Syftet med studien var att undersöka upplevd motivation hos tävlingsaktiva inom fitness. Sex semistrukturerade intervjuer analyserades med en abduktiv tematisk ansats. Den teoretiska utgångspunkten var Self-Determination Theory (Deci & Ryan, 2000). Resultatet delades in i fyra teman: Fitness som livsstil, Målsättningens betydelse för tävlingssatsningen, Upplevd valfrihet i fitnessutövandet samt Identitetsskapande inom fitness. Resultatet påvisade en spridning i informanternas tal vad gäller motivation. Utifrån denna spridning utvecklades två profiler: den valfria- och den rigida profilen. Informanter inom den valfria profilen var enligt vår uppfattning drivna av inre motivation och självbestämda former av yttre motivation. Vår tolkning var att träningsglädje, strävan efter personlig utveckling och frihet att ta beslut utifrån lust och behov främjade inre motivation inom denna profil. Informanter inom den rigida profilen var enligt vår tolkning drivna av kontrollerade former av yttre motivation, såsom introjicerad reglering. Vår uppfattning var att minskad flexibilitet kring tränings- och kostupplägg och ett fokus på att prestera bättre än andra underminerade inre motivation inom denna profil. / The purpose of this study was to investigate the perceived motivation of competative athletes in fitness. Six semi-structured interviews were analyzed using an abductive thematic approach. The analysis was based on Self-Determination Theory (Deci & Ryan, 2000). The results were divided into four themes: Fitness lifestyle, The importance of goals in competition investment, Perceived freedom of choice in the pursuit of fitness, and Identity in fitness. The result showed a variation regarding motivation. Two different profiles were developed: the optional- and the rigid profile. Informants in the optional profile were in our opinion driven by internal motivation and self-determined forms of extrinsic motivation. Our interpretation were that training happiness, the pursuit of personal development and freedom to make decisions based on desires and needs promoted internal motivation within this profile. Informants within the rigid profile were according to our interpretation driven by controlled forms of extrinsic motivation, such as introjected regulation. Our interpretation were that reduced flexibility regarding training and diet approach and a focus on outperformin

Motivation är viktigt i alla organisationen och i alla yrkesroller. En bransch med mycket differentierade yrkesgrupper är revisionsbranschen och det kan vara problematiskt att motivera alla olika yrkesgrupper med ett och samma incitamentsystem. Då motivation enligt tidigare forskning anses förändras över tid är det viktigt för företagsledningen i ett företag att kontinuerligt arbeta med incitamentsystemens utformning (Adair, 2006, s.95). Ofta kategoriseras motivation i extern eller intern motivation där inte sällan intern motivation förespråkas. I denna studie undersöks vad som motiverar revisorsassistenter på PwC och om deras motivation kan kopplas mer till antingen extern eller intern motivation (Gagné & Deci, 2005). Studien visar att nyanställda på PwC i många fall motiveras av externa faktorer och kring detta förs en diskussion i analysdelen om att extern motivation är att föredra på vissa karriärnivåer. Studiens resultat har bidragit med att ett nytt perspektiv tillämpas på Self Determination Theory där det framkommer att intern och extern motivation båda är viktiga i en organisation och därför bör inte extern motivation förkastas till förmån för intern motivation.

Syftet med denna studie var att undersöka hur personal på ett callcenter som arbetat länge med monotona arbetsuppgifter upplever sitt arbete i förhållande till känslan av kompetens, samhörighet och autonomi, samt vad de tycker kan förbättras för att det ska uppfyllas i större utsträckning. Sex intervjuer genomfördes och materialet analyserades med hjälp av en induktiv tematisk analys. I studien framkom att alla respondenterna ansåg att det är viktigt att ha kompetens oavsett vad man arbetar med inom organisationen. Kompetensen utvecklades av individens eget driv men skulle kunna utvecklas ytterligare med fler utbildningar inom organisationen. Samhörigheten ansågs vara stark vilket gynnade samarbetet och den skulle kunna stärkas ytterligare genom fler aktiviteter arbetsgrupperna emellan. Resultatet visade att alla respondenterna upplevde att de har en känsla av autonomi i sitt arbete och kan påverka sitt arbete. Detta trots att arbete på callcenter i tidigare studiers ansetts vara mycket styrt.

Motivation kan skilja sig åt mellan individer. Tidigare studier inom självbestämmande teorin visade på positiva och negativa effekter av inre motivation, yttre motivation och amotivation. Ingen studie hade, till kännedom, jämfört olika yrkeskategorier gällande motivationstyperna. Det resulterade i studiens syfte att jämföra 4 yrkeskategorier, män och kvinnor och undersöka interaktionsteffekten, vilket var grunden till studiens 9 frågeställningar. En digital enkät distribuerades bland poliser, sjuksköterskor, banktjänstemän och lagerpersonal. Enkäten inkluderade bakgrundsfrågor och 18 påståenden från en skala som mäter motivation. 130 respondenter deltog, varav 69 kvinnor. Tvåvägs variansanalyser för oberoende mätningar användes. Signifikanta skillnader fanns mellan yrkeskategorierna gällande de 3 motivationstyperna. Ingen signifikant skillnad fanns mellan kön, inte heller någon interaktionseffekt mellan kön och yrke. Poliser och sjuksköterskor hade hög grad inre motivation och lagerpersonal hade högre amotivation än övriga 3 yrken. Resultatet och kunskapen om motivationstyperna borde ligga i allas intresse för att skapa en optimal arbetsplats med drivna medarbetare.

