No description available.

No description available.

Chapter 1. 1 § jordabalken (1970:994) defines property as land that includes area, which is divided into properties. A three-dimensional property must be firm with a closed volume where top and bottom are specified. The property boundaries are described clearly according to Chapter 4. § 27 fastighetsbildningslagen. A three-dimensional property can undermine a traditional property, as well as a three-dimensional property. The benefits of an intrusion, done by property in form of three-dimensional property compared to an easement, is mainly the matter of justice. An easement is defined as usufruct, where proprietorship means having the right of use will be stronger and clearer by title by three-dimensional intrusion of the property. An intrusion can, with reference to Chapter 2. expropriationslagen, be done by authority including expropriation. A building or portion of property may be used for the benefit of the firm expropriating. For the implementation of such an intrusion an adjustment, regarding several factors between the individual and the public is taken into account. The benefits have to exceed the costs of the expropriation. Referring to the tunnel intrusion, City Line in Stockholm, the benefit will be time saved for a large number of passengers in public transport. Referring to Chapter 4. 1 § ExL, property owners who are affected by intrusion on their property are entitled to compensation for lost market value of their property. The compensation should cover damage in terms of loss in market value of the property. Additional factors that affect property can serve as a basis for reimbursement.

I Sverige finns möjligheten för staten och företag att expropriera mark från fastighetsägare för att utöka eller effektivisera en allmännyttig anläggning. En ”allmännyttig anläggning” kan till exempel handla om ett företags önskemål att anlägga teleledningar i syfte att tillgodose eller förbättra en teleförbindelse till ett område. När det gäller rätten för ett företag att dra fram ledningar av olika slag tillämpas ledningsrättslagen som är speciellt utformad för markåtkomst angående anläggandet av ledningar. I de flesta länder har staten eller exploatörer möjligheten att ta mark i anspråk för att utveckla landets infrastruktur och att gynna allmännyttan. Genom att bygga ut eller dra om en motorväg kan man se till att den utnyttjar marken på bästa sätt utan att påverka omgivningen alltför negativt. Syftet med detta arbete är att undersöka huruvida skogsägare blir påverkade eller inte av att ledningsrätter upplåts nära eller alldeles intill deras skogsvägar istället för i skogsgator som är normalfallet. Material till arbetet har samlats in genom studier och analyser av publikationer angående gällande rätt, normer och rekommendationer om ersättning, empiriskt material har införskaffats genom expertintervjuer.   Resultatet visar att skogsägare blir negativt påverkade av ledningens placering intill väg genom att den kan begränsa möjligheterna till lastning och skotning av virke vid vägen. Denna påverkan kan dock minimeras genom kommunikation och god planering parterna emellan. Vanligast är det att ledningshavaren och markägaren kommer överens om planeringen och ersättningen. Om det blir tal om expropriation används ledningsrättslagen som i sin tur hänvisar till expropriationslagen som anger vad som ska stå till grund för ersättning.

No description available.

Sammanslutningar bildas för att minska transaktionskostnaderna på marknaden, i förhoppning om ökad produktivitet. Företagets uppgift är att generera ökad vinst och aktieägarvärde, men separationen av ägandet och kontrollen ger upphov till avvikande egenintressen inom företaget. Ersättning till VD:n och ledande befattningshavare blir ett instrument för att koordinera gemensamma långsiktiga intressen med aktieägarna. Slutligen skall styrelsen och ersättningsutskottet utforma en ersättningsstruktur som gynnar företagets aktieägare och som fastställts oberoende av VD:s personliga inflytande. / The object of establishing associations is to lower market transactioncosts and to gain in productivity. The aim of the corporation is to generate profit and enhance shareholder value, but the separation of ownership and control can create diverge self interests within the corporation. Compensation to the CEO and senior management is an instrument to coordinate long term interests with the shareholders of the corporation. Finally, the board of directors and remuneration committe should design a CEO compensation structure that benefits the shareholders of the corporation, independently determined from CEO’s personal influence.

