Den Entreprenöriella Filosofin är en studie av ideologi, kunskapssyn, betydelse och tendens i de nya kunskapskriterierna i gymnasieämnet filosofi sett i ljuset av Gymnasieskola 2011 (GY11). Uppsatsen inleds med en kort presentation av ämnet för att sedan redogöra för olika lingvistiska och semantiska tolkningsmodeller hämtade hos filosofer som Saussure, Russell och Wittgenstein vilka kommer att användas i själva analysen av de nya kunskapskriterierna. I syfte att sätta in undersökningen i en historisk kontext ges även en presentation av olika epistemologiska skolor och hur synen på kunskap i skolan har skiftat genom åren. Den efterföljande komparativa läsningen av de nya kunskapskriterierna gentemot de gamla betygskriterierna, där en rad nyintroducerade begrepp såsom entreprenör och entreprenöriellt lärande dessutom tolkas utifrån sin nya kontext visar att det har skett en förskjutning av vilka förmågor eller kunskaper som nu skall bedömas i gymnasieämnet filosofi. Textanalysen visar även att det har skett en förskjutning vad gäller kunskapssyn mot ett mer instrumentellt förhållningssätt och att detta bygger på ideologisk tendens snarare än vetenskaplig övertygelse. / Den Entreprenöriella Filosofin (The Entrepreneurial Philosophy) is a study of ideology, epistemology, meaning and tendency in the new knowledge criteria in upper secondary school subject philosophy in light of Gymnasieskola 2011 (GY11). The thesis begins with a brief presentation of the subject and then describes different linguistic and semantic interpretation models retrieved by philosophers such as Saussure, Russell and Wittgenstein, which will be used in the analysis of the knowledge criteria. In order to put the study in a historical context a presentation of the different epistemological beliefs and how the view of knowledge in the Swedish school system has shifted over the years is given. The subsequent comparative reading of the new knowledge-based criteria against the old criteria’s, with a range of newly introduced concepts such as entrepreneurship and entrepreneurial learning is also interpreted from its new context, shows that there has been a shift in the skills or knowledge that will now be assessed in philosophy. Text analysis also shows that there has been a shift in terms of knowledge towards a more instrumental approach and that this is based on ideological tendency rather than scientific beliefs.

Rapporten belyser att det kan vara tufft för en artist inom musikbranschen att avgöra om artisten ska binda sig till ett skivbolag eller om artisten ska satsa på den självständiga vägen och kommersialisera sitt konstnärliga verk på egen hand. Syftet med rapporten var att skapa förståelse för hur kommersialisering av ett konstnärligt verk kan påverka artistens upplevelse och innovation när man sajnar eller inte sajnar med ett skivbolag. För att förstå problematiken krävdes insikt kring faktorer som påverkar artistisk upplevelse och innovation med att kommersialisera musik. De faktorer som blev aktuella var kreativitet, frihet och omgivning samt hur dessa påverkar kommersialisering av musik på olika sätt. Detta möjliggjordes genom en kvalitativ forskningsmetod med abduktiv ansats där tio artister intervjuades. Genom att operationalisera de teoretiska koncepten artistisk innovation och kommersialisering av musik kunde faktorer som kreativitet, frihet, omgivning och olika sätt att nå ut med musik resultera i mätbara frågor till artisterna som har valt att sajna eller inte sajna. En analys av både teoretiskt och empiriskt material gjorde det möjligt att identifiera fördelar och nackdelar med att sajna eller vara självständig artist. De centrala nackdelarna med att signera med skivbolag är att artistens ekonomiska lönsamhet och musikaliska frihet begränsas medans fördelarna ligger i att artisten når en stor publikräckvidd samt får hjälp med kontaktnät. Nackdelarna som självständiga artister upplever grundar sig främst i att det är svårt att synas och nå en större publikräckvidd samtidigt som fördelarna är att artisterna inte har någon begränsning gällande innovation och musikskapande.

