Syftet med denna studie är att undersöka om det finns ett samband mellan utbildningsnivå och ersättningsnivå bland styrelseledamöter i svenska bolag noterade på Nasdaq OMX Stockholm (OMXS). Vidare är syftet med studien att öka förståelsen för de ersättningsnivåer som styrelseledamöter erhåller samt de skillnader som finns i ersättningsnivå mellan olika styrelseledamöter i bolag på OMXS. Sambandet undersöks genom en multivariat regressionsanalys. Datamaterialet består av 6469 bolagsårsindivider i svenska börsbolag mellan åren 2009-2013. Jensen och Mecklings (1976) agentteori tillämpas för att redogöra för varför ersättningar till styrelseledamöter existerar. Därefter används Hambrick och Masons (1984) upper echelon-teori för att förklara varför utbildning kan vara en av de bestämmande faktorerna för en styrelseledamots ersättning. Studien kan inte påvisa att ett samband mellan utbildningsnivå och ersättningsnivå föreligger. Däremot påträffas att styrelseledamöter med utländsk härkomst har en högre utbildningsnivå än ledamöter med svensk härkomst, samt att kvinnliga styrelseledamöter erhåller en lägre ersättningsnivå än manliga styrelseledamöter givet en likvärdig utbildningsnivå.

The thesis handles the principal-agency problem between shareholders and the Chief Executive Officer. The purpose of the thesis was to examine the link between CEO compensation and corporate performance measured as a change in Market to Book ratio. Data was collected from corporate annual reports between the years 2000 – 2008 and the study covers 39 Swedish companies from the Stockholm Stock Exchange Large Cap list. To examine whether there is a link between the CEO´s compensation and firm performance, we performed a regression analysis, and no significant relation is found. We found a significant positive correlation in the relationship between shareholder return and CEO compensation; we also found a significant positive correlation in the relationship between corporate value and CEO compensation. The thesis also considered other explanatory variables to examine what may affect CEO compensation and the study investigated these by performing regressions analysis. We observed that firm characteristics such as the number of board members and the CEO ownership effect the CEO compensation.

Bonus till VD har de senaste åren varit ett hett debatterat ämne inom både media och av forskare. En hel del bonusskandaler har uppmärksammats på senare tid. Exempelvis har vissa bolag valt att öka sin rörliga ersättning till VD trots sjunkande resultat. Denna studie syftar till att mäta om samband finns mellan ersättningen till VD och företagets prestation respektive storlek. För att svara på uppsatta frågeställningar, har författarna valt en kvantitativ forskningsmetod med en deduktiv ansats där de valda teorierna appliceras på studiens resultat. Data granskas och analyseras med hjälp av hypotesprövningar, regressionsanalyser och korrelationsprövningar. Populationen som valts att behandla är de företag på Stockholmsbörsen som listades under Large Cap våren 2012. Urvalet består av 41 av totalt 58 företag. Studiens resultat har visat att det föreligger ett svagt positivt samband mellan total ersättning till VD och företagets storlek. Däremot kan det inte styrkas att företagets prestation påverkar ersättningens storlek.

In pace with the development of technology it has become more common for companies to capture employees´ intellectual property rights. In most cases it is assumed that the companies have made agreements about the intellectual property rights such as copyright and patent law. In case there is no agreement there are regulations concerning the employees´ right to inventions.In copyright law the employees right to their subject matter isn’t vested, instead the agreement and principals are applied. In both fields of law, custom have an important role, particularly when it comes to the assessment regarding reasonable compensation in patent law.The copyright law can end in a conflict with several right areas, and the reason for that is because the employment relationship isn’t vested. It is an indication that a change is necessary for better harmonization between labour law, copyright law and patent law. The Act on the Right in Employee Inventions was added because the relationship between the employer and the employees previously wasn’t vested in Swedish law. It was previously unclear who the rights to an invention created in the service belonged too. We therefore question why the employment relationship isn’t vested.In patent law the rule regarding employees´ compensation is imperative. There is however uncertainties about what reasonable compensation is. The term reasonable has led to several disputes, but by the disputes no assessment template has developed. Thereby the difficulties of interpretation regarding the meaning of the concept still stand. Many litigation are judged in a closed settlement, which leads to further problems for the general courts to determine what reasonable compensation actually means. SOU 2010:24 comes with a proposal regarding that the compensation in copyright should be vested. To validate the compensation if the salary is not enough, can be needed, for example when it comes to science inventions. It can be established that the statutory regulation in the various areas are different from each other and it can become difficult if the right areas overlap. For example when it comes to computer programs and the exemptions for teachers. / I takt med teknikens utveckling blir det allt vanligare för företagen att vilja tillvarata arbetstagares immaterialrätter. I de flesta fall förutsätts det att företagen har avtalat om de immateriella rättigheterna som uppkommit i anställningsförhållandet, så som upphovsrätt och patenträtt. I de fall avtal inte föreligger så återfinns lagreglering angående arbetstagares rätt till uppfinningar. I upphovsrätten är däremot inte anställdas rätt till sina verk lagstadgat, där tillämpas istället avtal och rättsprinciper. Inom båda rättsområdena har praxis spelat en viktig roll, särskilt vid bedömningen av skälig ersättning inom patenträtten.Upphovsrätten kan hamna i konflikt med flera rättsområden i och med att anställningsförhållandet inte är reglerat. Det tyder på att det kan krävas en förändring som leder till harmonisering mellan arbetsrätten, upphovsrätten och patenträtten. LAU tillkom på grund av att förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare inte tidigare fanns reglerat i svensk lag. Det var därför tidigare oklart vem rättigheterna till en uppfinning som tillkommit i tjänsten tillhörde. Inom patenträtten är regeln angående ersättning tvingande. Det föreligger däremot oklarheter kring vad skälig ersättning är. Begreppet skälig har föranlett flertalet tvister, men genom tvisterna har det inte uppkommit någon bedömningsmall. Därmed kvarstår tolkningssvårigheterna kring begreppets innebörd. Många tvister avgörs genom förlikning i “det dolda” vilket leder till att det blir ytterligare problematiskt för de allmänna domstolarna att avgöra vad skälig ersättning egentligen innebär. Genom SOU 2010:24 har det kommit på förslag att ersättningen inom upphovsrätten ska vara lagstadgad. Det kan vara aktuellt att lagstadga ersättningsfrågan i de fall lönen inte anses tillräcklig, vid exempelvis forskningsuppfinningar. Det kan konstateras att lagregleringen i de olika områdena skiljer sig åt och det kan bli problematiskt i de fall rättsområdena överlappar varandra, vid exempelvis datorprogram och lärarundantaget.

