<p>Titel: Hur ser publikdeltagandet ut i svenska debattprogram hösten 2007?</p><p>Författare: Jennie Johansson och Lina Engstrand.</p><p>Handledare: Eva- Lotta Frid.</p><p>Examinator: Malin Nilsson.</p><p>Utbildning: Medie- och kommunikationsvetenskap 61-90p, Högskolan i Halmstad.</p><p>Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur publikdeltagandet ser ut i svenska debattprogram hösten 2007. Detta gjordes genom att undersöka två olika program som sändes under den aktuella tiden då studien genomfördes. Programmen som valdes var Argument och Kvällsöppet.</p><p>Metod: Kvalitativ innehållsanalys samt empiriskt material utifrån innehållsanalyserna av programmen och genom informantintervjuer med redaktörerna för respektive program.</p><p>Resultat: Genom framför allt innehållsanalyserna har vi dragit slutsatsen att publikdeltagandet i de aktuella programmen är lågt. Allmänheten intar </p><p>en svag roll och får litet utrymme både som publik och deltagare i debatterna, samtidigt som det ges endast en typ av publikdeltagande i varje program. Informantintervjuerna visade även att programmets redaktioner inte reflekterar över detta problem.</p>

<p>Den här studien syftar till att undersöka hur aktiva idrottsutövare uppfattar sportmediernas framställning av kön, och hur deras sportmediekonsumtion samt identifikation med andra idrottare (i medier) ser ut.</p><p>Studien bygger till stor del på en enkätundersökning som vi utfört på aktiva idrottsutövare i Stockholmsområdet – så väl enskilda som lagidrottare. Totalt delades 103 enkäter ut, och vi kunde använda 90 stycken. Vi har även hållit kortare intervjuer med fyra av respondenterna, som en fördjupning av det som berör våra frågeställningar om idrottarnas identifikation.</p><p>Resultaten visar att medan både manliga och kvinnliga idrottsutövare är intresserade av sportmedier, konsumerar männen sportmedier i en större omfattning. Detta kan bero på att kvinnor inte är nöjda över det nuvarande utbudet och hur kvinnliga idrottare framställs. Majoriteten anser att det rapporteras tillräckligt om herridrotten i sportmedier, samtidigt som ungefär hälften anser att damidrotten inte får tillräckligt med utrymme i medierna. Det visar sig också att kvinnliga förebilder är sällsynt hos respondenterna. De flesta har antingen en manlig eller ingen förebild.</p>

Titel: Hur ser publikdeltagandet ut i svenska debattprogram hösten 2007? Författare: Jennie Johansson och Lina Engstrand. Handledare: Eva- Lotta Frid. Examinator: Malin Nilsson. Utbildning: Medie- och kommunikationsvetenskap 61-90p, Högskolan i Halmstad. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur publikdeltagandet ser ut i svenska debattprogram hösten 2007. Detta gjordes genom att undersöka två olika program som sändes under den aktuella tiden då studien genomfördes. Programmen som valdes var Argument och Kvällsöppet. Metod: Kvalitativ innehållsanalys samt empiriskt material utifrån innehållsanalyserna av programmen och genom informantintervjuer med redaktörerna för respektive program. Resultat: Genom framför allt innehållsanalyserna har vi dragit slutsatsen att publikdeltagandet i de aktuella programmen är lågt. Allmänheten intar en svag roll och får litet utrymme både som publik och deltagare i debatterna, samtidigt som det ges endast en typ av publikdeltagande i varje program. Informantintervjuerna visade även att programmets redaktioner inte reflekterar över detta problem.

Den här studien syftar till att undersöka hur aktiva idrottsutövare uppfattar sportmediernas framställning av kön, och hur deras sportmediekonsumtion samt identifikation med andra idrottare (i medier) ser ut. Studien bygger till stor del på en enkätundersökning som vi utfört på aktiva idrottsutövare i Stockholmsområdet – så väl enskilda som lagidrottare. Totalt delades 103 enkäter ut, och vi kunde använda 90 stycken. Vi har även hållit kortare intervjuer med fyra av respondenterna, som en fördjupning av det som berör våra frågeställningar om idrottarnas identifikation. Resultaten visar att medan både manliga och kvinnliga idrottsutövare är intresserade av sportmedier, konsumerar männen sportmedier i en större omfattning. Detta kan bero på att kvinnor inte är nöjda över det nuvarande utbudet och hur kvinnliga idrottare framställs. Majoriteten anser att det rapporteras tillräckligt om herridrotten i sportmedier, samtidigt som ungefär hälften anser att damidrotten inte får tillräckligt med utrymme i medierna. Det visar sig också att kvinnliga förebilder är sällsynt hos respondenterna. De flesta har antingen en manlig eller ingen förebild.