Syftet med denna uppsats är att bidra till en djupare förståelse för hursjälvständiga artister använder sig av sociala medier, dels för att nå ut till en publik,samt dels för marknadsföring inom den digitala musikindustrin. Uppsatsen nyttjarkvalitativa forskningsmetoder för både insamling av empiri samt analys av denna.Uppsatsens resultat, analys samt slutsats grundar sig i intervjuer genomförda med niosjälvständiga artister. Teorier som nyttjats vid analys är H. S. Beckers Art Worlds samtKonventioner inom dessa, tillsammans med C. M. Sashis Customer engagement cycle(CEC). Respondenter beskriver bland annat hur de nyttjar sociala medieplattformar, hurde ser på olika verktyg och strategier samt vad de anser vara viktigast för att etablera sigsom självständig artist i dagens digitala musikindustri. Något som framgick frånresultat- och analyskapitlet är att artister som nyttjat direktkommunikation med sinaföljare fått en publik som är mer engagerade i artisten. Under diskussionskapitlet såläses det även mellan raderna där det framgår att bland annat tur och hårt arbete spelaren faktor i självständiga artisters grad av etablering.

Självständig övning inom sång är ett relativt outforskat område, däremot finns det forskning om musikalisk övning ur bredare perspektiv. Föreliggande studie undersöker självständig övning som en del av sångundervisningen och hur lärarledd övning inverkar på sångelevers musikaliska utveckling. Syftet var att få kunskap om hur ett urval av sångpedagoger förhåller sig till sångelevers självständiga övning som en del av deras musikaliska utveckling. Studien genomfördes utifrån ett sociokulturellt perspektiv som teoretisk utgångspunkt. Metoden var kvalitativ med intervjuer av halvstrukturerad karaktär där sex sångpedagoger intervjuades. Resultaten visar på att musikalisk övning är mångfacetterat och inkluderar många olika aktiviteter som normalt inte skulle härledas till självständig övning. Resultaten visar även på att den självständiga övningen är beroende av olika faktorer för att kunna genomföras optimalt. Medvetenhet om sin egen förmåga ligger här tungt vilket ter sig olika beroende på sångarens ålder och mognad. Undervisningen bör anpassas till individen med tanke på förutsättningar och mål. Elever kan dra nytta av en stöttande handledare som kan bryta ner det som ska läras i mindre begreppsliga delar vilka eleven genom härmning kan lära sig och sedan använda på egen hand. Slutsatsen av studien är att vidare forskning om förhållandena mellan självständig och lärarledd övning behöver genomföras för att kunna utröna exakt vilka faktorer som är avgörande för den musikaliska utvecklingen som sångare. I studien föreslås även att en tydlig begreppsdefinition behöver klargöras vad gäller övningsbegreppet som kan etableras i institutioner för att på så sätt skapa ett gemensamt språk kring vad övning kan innebära.

Fritidslärarens uppdrag under fritidstid finns tydligt beskrivet i skolans styrdokument men fritidslärarens uppdrag under skoltid är inte lika klart bestämd. Vi som utfört denna studie utbildar oss till Grundlärare med inriktning mot fritidshem och har under utbildningens gång uppmärksammat ett fenomen att fritidslärarens uppdrag och roller under skoltid är väldigt individanpassade och har sett olika ut på alla platser vi genomfört verksamhetsförlagd utbildning (VFU) på. Syftet med denna studie är att öka våra kunskaper om fritidslärarens uppfattningar om uppdraget under skoltid och vad som påverkar dessa. Studiens forskningsfrågor är följande: Hur uppfattar fritidsläraren sin roll i klassrummet under lektionstid? Hur påverkar samarbetet och samverkan med läraren och rektor fritidslärarens uppfattningar om uppdraget under skoltid? Hur påverkar fritidslärarens förkunskaper deras uppfattningar om uppdraget under skoltid? Studien baseras på åtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer med verksamma fritidslärare. Vi undersöker fritidslärarnas uppfattningar, utan förutfattade meningar på ett induktivt förhållningssätt. Studien har en fenomenografisk ansats och visar på fenomen som tolkas från fritidslärarnas uppfattningar. Resultatet visar på fyra generella yrkesroller som de får eller tar i uppdraget under skoltid. Samarbetet och samverkan med lärare och rektor visar sig inte påverka fritidslärarens uppfattningar om uppdraget samt förkunskaperna som fritidsläraren har efter utbildning har väldigt lite påverkan på fritidslärarens uppfattning av roller i uppdraget under skoltid. De slutsatser vi drar är att fritidsläraren har fyra roller med olika uppdrag under skoltiden. Rollerna uppfattas som individuella och under arbetet med studien så visade det sig att samarbetet och samverkan med läraren oftast inte påverkade fritidslärarnas uppfattning av uppdraget. Rektors påverkan visar sig vara obefintlig, inte bara på fritidslärarens uppfattning av uppdraget utan generellt under arbetstiden. Vi menar att detta kan bero på rektorernas okunskap om fritidslärarens roll och uppdrag. Därför tror vi att fritidslärarens tid under skoltiden inte värdesätts lika högt som lärarens på vissa skolor. / <p>Godkännande datum: 2018-06-10</p>