<p><p>Uppsatsen behandlar principal- agentproblematiken mellan aktieägare och vd. Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida det finns ett signifikant samband mellan andelen rörlig ersättningsnivå till vd och företagsvärde mätt som Tobins Q. Data insamlas från Datastream samt årsredovisningar under åren 2004-2007 och regressionsanalys genomförs för att studera hur vd-ersättning samt andra kontrollvariabler (lönsamhet, kapitalstruktur och företagsstorlek) påverkar företagsvärdet. Resultaten visar att andel rörlig ersättning till vd samt företagsstorlek uppvisar ett positivt signifikant samband med företagsvärdet. Lönsamhet uppvisar starkast koppling till företagsvärdet. Vidare finnes att kapitalstrukturen är icke signifikant i samtliga regressioner. Resultaten stöder agentteorin att ökad rörlig ersättning ökar företagsvärdet genom att minska agentkostnaderna.</p></p>

<p>Optionsprogram har varit ett vanligt medel för att rekrytera, motivera och behålla kompetent personal. De senaste åren har dock ersättningssystemen blivit mer komplexa och ju mer börsen går upp desto fler aktierelaterade ersättningsprogram dyker upp i företagen. I takt med att antalet optionsprogram ökar blir det även allt viktigare att företagen ger tillräcklig information gällande dessa i årsredovisningarna. I februari 2004 gav IASB ut standarden IFRS 2 som reglerar aktierelaterad ersättning. Denna började användas av börsnoterade företag i Sverige under 2005 och innebär kostnadsredovisning av aktierelaterade ersättningar, men även att företagen måste ge vissa upplysningar som ska underlätta för läsarna av de finansiella rapporterna att förstå optionsprogrammen.</p><p>Vi ville med denna uppsats ta reda på vilka upplysningar som företagen på Stockholm Large Cap listan skall redovisa för de aktierelaterade ersättningsprogrammen enligt IFRS 2 samt undersöka hur de följer dessa regler. För att göra detta har vi använt oss av skriftliga källor, främst i form av IFRS 2 och en analys av företagens årsredovisningar från år 2005 (alternativt 2004/2005). Analysen av årsredovisningarna gjordes utifrån ett antal punkter som vi ställt upp med utgångspunkt i upplysningskraven och Bilaga B i IFRS 2. Vi kompletterade sedan detta med en telefonintervju med en revisor från ett av Sveriges största revisionsbolag.</p><p>Efter att ha genomfört vår analys kom vi fram till att företagen i allmänhet är dåliga på att redovisa enligt IFRS 2. Något som känns oroande är att företagen har betydligt lägre poäng på de mer djupgående frågorna. Sämst är företagen på att ange vilka indata som har använts vid uträknandet av det verkliga värdet och bäst är de på att ange kostnaderna och beskriva sina program. Majoriteten av företagen säger dock att de använder Black-Scholes-modellen, detta trots att denna enligt IFRS 2:s Bilaga B sällan är lämplig vid värdering av optioner till anställda. Det verkar även finnas en ovilja att redovisa enligt IFRS 2, både i form av att företag väljer att inte följa standarden och genom att många företag undviker att direkt nämna IFRS 2 vid namn, trots att de tydligt nämner de andra standarderna. Slutligen kan man konstatera att det behövs en standardisering av informationen som skall ges. I nuläget ger företagen olika mängder information till olika kvalitet. Dessutom är informationen spridd i årsredovisningens noter och ibland även utanför. Detta bidrar till att det uppstår svårigheter för läsarna av årsredovisningarna att följa hur företagen har redovisat samt att jämföra olika företag.</p>

