken potentiellt kan mildra. Detta genom dess transparens, säkerhet och effektivitet i informationsutbyte. Den form av blockchain som anses lämpa sig bäst för ändamålet har varit privat blockchain.

SYFTE: Uppsatsens syfte är att kartlägga på vilket sätt Axfood kommunicerar sitt hållbarhetsarbete, i avseende att se hur Axfood upprätthåller tillit genom sin kommunikation. Tillit är en viktig komponent i företagsverksamheten och därför vill jag belysa hur olika stilistiska kompositioner både kan främja och hämma tilliten till ett företag. Studien fokuseras till Axfoods avsändarperspektiv med avsikt att strukturera upp och beskriva hur företaget kommunicerar sitt arbete med hållbarhet. TEORETISK RAM: Den teoretiska ramen bygger på hur tillit skapas genom kommunikation och utgår ifrån teorier om Corporate Social Responsibility, samt det retoriska begreppet ethos. METOD: Övergripande tematisering av materialet, samt en djupgående stilistisk analys av de delar i materialet som kommunicerar Axfoods hållbarhetsarbete. SLUTSATSER: Av Axfoods kommunikation är det hållbarhetsarbetet angående miljö som ges störst utrymme. Vidare går det att utläsa vissa stilistiska skillnader beroende på i vilken kommunikationskanal materialet återfinns, samt vilket hållbarhetsarbete som kommuniceras. Det här påverkar de olika tillvägagångssätten att skapa tillit.