Idag krävs det av organisationer en kunskap om vad som får medarbetare att stanna och nya medarbetare att börja. Tidigare forskning har inriktats på området ”employee turnover” som fokuserar på vad som får den anställde att säga upp sig. Syftet med den här studien är att titta på vilka faktorer som anses viktiga i valet av arbete för att på det sättet belysa för arbetsgivare vad som kan komma att motivera människor att söka sig till en viss arbetsplats. Genom kvantitativ webbenkätundersökning samlades data in. Respondenterna var mellan 23år till 65år. Resultatet visade att det finns faktorer som ansågs som mer viktiga i valet av arbete, och faktorerna var bra kollegor, bra chef, god kommunikation och goda rutiner och strukturer. / Today it requires from organizations an understanding of what gets people to stay and new employees to start. Previous research has focused on the area of ”employee turnover” on what the employees get to resign. The purpose of this study is in contrast to ”employee turnover”, and look at what the factors rather considered as important in the choice of work and in that way highlight to employers what may come to motivate people to apply for a particular job. By a quantitative web survey, data was collected. The respondents were from 23 years to 65 years old. The results showed that there are certain factors that were considered in the choice of work, and those factors were good colleagues, a good boss, good communication, good practices and structure.

En del personer med övervikt vill gå ner i vikt, men det kan vara svårt att lyckas. Studiens syfte var att ta reda på deltagares upplevelse av sin viktminskning på Itrim. En kvalitativ studie med 9 personer, varav 7 kvinnor som deltagit i Itrims viktminskningsprogram intervjuades och datamaterialet analyserades genom meningskoncentrering. Enligt motivationsteorin Self-Determination Theory (SDT) så ökar sannolikheten för att beteendeförändringar blir bestående om de är autonoma och motivationen intern. Resultatet visade att deltagarna upplevde sin viktminskning som positiv och att Itrims koncept fungerar bra. Deltagarna motiverades genom olika uppsatta mål, använde sig av olika strategier och upplevde ett bra stöd. Genom att gå på ett viktminskningsprogram känner personerna en stark samhörighet och ser sig själva som en del av en helhet. De känner sig inte ensamma i sin situation. Svårast är beteendeförändringen då den tar tid och kräver energi, men till hjälp använder deltagarna egna personliga strategier.

Objectives: To evaluate the effects of ear points pressing at ear meridian points on obesity-related parameters( body weight, body fat, body mass index, waist, hip circumferences, and WC/HC ratio) between treatment and control groups, and we also apply the Self-Determination Theory to discuss the relationship between motivation and performance of body weight control. Methods: The study was an cross over open-parallel randomized control trial and the sample consisted of 189 volunteers who were randomly divided into two groups and the baseline characteristics were similar. In the experimental (immediate treatment) group (n=93), ear points pressing at five ear meridian points and lifestyle education were applied, while volunteers in the control (delay treatment) group (n=96) just receive lifestyle education in the first 8 weeks. At baseline, 24th, 32nd and each week of the sixteen weeks study, the outcomes mentioned above were examined in all volunteers, and related SDT questionnaires were checked during the period of 32 weeks study. Results: The result showed a statistically significant drop in BW, BMI, Waist circumference and Hip circumference during the 32 weeks in experimental (immediate treatment) and control (delay treatment) group, and better effect while using ear points pressing in the same group. But, no significant differences were found between the two groups. A SEM analysis showed that autonomous support, relatedness and original autonomy can get better competence and was related to positive consequences in BW control. And it was relative an adequate model to test the self determination theory. Conclusion: Even though the result showed a statistically significant drop in BW, BMI, WC, HC during the 32 weeks treatment in experimental (immediate treatment) and control (delay treatment) groups, and better effect while using ear points pressing in the same group. But, no statistical significance change in BW related parameters were found between the two groups. Further studies are needed to detect the effect of ear points pressing and model fit of SDT application by increasing research time, and sample sizes.

