Syfte och frågeställningar Denna studie syftar till att undersöka varför föräldrar väljer Montessoriförskolan åt sina barn. Studiens fokus riktas mot föräldrarnas sociala bakgrund samt deras egna skolerfarenheter. För att uppnå detta syfte ska författarna besvara följande frågeställningar: Varför väljer föräldrar Montessoriförskolan? Vilka egna skolerfarenheter har föräldrarna? Metod  I denna studie har författarna intervjuat sju föräldrar på tre olika Montessoriförskolor. Respondentgruppen bestod av fem föräldrar från Stockholms innerstad och två föräldrar från en förort norr om Stockholm. Resultat Resultatet från studien visar att många av föräldrarna väljer Montessoriförskolan till sina barn då dessa skolor använder sig utav välutbildade pedagoger, har en hög grad av självständighet och har ett gott rykte. Samtliga föräldrar som deltagit i studien har en akademisk utbildning och majoriteten av föräldrarna anser sig tillhöra medelklassen. Slutsats Författarna har kommit fram till att synen på eleven inom Montessoripedagogiken är det som tilltalar föräldrarna att välja en Montessoriförskola till sina barn. Skolbakgrunden har påverkat vissa föräldrar i deras förskoleval. Negativa och positiva upplevelser från deras egen skoltid har både medvetet och omedvetet gjort att valet föll på en Montessoriförskola. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 7-9. Ht 2013</p>

Sammanfattning Titel: Självständigt arbete, en studie ur fastighetsmäklarens vardag. Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Oscar Hallbygård &amp; Oscar Hammenstål Handledare: Jonas Kågström Datum: 2014 – Maj Syfte: Författarna till denna studie har valt att undersöka fastighetsmäklarens självständiga arbete och vilket stöd arbetstagaren får av arbetsgivaren. Förmånen att ha kontroll och kunna styra över sitt eget arbete, möjlighet till självständighet samt varierande arbetsuppgifter är viktiga parametrar för att trivas på arbetet. Uppsatsen syfte lyder: Syftet med detta examensarbete är att ur ett arbetstagarperspektiv analysera huruvida chefer i praktiken stödjer/uppmuntrar sina anställda att bli mer självgående på arbetsplatsen. Metod: Uppsatsen har tillämpat ett kvantitativt metodval med hjälp utav en enkätundersökning. Inhämtad rådata har analyserats med hjälp av statistikprogrammet SPSS och redovisas i kapitel 3, 4, 5 &amp; 6. Resultat &amp; slutsats: Författarna till studien vill uppmärksamma följande slutsatser. Studien visar att fastighetsmäklarens personliga utveckling påverkas av arbetsgivarens autonoma stöd. Genom denna slutsats kan vi påstå att arbetsgivarens autonoma stöd kan påverka arbetstagarens upplevda autonomi och benägenheten till att ta egna beslut på arbetsplatsen Förslag till fortsatt forskning: Författarna till studien skulle vilja se en framtida studie i en bransch som är känd för att inte förespråka självständighet i yrkesrollen och se om arbetsgivaren bidrar med stöd för självständighet. Uppsatsens bidrag: Författarna till denna studie har en förhoppning att kunna bidra med kunskap kring arbetsgivarens stöd vid självständigt arbete i fastighetsmäklarbranschen. Nyckelord: Självständig, SDT, Autonomi, Utveckling, Autonomt stöd, ERG

The purpose of this study has been to, from a teacher- and student perspective, investigate how they describe that the silent reading follows up by the teachers. The purpose has also been to investigate if the teachers believe that silent reading helps to promote students reading development and reading comprehension. To answer this I prepared the following questions: •How do the teachers describe that they follow up students silent reading? •How do the teachers believe that silent reading helps to promote students reading development and reading comprehension? •How do the students describe the silent reading and how it follows up? This is a qualitative study based on completed interviews. I have interviewed two teachers and two student groups from each teachers class. The teachers in the study teach in second grade. The study is based on Aidan Chambers theory about The reading circle and Hans-Gerog Gadamers thoughts about reading and comprehension. The results show that the follow up of students silent reading differ from the two teachers. Common for the teachers was that conversation and dialogue based on the silent reading books was missing. Furthermore, the analysis shows that teachers believe that silent reading promotes students reading skills because it’s a way to practice reading and they practice up their reading flow. They also believe that silent reading can contribute to greater love of reading as students get to choose and read books of their own interest.