PAX-serien har fått stort genomslag hos läsarna i mellanåldern 9–12 år. Romanerna tilltalar både vana och ovana läsare vilket fångade vårt intresse. Det är viktigt att barn läser. Samtidigt visar läsundersökningar på bristande läsförmåga och sjunkande intresse för läsning. Syftet i denna uppsats är att undersöka hur PAX-böckerna utifrån språklig uppbyggnad, dramaturgi och illustrationer kan skapa motivation till läsning och stödja läsaren under läsning.  Vi studerar tre utvalda böcker i PAX-serien: Nidstången, Mylingen och Näcken. PAX-böckerna innehåller spänning, allvar och humor. Genren är urban fantasy med inslag från den nordiska mytologin. Karaktärerna är trovärdiga och möter både vardagliga och övernaturliga problem och utmaningar. Romanerna är riktiga bladvändare med autentiskt språk, häftiga serieliknande illustrationer och korta kapitel som avslutas med spännande cliffhangers. Resultat och analys visar att texten är lättläst och att det finns många strukturer i text och bild som motsvarar vad tidigare forskning visar är stödjande och motiverande faktorer för läsaren. Vidare diskuteras vilken roll skönlitteratur kan spela i undervisningspraktiken både för elevers personliga och kunskapsmässiga utveckling.

Banksektorn är en sektor som blir alltmer reglerad genom lagar och regler. Tidigare forskning har visat att regleringar kan påverka autonomin hos anställda. Eftersom autonomin är en förutsättning för att anställda ska kunna skapa självständig motivation kan därmed den yttre motivationen bli lidande. Denna studie syftar till att undersöka vilken typ av yttre motivation som upplevs av anställda inom en organisation där det råder kraftiga regleringar. En fallstudie på ett bankkontor har utförts genom enkäter samt intervjuer skapade utifrån Self-determination theory (SDT). Vidare presenteras vilken typ av yttre motivation bankanställda upplever samt huruvida de anställda upplever de tre grundläggande behoven enligt SDT som tillfredsställda eller inte. Sammanfattningsvis visar fallstudien att den framträdande motivationstypen på bankkontoret var kontrollerad motivation. De bankanställda upplevde autonomin som begränsad, men trots detta fanns det i vissa fall indikation på självständig motivation, vilket eventuellt kan förklaras av den starka samhörigheten på arbetsplatsen.