1999 inkorporerades vattenlagen från 1983 i vad som skulle bli den nya miljöbalken. Anledningen till reformen av lagstiftningen var delvis på grund av att man ville förstärka miljöaspekten av vattenrätten som tidigare varit genomsyrad av ett exploateringstänk. I och med reformen kom även expropriationslagstiftningen att bli gällande för vattenrättsliga ersättningsfrågor och det 25 procentiga påslag på ersättningen som tillkom 2010. Syftet med denna framställning har varit att undersöka hur ovan nämnda reformer har påverkat äganderätten för den enskilde och förutsättningarna för ersättning när det kommer till ingripande av det allmänna, bland annat när det kommer till vattenrätt. För att genomföra detta har en rättsdogmatisk metod använts där grundlagar, lagar, förordningar, föreskrifter, propositioner och doktrin har använts för att utreda och analysera rättsläget samt jämföra med tidigare rätt. Genom införandet av miljöbalken har rätten blivit tydligare och mer lättförståelig samtidigt som äganderätten har stärkts.

Organisationer använder ersättning för prestation i kombination med målstyrning för att öka motivationen hos de anställda och förbättra resultatet trots att teorierna inte är entydigt positiva. Syftet med studien är att undersöka den relativa betydelsen av självbestämd motivation och målstyrning för arbetstrivsel, organisationsengagemang och den självskattade prestationen hos anställda som arbetar under prestationsbaserad lön. Studien utfördes som en enkätundersökning på en organisation där 100 anställda deltog. Regressionsanalyser visade att inre motivation och delaktighet i mål förklarade stor del av variansen i såväl trivsel, engagemang som prestation. Även introjection, amotivation och målklarhet förklarade stor del av variationen i arbetstrivsel och engagemang. Målstyrning och EFP tycks inte ha någon underminerande effekt på motivationskvaliteten utan fungerar tillsammans när grundläggande psykologiska behov tillgodoses.

Renskötselrätt innebär enligt rennäringslagen en rätt för samer att använda mark inom ett renskötselområde till underhåll för sig och sina renar. Renskötselrätten grundas på urminnes hävd och tillkommer den som är same och medlem i en sameby. Renskötselrätt innebär en särskild rätt till fast egendom vilken existerar parallellt med äganderätten och omfattas av egendomsskyddet i 2 kap. 15 § regeringsformen. Enskilda individer kan tvingas till rådighetsinskränkningar eller till att avstå mark till förmån för allmänna intressen som infrastruktur och bebyggelse. Detta ska ske enligt reglerna för markåtkomst som återfinns i ett tjugotal lagar. Enligt Europakonventionen och regeringsformen ska den som tvingas avstå mark eller rättigheter ersättas. En fastighetsbildningsförrättning handläggs av lantmäterimyndigheten enligt reglerna i fastighetsbildningslagen. Ett återkommande problem är att värdera vilken skada en sameby lider när ersättning enligt lag måste prövas i samband med ett intrång. Syftet med detta arbete är dels att bidra med ökad kunskap om renskötselrättens juridiska innebörd, och dels att synliggöra hur renskötselrätten i nutid beaktas vid markåtkomst inom en lantmäteriförrättning. Detta för att bidra till att skapa en samsyn och en enhetlig handläggning av åtgärder som påverkar renskötselrätten. För att svara på denna studies frågeställningar har studier av förrättningsakter och intervjuer med förrättningslantmätare och en representant från Länsstyrelsen genomförts. Resultatet av studien visar att det i dagsläget är oklart hur renskötselrätten ska beaktas inom en lantmäteriförrättning och att det saknas arbetsstöd för hur renskötselrätten ska värderas vid ett intrång. I slutsatserna i detta arbete framgår det att detta beror på att det finns luckor i rennäringslagen vilket gör att den inte integrerar väl med annan lag och att det många gånger är oklart vilken myndighet som äger vilken fråga rörande renskötselrätten. För en enhetlig handläggning av ärenden som berör renskötselrätten krävs utbildning, klarläggande av vissa begrepp och bättre samverkan mellan myndigheter. Men framförallt krävs en revidering av rennäringslagen och relationen mellan den och annan lag.

<p>Ersättning för inkomstförlust vid personskada betalas enligt 5 kap. 1 § Skadeståndslagen (1972:207) och 9 § Trafikskadelagen (1975:1410) och utgör normalt den största delen av ersättningsposterna för personskada ekonomiskt räknat. Beräkning av esättning för inkomstförlust är i flera fall ett komplicerat och tidskrävande spörsmål för försäkringsbolagen och andra inblandade organ. Detta särskilt när det handlar om att fastställa den framtida inkomstförlusten för till exempel barn, arbetslösa, hushållsarbetande och egna företagare med flera.</p>