Studien syftar till att undersöka barns självständiga rörelse i urbana miljöer, detta då den idag är begränsad. Det gjordes genom att ta del av föräldrars åsikter i intervjuer och via enkät, om vilka hindrande faktorer de ser för deras barns självständighet i staden. I studien lyfts även ett planerarperspektiv. Det genom kvalitativa intervjuer med tjänstepersoner, där det pågående arbetet med barnrättsfrågor och barns självständiga rörelse diskuterades. Metoderna syftade till att kartlägga faktorer samt belysa utmaningar som idag finns vid barns självständiga rörelse i urbana miljöer. Resultatet visar att föräldrars uppfattning är att trafik samt deras rädsla för främlingar var de främsta anledningarna till att deras barns självständiga rörelse begränsades. Detta förklarades genom en uppfattad inkompetens, ofta åldersrelaterad hos deras barn att bemöta utmaningar som faktorerna kan innebära. Tjänstepersonerna klargjorde de utmaningar som finns i att planera för barn i högt exploaterade och på många sätt färdig byggda miljöer. Med bakgrund i resultatet lyftes och diskuteras Stockholms framtidsgator och Barcelonas superblocks som två exempel på åtgärder för att möjliggöra barns självständiga rörelse genom att skapa mer barnvänliga och säkra miljöer.

Vårt syfte med studien har varit att undersöka hur några elever i årskurs 3 upplever den självständiga läsningen. Vårt resultat har vi kommit fram till genom två gruppintervjuer som skett med 12 elever fördelat lika på två olika skolor. De två skolorna som intervjuerna har genomförts på har inget samarbete med varandra, då de ligger i två olika kommuner. Resultatet visade att de flesta elever var intresserade och motiverade till den självständiga läsningen.

Efter sin specialistutbildning börjar barnmorskor i ett helt nytt yrke, vilket kan innebära rädsla och osäkerhet, men även spänning och positiv förväntan. Det behövs stöd i form av till exempel ett välstrukturerat mentorskap. För att kunna ge god vård och etablera en förtroendefull relation till kvinnor och deras familjer behöver barnmorskorna själva vara trygga i sin yrkesroll. Syftet med studien var att få kunskap om barnmorskors upplevelse av att bli självständig i sin yrkesroll. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats. Intervjuer gjordes med nio barnmorskor som arbetat mellan ett och ett halvt till fem år inom BB-, förlossnings- eller mödravård. Intervjuerna analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats, vilken resulterade i subkategorier, tre kategorier och ett sammanlänkande tema. Resultatet visade att nyfärdiga barnmorskor behöver ha självförtroende, inre styrka och tillit till den normala födelseprocessen samt stöd av kollegor, ett klimat som främjar fortsatt lärande och en välfungerande introduktion och mentorskap. Att bli trygg, vilket ses som en förutsättning för att bli självständig, innebär att samla erfarenheter och att kontinuerligt lära sig, vilket är en process som tar tid. Barnmorskornas självständighet anses undergå en förändring och nya barnmorskor behöver stärkas i att utveckla och integrera barnmorskekompetenser som närvaro och tillit i relationen till kvinnan. Utmaningen för nya barnmorskor för att bli självständig ligger i att balansera egen inre styrka och stöd av andra, vilket framkom som tema. Resultaten kan vara vägledande för högskolor och organisationer som anställer barnmorskor för att skapa strukturer för mentorskap och handledning, samt för barnmorskor och deras chefer för att skapa en medvetenhet om att barnmorskans självständighet behöver värnas om. / Program: Barnmorskeutbildning

Uppsatsen behandlar kiwimetoden som läsinlärningsmetod bland elever i årskurs F-2. Kiwimetoden innefattar fyra moment i läsinlärningen; gemensam läsning, vägledd läsning, självständig läsning och högläsning och metoden fokuserar på att samtala kring text. Syftet med undersökningen är bland annat att undersöka vad undervisande pedagoger anser är för- och nackdelarna med kiwimetoden och hur de upplever att eleverna utvecklas i sin läsning med hjälp av metoden. Undersökningsmetoden är intervjuer med fyra pedagoger som har olika mycket erfarenhet av kiwimetoden i läsundervisningen. Resultatet av undersökningen visar att pedagogerna upplever att eleverna tycker det är intressant med läsning och att eleverna läser mycket genom metoden. Samtal om det eleven läser, hör eller ser när hon eller han läser är utgångspunkt för förståelse av texten. Detta upplever pedagogerna som motiverande i läsinlärningen då varje elev oavsett förkunskap är delaktiga. Möjligheten att dela in eleverna i nivåanpassade grupper är en fördel, eftersom eleverna då får arbeta utifrån sin egen kunskapsnivå. Pedagogerna betonade flera fördelar med kiwimetoden. Enda nackdelen som kom fram av undersökningen var att metoden kanske inte passar alla elever; då måste pedagogen finna andra vägar för just den eleven. Kiwimetoden upplevdes annars vara en bra utgångspunkt i läsinlärningen.

Arbetet handlar om att förstå hur jag på egen hand kan utvecklas till att bli min egen lärare. Metoden är en omstrukturering av den vanliga inlärningsprocessen. Jag har valt att ta en större roll i inlärningen av tre stycken från 1900-talet för att sedan jämföra min inspelning gentemot andra musikers inspelningar och min pianolärares åsikter. Det musikaliska materialet är dokumenterat i form av två inspelningar per stycke; det första efter min egen instudering och interpretation och den andra efter genomlyssning av andra inspelade versioner av styckena samt interpretation med min lärare.