Många forskare har under flera års tid studerat fenomenet kollektivt lärande och ännu fler harstuderat ledarskap. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om den kollektivalärprocessen i en organisation där medarbetarna arbetar relativt självständigt. Syftet är även attsynliggöra relationen mellan det kollektiva lärandet och ledarskapets påverkan.Frågeställningarna lyder därför: Hur ser den kollektiva lärprocessen ut för medarbetarna i enorganisation där medarbetarna arbetar självständigt? Hur skapar chefen förutsättningar för detkollektiva lärandet i arbetsgruppen på en arbetsplats där medarbetarna arbetar självständigt? Vihar genomfört en fallstudie och använt oss av en kvalitativ forskningsmetod där vi genomförtåtta semistrukturerade intervjuer samt två observationer av avdelningsmöten. Intervjuerna harvarit uppdelade på två avdelningar där vi för varje avdelning har genomfört fyra intervjuer varaven har varit med avdelningschefen. Forskningsresultaten visar att medarbetarna på dennaarbetsplats lär kollektivt till viss grad, trots att de arbetar relativt självständigt. Våra slutsatservisar också på att det tycks finnas en relation mellan chefens ledarskap och medarbetarnaskollektiva lärande. De båda cheferna påverkar således det kollektiva lärandet men på olika sätt. / For many years, researchers have studied the phenomenon of collective learning. Even moreresearchers have studied the phenomenon leadership. The purpose of this study is to contributewith knowledge about the collective learning process in an organization where employees workrelatively independently. The aim is also to make the relationship between collective learningand leadership's influence visible. The questions are therefore: What does the collective learningprocess look like to employees in an organization where employees work independently? Howdoes the manager create conditions for collective learning in a workgroup where the employeeswork independently? We have conducted a case study and used a qualitative research methodwhere we conducted eight semistructured interviews and two observations of departmentalmeetings. The interviews have been divided into two departments where we have conductedfour interviews for each department, one of which has been with the head of department. Ourresults shows that the employees in this workplace are collectively educated to some extent,despite working relatively independently. Our conclusions also shows that there seems to be arelationship between the managerial leadership and the collective learning of the employees.The two leaders thus influence collective learning but in different ways.

This paper aims to examine what the differences is between the three application types, native, hybrid and web. The main focus will be placed on the web app and investigate whether it could be an alternative to native and hybrid app. To explain what a web app has the capacity to do, a web app is created in wordpress. Web development is moving forward, which is obviously positive. The problem may be, however, for companies that come from a completely different industry and who wish to develop a new web solution for their company. A native app can be a very expensive investment and it is far from all companies that can pay this. This study wants to find out if a web app, could be an alternative to the native app. Furthermore, the report will examine what the possibilities are for a web app and what existing web apps there is today. Furthermore, a simple price comparison between the different app types to be made. / Den här rapporten syftar till att undersöka vad skillnaden är mellan de tre applikationstyperna, native, hybrid och webb. Störst fokus kommer att placeras på webb appen och undersöka om denna skulle kunna vara ett alternativ till native och hybrid appen. För att redogöra vad en webb app har kapacitet att göra kommer en webb app att skapas i wordpress. Webbutvecklingen går framåt vilket självklart är positivt. Problemet som kan bli är dock för företag som kommer från en helt annan bransch och som önskar ta fram en ny webb-lösning för sitt företag. En native app kan vara en väldigt dyr investering och det är långt ifrån alla företag som kan betala detta. Denna undersökning vill reda ut om en webb app kan var ett alternativ till native appen. Vidare kommer rapporten undersöka vad det finns för möjligheter för en webb app och vad det finns för webb appar idag. Dessutom kommer en enklare prisjämförelse mellan de olika apptyperna att göras.

This qualitative study examines high school students´ views on independent practice in drums, as well as the drum students' experiences of strategies for practice. The study also intends to investigate which cultural tools the drum students use in their practice and whether any form of practice culture emerges. Previous research shows that independent practice in music is influenced by cultural context, knowledge of practice strategies, the quality of the exercise, teaching content, motivation and goals. In the present study, four semi-structured interviews were conducted with drum students in high school. The collected data underwent a thematic analysis from a sociocultural perspective. The result show that independent practice in drums in high school depends on physical and intellectual tools in the form of drumsticks, practice-pads, hands, feet, knees, thighs, drums, digital playback devices and headphones, motivation, social meetings with other musicians, role models, personal goals and practice strategies. The cultural tools are appropriated according to the aspect of the drumming that the informants intend to practice. The independent exercise also proves to be a cultural tool in itself that is used to handle ensemble practice as a social context. The rehearsal culture can thus be considered an important aspect of playing music with other musicians.