I dagens informationssamhälle blir konkurrensen allt hårdare och servicen gentemot kunden ett allt viktigare konkurrensmedel. Servicen som frontpersonal levererar gentemot kunderna blir extra viktig inom tjänsteföretag då det är en central del av verksamheten. För att frontpersonalen ska vilja göra ett så bra arbete som möjligt och agera serviceinriktat i interaktionen med kunderna är det då viktigt att de är motiverade. Handlingsfrihet är ett verktyg för att motivera sina anställda och innebär, ”Att ge anställda befogenhet att själva fatta beslut och agera efter eget huvud i problematiska situationer”. Det finns många studier som tyder på att handlingsfrihet hos frontpersonalen kan leda till ökad arbetstillfredsställelse som i sin tur kan leda till ökad motivation och bättre arbetsprestation.   Handlingsfrihet behöver dock inte nödvändigtvis leda till en mer motiverad frontpersonal som levererar en bättre service gentemot kunderna. Det är inte passande att ge alla i personalen handlingsfrihet eftersom inte alla vill axla det ansvar som följer med handlingsfriheten. En väl fungerande handlingsfrihet kan leda till ökad servicekvalitet gentemot kunden samtidigt som frontpersonalen upplever ett ökat förtroenden, välmående och motivation. Detta skulle då utgöra en yttre autonomt motiverande faktor vilket är när yttre motivationsfaktorer stämmer överens med individens egna värderingar och denne finner en inneboende glädje samt vilja i att utföra uppgifterna. Samtidigt kan en misslyckad handlingsfrihet även leda till stress och osäkerhet som i sin tur kan resultera i felaktiga beslut, försämrad servicekvalitet och en minskad motivation. Människor är olika och reagerar på olika sätt i olika situationer, vissa kanske stimuleras av ansvarstagande, ökat förtroende och utrymme för kreativitet och frihet i sitt handlingsutrymme samtidigt som andra kan vara intresserade av att ha tydliga riktlinjer för vad som ska göras oavsett situation. Utifrån ovanstående bakgrund har studien följande problemformulering:   Hur påverkar handlingsfrihet frontpersonalens upplevda yttre autonoma motivation inom tjänsteföretag?   Syftet med denna studie är att skapa en fördjupad kunskap om hur handlingsfrihet påverkar frontpersonalens yttre autonoma motivation samt att resultatet ska kunna användas av ledare inom främst tjänstesektorn.   Studien använder sig av en kvalitativ metod med en induktiv ansats som grund. För insamlandet av data har elva semistrukturerade intervjuer genomförts och transkriberat där respondenterna utgörs av kundtjänstpersonal på de fem största bankerna.   Slutsatserna visar att handlingsfrihet kan leda till en ökad yttre autonom motivation. Om det ger en ökad yttre autonom motivation eller inte beror dock till stor del på individens egen inställning till handlingsfrihet. För att kunna avgöra om handlingsfrihet passar för individen kan ledaren identifiera det genom att analysera individernas personlighetsdrag. Detta då det finns ett tydligt samband där de respondenter med högre grad av personlighetsdragen tenderar att skapa en ökad yttre autonom motivation vid mycket handlingsfrihet medan de personer som med en lägre grad av personlighetsdragen istället tenderar att få en minskad motivation av handlingsfrihet.

Sammanfattning Titel: Självständigt arbete, en studie ur fastighetsmäklarens vardag. Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Oscar Hallbygård & Oscar Hammenstål Handledare: Jonas Kågström Datum: 2014 – Maj Syfte: Författarna till denna studie har valt att undersöka fastighetsmäklarens självständiga arbete och vilket stöd arbetstagaren får av arbetsgivaren. Förmånen att ha kontroll och kunna styra över sitt eget arbete, möjlighet till självständighet samt varierande arbetsuppgifter är viktiga parametrar för att trivas på arbetet. Uppsatsen syfte lyder: Syftet med detta examensarbete är att ur ett arbetstagarperspektiv analysera huruvida chefer i praktiken stödjer/uppmuntrar sina anställda att bli mer självgående på arbetsplatsen. Metod: Uppsatsen har tillämpat ett kvantitativt metodval med hjälp utav en enkätundersökning. Inhämtad rådata har analyserats med hjälp av statistikprogrammet SPSS och redovisas i kapitel 3, 4, 5 & 6. Resultat & slutsats: Författarna till studien vill uppmärksamma följande slutsatser. Studien visar att fastighetsmäklarens personliga utveckling påverkas av arbetsgivarens autonoma stöd. Genom denna slutsats kan vi påstå att arbetsgivarens autonoma stöd kan påverka arbetstagarens upplevda autonomi och benägenheten till att ta egna beslut på arbetsplatsen Förslag till fortsatt forskning: Författarna till studien skulle vilja se en framtida studie i en bransch som är känd för att inte förespråka självständighet i yrkesrollen och se om arbetsgivaren bidrar med stöd för självständighet. Uppsatsens bidrag: Författarna till denna studie har en förhoppning att kunna bidra med kunskap kring arbetsgivarens stöd vid självständigt arbete i fastighetsmäklarbranschen. Nyckelord: Självständig, SDT, Autonomi, Utveckling, Autonomt stöd, ERG

Syftet med denna studie var att undersöka om det skiljer sig mellan kvinnor och mängällande huruvida de motiveras av intern arbetsmotivation, extern arbetsmotivation elleri vilken omfattning de saknar arbetsmotivation. Detta genomfördes via en kvantitativenkätundersökning. WEIMS-skalan användes som mätinstrument. De yngstarespondenterna var mellan 18-25 år och de äldsta respondenterna var äldre än 64 år.Majoriteten var mellan 18-25 år (38.3%), och de flesta arbetade inom vård- och omsorg,administration samt skola. Datan analyserades genom en MANOVA och resultatetvisade ingen skillnad mellan könen gällande förekomsten av intern arbetsmotivation,extern arbetsmotivation eller om de saknar arbetsmotivation.