Att ett företags VD ska agera och arbeta utifrån vad som gynnar aktieägarna bäst är enproblematik som under en längre tid fångats upp och flera metoder har använts i försök attminska meningsskiljaktigheter dem mellan. En vanlig ersättningsstruktur är att VD har enfast lön, men även möjlighet att få rörlig ersättning i form av bonusar och aktierelateradeersättningar. Tidigare forskning visar att företags prestation inte visar på någon statistisktsignifikant påverkan på total ersättning till VD, medan motsatsen upptäckts för rörligersättning till VD. Det, i kombination med att det finns bristande forskning för hur dettasamband ser ut på stockholmsbörsen, mynnar ut i studiens syfte. Syftet med denna studie ärdärför att undersöka hur dessa samband ser ut för företag noterade på stockholmsbörsen.Undersökningen görs genom en multipel regressionsanalys för 178 företag noterade påstockholmsbörsen år 2019. Resultatet tyder på att total ersättning till VD stämmer överensmed tidigare forskning medan rörlig ersättning till VD inte gör det.

Bakgrund: Att förbättra prestationerna och kvaliteten inom sjukvården har på senare år kommit att bli ett viktigt mål världen över. Detta har lett till en strävan efter att ta fram nya styr- och belöningssystem inom sjukvården. Mål- och resultatstyrning har därför introducerats i allt större utsträckning, och anses av många forskare och användare som en klar förbättring jämfört med traditionella styrsystem. Samtidigt ses systemet som kontroversiellt på grund av sjukvårdens komplexitet, och frågan är om systemet är önskvärt av dem som påverkas av det. Syfte: Syftet med uppsatsen är att få en ökad förståelse för hur anställda inom primärvården upplever modellen med målbaserad ersättning. Detta görs genom en studie av anställda på en vårdcentral i Östergötland. Genomförande: Studien har ett fenomenologiskt förhållningssätt där de anställdas subjektiva upplevelser och erfarenheter står i fokus. Semistrukturerade intervjuer med fem individer från olika yrkeskategorier har genomförts. Studien genomfördes med en abduktiv ansats där referensramen justerades efter genomförd empiriinsamling. Resultat: Studien visar att en målbaserad ersättning riskerar att skapa ett missnöje hos de anställda, framför allt hos dem vars arbetsuppgifter påverkas mest och vars mål förflyttas från vad de anser vara viktigast. Essensen utifrån våra genomförda intervjuer är att ju mer individernas arbetssätt påverkas för att nå upp till målen, desto påtagligare blir det upplevda missnöjet och motståndet att uppnå dess mål. Ett stort problem är att de anställda mer eller mindre tvingas nå upp till målen då resurserna är nödvändiga för vårdcentralen. De intervjuade känner sig inte tillräckligt delaktiga i utformningen av systemet och att de därför blir styrda av personer som inte själva dagligen arbetar med patienter.

No description available.

Syftet med arbetet var att undersöka vilka syften lärare har med exkursioner och vadelever får ut av exkursioner, då exkursioner kan ersättas med exempelvis film, virtuellnatur och ta in naturen. För att undersöka detta användes semistrukturerade intervjuer.Fem lärare, som är behöriga i bland annat biologi, och 9 nio elever, som läser kursenbiologi 1 på en termin, intervjuades i denna studie. Två huvudkategorier tolkades tilllärarnas syften med exkursioner utifrån intervjuerna, ämnesmässigt innehåll ochkänslomässiga aspekter där flera olika underkategorier tolkades. Dessa tvåhuvudkategorier framkom även vad elever får ut av exkursioner. Det fanns flera olikasyften till varför lärare genomför exkursioner exempelvis: praktiskt lärande,begreppsförståelse, koppling till samhälle, motivation och gemenskap. Vissa tolkningarsom kunde göras hos lärarnas syften med exkursioner var samma hos eleverna, d.v.s.vad eleverna får ut av exkursioner. Ersätts exkursioner med andra moment förlorarelever en helhetsbild som exkursioner bidrar till. Eleverna förlorar även erfarenhet ochegenarbete som liknar verkliga arbeten. Andra moment såsom film, virtuell natur och tain naturen kan inte ersätta exkursioner utan snarare komplettera.