Abstract INSTITUTION:                                       Konst- och bildvetenskap,                                                                                       Institutionen för kulturvetenskaper,    Linnéuniversitetet ADRESS:                                                 351 95 Växjö TELEFON:                                              076-6316902 HANDLEDARE:                                    Margareta Wallin Wictorin TITEL:                                                     Glocal Artworlds- Om globalisering i den                                                                                           Senegalesiska konstvärlden. ENGELSK TITEL:                                  Glocal Artworlds- On globalization in the Senegalese                                                                  artworld. FÖRFATTARE:                                      Lina Josefsson ADRESS:                                                 Pär lagerkvists väg 12 a                                                                  /345 52 Växjö/ TELEFON:                                              TYP AV UPPSATS:                                     C-uppsats VENTILERINGSTERMIN:                             HT 2010 Uppsatsen jämför teorier om hur den globala konstvärlden fungerar utifrån Charlotte Bydlers avhandling ”The Global Artworld Inc.” med hur det är för tre olika senegalesiska konstnärer att arbeta internationellt. Teorier om vad globalisering är och vad det innebär för samtidskonsten tas upp. Uppsatsen går sedan in på den senegalesiska moderna konsthistorien men avstamp i Négritudrörelsen, till dagens konstmarknad med Dakarbiennalen. Sedan presenteras tre olika samtida senegalesiska konstnärer. De har genom intervjuer berättat om sig själva som konstnärer och hur deras arbetsmarknad ser ut. Utifrån svaren som ges analyseras deras konstvärld med den som Charlotte Bydler beskriver i sin avhandling för att se hur globaliseringen har påverkat dem och deras karriärer. Keywords: globalisering, Charlotte Bydler, konstvärldar, Senegal, Dakarbiennalen, biennaler.

Denna studie undersöker hur kulturarbete kommer till uttryck i den mediala debatten under rådande pandemi våren och hösten 2020. Syftet med studien är att undersöka vilka diskurser som yttrar sig kring kulturarbete. Under covid-19 krisen har kulturens svåra förutsättningar kommit upp till ytan och exponerat kulturens prekära villkor för såväl den enskilde som för kulturorganisationer. Studiens teoretiska ramverk utgår från Norman Faircloughs kritiska diskursanalys med sin tredimensionella analysmodell samt Howard Beckers ”Art worlds”. Denna studie har en kvalitativ metodansats och har analyserat dokument för att undersöka hur den romantiska, instrumentella samt den kommersiella diskursen kring kulturarbete yttrar sig. Tidigare forskning visar att den romantiska diskursen kring kulturarbete har ersatts av en kommersiell och instrumentell diskurs. Samtidigt visar resultatet från studien att den romantiska diskursen reproduceras i debatten vilket påverkar uppfattningen om kulturarbete som en lyxvara i en marginaliserad sektor. Studien visar också att prekärt arbete reproduceras genom diskurser, vilket får stora konsekvenser för den enskilda kulturutövaren samt för värdet av kultur och icke mätbara värden i vårt samhälle.

The purpose of this study is to see how AI-mixing tools being integrated into mixing workflows can impact the decision-making process of mixers and their workflows. This is through six qualitative semi-structured interviews with experienced mixing and sound engineers who have experience with AI-mixing tools. The study also explores creativity, intuition and the role of experience in mixing and how that shapes interactions with AI-tools. The results show how AI-mixing tools can be used for as a tool for making more informed mixing decisions and as a learning process in mixing.

Syftet med denna uppsats är att bidra till en djupare förståelse för hursjälvständiga artister använder sig av sociala medier, dels för att nå ut till en publik,samt dels för marknadsföring inom den digitala musikindustrin. Uppsatsen nyttjarkvalitativa forskningsmetoder för både insamling av empiri samt analys av denna.Uppsatsens resultat, analys samt slutsats grundar sig i intervjuer genomförda med niosjälvständiga artister. Teorier som nyttjats vid analys är H. S. Beckers Art Worlds samtKonventioner inom dessa, tillsammans med C. M. Sashis Customer engagement cycle(CEC). Respondenter beskriver bland annat hur de nyttjar sociala medieplattformar, hurde ser på olika verktyg och strategier samt vad de anser vara viktigast för att etablera sigsom självständig artist i dagens digitala musikindustri. Något som framgick frånresultat- och analyskapitlet är att artister som nyttjat direktkommunikation med sinaföljare fått en publik som är mer engagerade i artisten. Under diskussionskapitlet såläses det även mellan raderna där det framgår att bland annat tur och hårt arbete spelaren faktor i självständiga artisters grad av etablering.

In settings such as hotels, bars and boutiques, things like cars, sodas, clothes, and cities, are fueled with the symbolic capital of graffiti. The purpose of this ethnographic study is to understand how graffiti writers, through marketing, increase the value of their work, as well as that of other products, and how this commercialization affects the meaning of graffiti.  Utilizing a perspective of social constructionism, the analysis shows how actors and social fields that are constructed as incongruous (e.g., art galleries and graffiti culture), are at the same time being mixed together to create something new, and thus create value. This study shows how practices that are considered marginal, or deviant, at the same time generate value within the general economy. Deploying an abductive approach, and building on ample empirical material, this study shows that the narrative of graffiti as something illegal is one of the main traits that enables graffiti writers to exchange subcultural capital for economic. The results show that previous research, investigating graffiti from a dichotomous perspective of either art or vandalism, do not give a satisfactory understanding of this diverse subculture.   The empirical material consists of 30 participant observations in public events, in Sweden during the autumn of 2014, where graffiti is turned into a commodity embodied with subcultural capital. Moreover, four in-depth interviews were executed with graffiti writers who have sold their competence and art for purposes of marketing, and one group interview with three of their customers. Further, several documents were collected and analyzed.