Denna licentiatuppsats utforskar vilka värden som uppstår när allmänheten, tillsammans med professionella arkeologer, får möjlighet att engagera sig i arkeologiskt fältarbete. Projektformen där professionella arkeologer arbetar tillsammans med aktörer ur allmänheten kallas i denna studie för Deltagande arkeologi. Uppsatsen utforskar även vilka praktiker som omgärdar denna projektform samt vilka traditioner och politiska beslut som har påverkat allmänhetens möjligheter för praktiskt deltagande inom kulturmiljöarbetet. Forskningen baseras till stor del på studierna av tre svenska arkeologiprojekt, som alla bygger på allmänhetens deltagande, vilka utforskas genom enkätstudier, intervjuer och deltagande observation. Resultaten visar att projektformen genererar flera olika former av värden och vinster. För den arkeologiska vetenskapen bidrar projektformen till att platser som ligger långt från uppdragsarkeologins verksamhetsområden kan uppmärksammas och undersökas vilket resulterar i en bättre geografisk spridning av arkeologiska undersökningar och därmed en jämnare kunskapsuppbyggnad. För arrangörerna (arkeologer) är projekten en möjlighet att få ägna sig åt långvarig forskning och för deltagarna (allmänheten) en möjlighet att få ägna sig åt sina intressen, skapa värdefulla kontaktnät och vänskaper. Samtidigt uppger båda aktörsgrupperna att deltagandet bidrar till en förbättrad hälsa och välbefinnande samt till att förstärka känslorna av delaktighet till, och i arbetet kring, det materiella kulturarvet.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur relationen mellan användningen av sociala medier och kommunikationsstrategier ser ut för TV4. Vi ämnar undersöka hur företaget använder Facebook i sin kommunikation. Strävar TV4 efter en tvåvägskommunikation med publiken eller finns det snarare ett bakomliggande syfte för Facebook som marknadsföringskanal? Problem: Idag använder de flesta organisationer sociala medier som kommunikationskanal. Det finns både möjligheter och risker med kommunikation på sociala medier, men svårigheten ligger i vilken strategi och vilken typ av kommunikation som blir lyckad. Kan man urskilja någon kommunikationsstrategi för TV4 på Facebook samt är denna kommunikation lyckad för organisationen?   Metod: Studien grundas på en kvalitativ intervju med medarbetare från TV4 samt en kvalitativ textanalys av inlägg från TV4:s Facebook publicerade i december 2015, vilka analyseras i förhållande till den redovisade teorin. Vi utförde ljudupptagning under intervjun för att få så levande och riktigt material som möjligt till vår analys. Empirin för studien utgjordes således av utdrag i form av citat från den genomförda intervjun.   Resultat: Genom en kombination av symmetrisk och asymmetrisk tvåvägskommunikation lyckas TV4 behålla sitt anseende, bygga sitt varumärke starkare och samtidigt skapa en dialog med publiken. Företaget strävar efter en tvåvägskommunikation med sin publik.