Bakgrund: Det råder en begränsad konsensus gällande en universell definition av begreppet självständig bland arbetsterapeuter, trots ett dagligt användande av begreppet. Forskningen visar på två beskrivningar av funktionsnedsättningar (medicinsk modellbeskrivning som utgår från fysisk kapacitet och social modellbeskrivning som betonar möjlighet till val, kontroll och självbestämmande) som i sin tur påverkar synen på självständighetsbegreppet. Ingen tidigare forskning är funnen som beskriver hur personer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning uppfattar begreppet och deras upplevelser av att vara självständig respektive inte självständig/beroende. En betydelsefull kunskap för att kunna arbeta klientcentrerat. Syfte: Syftet är att beskriva hur personer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning uppfattar begreppet självständig och vilka upplevelser de har av att vara självständiga respektive inte vara självständiga/beroende. Material och metod: Deltagarna i studien blev strategiskt valda utifrån ändamålsenligt urval. Individuella semi-strukturerade intervjuer gjordes med tio personer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning (fem kvinnor, fem män i åldrarna 22-65 år) via Skype. Intervjuerna analyserandes utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Personer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning anser att självständig betyder; att klara saker själv, att man kan vara självständig trots hjälp, att bestämma över sitt eget liv samt att hjälpa andra – vara kompetent. Upplevelser av att vara självständig är en förutsättning för att känna frihet. De beror på faktorer som personens inre resurser och en möjliggörande omgivning. Att inte vara självständig, känna sig beroende upplevs då man inte klarar, behärskar saker/situationer och inte blir lyssnad på. Nedsatt hälsa leder också till upplevelse av beroende. Slutsats: Självständig i betydelsen att bestämma över sitt eget liv är avgörande för upplevelsen av att vara självständig. Ju större begränsningar i självbestämmandet desto lägre upplevelse av att vara självständig och vice versa. Självständig trots hjälp, förutsätter ett partnerskap (ömsesidigt beroende) mellan personen och hjälparen. När man hjälper andra är man kompetent och självständig. Betydelse: Arbetsterapeuter bör uppmärksammas på att identifiera och stödja aktiviteter där personer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning ges möjlighet att hjälpa andra och betyda något för någon annan. / Background: There is a limited consensus regarding a universal definition of the concept independent among occupational therapists, despite the daily use of the concept. The research shows two descriptions of disabilities (medical model description based on physical capacity and social model description that emphasizes the possibility of choice, control and self-determination) which in turn affects the view of the concept of independence. No previous research has been found that describes how persons with mild intellectual disability perceive the concept and their experiences of being independent and not independent / dependent. An important knowledge to be able to work client-centered.   Aim: The aim is to describe how persons with mild intellectual disability perceive the meaning of independent and what experiences they have of being independent versus not independent/dependent. Material and methods: The participants in the study were strategically selected based on an appropriate selection. Individual semi-structured interviews were performed with ten persons with intellectual disabilities (five women, five men, aged 22-65), by Skype. The interviews were analyzed using qualitative content analysis. Results: Persons with mild intellectual disability believe that independent means; to handle things by yourself, that one can be independent despite recieving help, to make one’s own life decisions and to help others - be competent. Experiences of being independent is a qualification for feeling freedom. It depends on factors like the person's internal resources and an enabling environment. Not being independent, feeling dependent is perceived when you cannot cope, master things/situations and are not being listened to. Reduced health also entiles  experiencing dependence. Conclusions: To be independent, in the sense of making one’s own life decisions, is central for the experience of feeling independent. The more one’s self-determination is limited, the less one experiences being independent and vice versa. Independent despite help, presupposes a partnership (interdependence) between the person and the helper. When you help others - you are competent and independent. Significance: Occupational therapists should be alerted to identifying and supporting activities where persons with mild intellectual disabilities are given the opportunity to help others and mean something to someone else.

Dagens samhälle skapar tillfällen men samtidigt också nya krav på individen. Individen har idag möjligheten att själv göra sina individuella val men valen har sina baksidor och det är inte alltid så att valen utgörs helt av oss själva. Den här antologin belyser hur Det vi kallar livet… skapar valmöjligheter och vilka konsekvenser det kan ha för individen och hennes identitet och livsvillkor. Vi uppmärksammar hur deltagarna i studien ser på olika fenomen samt vilka styrningsmoment som eventuellt kan ligga bakom valens möjligheter. ”Det kallas livet…” är en kvalitativ studie som bygger på empiriskt datamaterial. Det första bidraget är en fördjupning i ungdomars framtidsval genom human-, social- och kulturelltkapitalperspektiv. En väg framåt lyfter nio ungdomars tankar om deras väg framåt genom livet. Nästa del Ungdomars väg mot självständighet ser hur individen tidigare varit bunden till dygnets ljusa timmar för att idag gå in i ett 24-timmarssamhälle som förändrar individens dygnsrytm. Hur ser ungdomar att deras livsvillkor och identitet har förändrats av dygnsrytmens processer är vad studien avser att besvara.