Min studie beskriver hur ungdomar framställer sig själva genom Instagram och vad för påverkan det har till deras identitetsskapande. Med hjälp av 10 ungdomar vid 16 års ålder på har jag samlat ihop material som jag kopplat till teori. Dessa teoretiska perspektiv som jag använt mig av är: Identitet från Jostein Gripsrud ”Mediekultur- Mediesamhälle” 2008 samt dramaturgiska perspektivet av Erving Goffman ”Jaget och maskerna” 1974. Jag har tagit inspiration från Kenneth Ögren (2013) avhandling angående ”flickor och sociala medier” samt olika artiklar kring Instagrams påverkan på ungdomar och Berglez &amp; Olaussons förklaring av medier och identitet som bakgrund till mitt ämne. Frågorna som jag besvarar i min studie är: Hur framställer ungdomar sin online identitet genom Instagram? Vad ger detta för resultat på ungdomarnas identitetsskapande? Min studie visar att Instagram har en påverkan på ungdomarnas livsstil och identitet. Det vill säga hur individer representerar sig själva skapar det normer, mönster, status och regler i samhället som fortskrider och vi blir ständigt omedvetna påverkade av varandra och hur vi ska vara och bete oss. Sociala medier har en påverkan på oss individer och genom Instagram kultur skapar det en omedvetenhet för dessa ungdomar där de alltid ska behaga sin publik med oärligheter.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur journalister i formatet webb-TV och Youtubers arbetar med innehåll i sina inslag och videor. Det empiriska materialet består av 50 inslag från fem utvalda plattformar för webb-TV respektive 50 videor från fem utvalda YouTube-kanaler som har analyserats utifrån ett kodschema. Det empiriska materialet består även av intervjuer med tre journalister och tre Youtubers. I en kvalitativ innehållsanalys fick två testpersoner, utifrån kodschemat med angivna definitioner, analysera totalt fyra videor, två webb-TV inslag och två YouTube-videor. Forskningsfrågorna till denna studie är ”hur ser innehållet ut på fem, av uppsatsförfattarna, valda YouTube-kanaler respektive fem plattformar för webb-TV?” samt ”vad kan journalister som arbetar i formatet webb-TV lära av Youtubers när det kommer till det innehållsmässiga?” Youtubers, till skillnad från journalister, är inte pålagda att göra en nyhetsvärdering av innehållet. De lyder inte under ett yrkesetiskt regelverk med samstämmiga krav på ett demokratiskt ansvar gentemot sin publik. Youtubers kan anpassa och utforma sitt material och därmed förmedla egna åsikter och värderingar i innehållet. Den här studien har även påvisat att Youtubers har en mer personlig kontakt med sina tittare, till skillnad från journalister, som förväntas producera innehåll som är objektivt, sakligt och informativt. För vidare forskning inom ämnet kan en enkätstudie genomföras i syfte att reda ut och undersöka hur tittarna själva vill involveras och på vilka sätt de föredrar att kommentera innehållet. För vidare forskning är det även av stort värde att lyfta fram fler kvinnliga journalisters och kvinnliga Youtubers röster och åsikter när det kommer till innehållet.

<p>Problem: Teatrar står inför en ekonomisk förändring och kraven på att vara självförsörjande har blivit större. Därför framkom önskemål på förslag och åtgärder för vad Teater Västmanland bör göra för att få fler besökare.</p><p>Syfte: Syftet var att ta fram en handlingsplan med åtgärder och förslag på vad Teater Västmanland bör göra för att få fler besökare. Vidare är syftet att handlingsplanen även ska kunna appliceras på andra teatrar.</p><p>Tillvägagångssätt: I en förstudie samlades information in om teatermarknadsföring, upplevelser samt Teater Västmanland. Därefter skapades en analysmodell av teatermarknadsföringens grundpelare som låg till grund för frågeutformningen och insamling av huvudundersökningens data. För att påvisa vilka aspekter som är väsentliga då en teater vill få fler besökare gjordes en validering av huvudundersökningens data och teatermarknadsföringens grundpelare.</p><p>Handlingsplan: Uppsatsens slutprodukt är en handlingsplan som summerar de förslag och åtgärder som framkom i valideringen av teatermarknadsföringens grundpelare. Undersökningen visade att publiken är viktigt för teater då den kan påverka teatern både positivt och negativt. Publiken står för den effektivaste teatermarknadsföringen, word- of- mouth vilket många teatrar lever på. Det är väsentligt för en teater att känna sin publik, personal och teater för att kunna uppnå önskat resultat. Vidare är det viktigt att teatern har en långsiktig planering som genomsyras av ett konsekvent tänkande och agerande. Störst vikt ligger dock vid att en teater är lättillgänglig och nyskapande.</p> / <p>Problem: The Theatres´ financial situation has deteriorated and to be self supporting has got a greater importance. Therefore a wish for suggestions and arrangement on what Theatre Västmanland should do to generate more visitors came up.</p><p>Purpose: To create a Plan of Action with suggestions and arrangement on what Theatre Västmanland should do to generate more visitors. The Plan of Action has its starting point in an analysis model including the variables audience, marketing, image and experience.</p><p>Procedure: During a feasibility study information about Theatre marketing, experiences and Theatre Västmanland was collected. Thereafter an analysis model of the mainstay of Theatre Marketing was created. The analysis model underlay how the main research data was collected. To reveal the important aspects for a theatre to generate more visitors’ a validation was made between the main research and the mainstay of Theatre Marketing.</p><p>Plan of Action: The result of this thesis is a Plan of Action which summaries the suggestions and arrangement that was revealed in the validation of the mainstay of Theatre Marketing. The Survey showed that the audience is important for a theatre while it can affect the theatre both positive and negative. The audience uses the most effective theatre marketing method, word- of- mouth, which is a method that many theatres depend on. It is essential for a theatre to know their audience, personnel and theatre to be able to achieve good results. Further needs a theatre a long- term planning that pervade a coherent thinking and acting. The most significant feature for a theatre is to be easy to access and to be innovative.</p>

Henriksson, Malin (2012). Talängslan hos högskolestudenter. En studie av hur högskolestudenter med talängslan upplever att hälsan och studierna påverkas av detta. C-uppsats i Folkhälsovetenskap. Akademin för hälsa och arbetsliv, Högskolan i Gävle. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur högskolestudenter med talängslan upplever sin talängslan och uppfattar att denna påverkar deras studier och hälsa. En litteraturgenomgång visade att talängslan dels är en självupplevd problematik men även ett fysiskt tillstånd. Så mycket som en fjärdedel av befolkningen lider av detta. Studenter som tacklas med ängslan är en utsatt grupp, dels på grund av samhällets och skolans krav på vad individen bör klara av, dels på individens hälsa och rätt till inflytande och delaktighet i samhället. Det finns begränsad forskning inom området talängslan, det är därför nödvändig att belysa problemet för att få ett ökat intresse. Vald metod var intervjuer med fyra kvinnliga högskolestudenter i åldrarna 20 till 23 år, där tematisk analys användes för bearbetning av data. Resultatet visade att studenterna upplevde att det är både fysiskt och psykiskt påfrestande att tala inför grupp. Studierna påverkades i vissa fall, främst för att ängslan tog fokus från lärandet. De upplevde att deras hälsa påverkades av deras ängslan, dock olika mycket samt på olika sätt. Samtliga deltagare hade en positiv framtidstro gällande hanteringen av talängslan. Slutsatsen av studien är att studenternas hälsa och studier påverkas av deras talängslan med olika fysiska och psykiska reaktioner. För dem som är drabbade är detta ett problem som behöver tas itu med och bli mer uppmärksammat. Det finns mycket begränsad forskning inom området för hur en talängslig student påverkas av sin ängslan, därför är det nödvändigt att uppmärksamma detta. Inte minst för att belysa och acceptera talängslan inom den akademiska världen, samt som ett folkhälsoproblem med lämpliga hälsofrämjande åtgärder. / Henriksson, Malin (2012). Speech anxiety in university students. A study investigating how university students with speech anxiety experience that their anxiety affects their studies and health. Bachelor’s thesis in public health. The faculty of health and occupational studies, University of Gävle, Sweden. The aim of the study was to examine how university students with speech anxiety experience their anxiety and perceived that it affects their studies and health. Background research shows that as much as one quarter of the population suffers from speech anxiety. Students affected by this are in a vulnerable group, partly because of the academic requirements to speak in public and their ability to participate within and influence society. The method used was interviewing four female collage students aged between 20 – 23 years old and analyzing the interviews using thematic analysis. The results showed that it was both physically and mentally demanding to speak in front of a group. The students perceive that their health and ability to learn is affected by their speech anxiety, albeit to different degrees. All participants were positive regarding handling their speech anxiety in the future. The conclusion is that the student’s health and studies are affected by their speech anxiety with physical and mental reactions. There is little research in the field of how a student with speech anxiety gets affected by this. In order to proceed, the problem for those affected needs to be addressed and awareness to be increased among academic communities as well as public health with appropriate health promotion.