<p>Den här studien syftar till att undersöka hur aktiva idrottsutövare uppfattar sportmediernas framställning av kön, och hur deras sportmediekonsumtion samt identifikation med andra idrottare (i medier) ser ut.</p><p>Studien bygger till stor del på en enkätundersökning som vi utfört på aktiva idrottsutövare i Stockholmsområdet – så väl enskilda som lagidrottare. Totalt delades 103 enkäter ut, och vi kunde använda 90 stycken. Vi har även hållit kortare intervjuer med fyra av respondenterna, som en fördjupning av det som berör våra frågeställningar om idrottarnas identifikation.</p><p>Resultaten visar att medan både manliga och kvinnliga idrottsutövare är intresserade av sportmedier, konsumerar männen sportmedier i en större omfattning. Detta kan bero på att kvinnor inte är nöjda över det nuvarande utbudet och hur kvinnliga idrottare framställs. Majoriteten anser att det rapporteras tillräckligt om herridrotten i sportmedier, samtidigt som ungefär hälften anser att damidrotten inte får tillräckligt med utrymme i medierna. Det visar sig också att kvinnliga förebilder är sällsynt hos respondenterna. De flesta har antingen en manlig eller ingen förebild.</p>

Den här studien syftar till att undersöka hur aktiva idrottsutövare uppfattar sportmediernas framställning av kön, och hur deras sportmediekonsumtion samt identifikation med andra idrottare (i medier) ser ut. Studien bygger till stor del på en enkätundersökning som vi utfört på aktiva idrottsutövare i Stockholmsområdet – så väl enskilda som lagidrottare. Totalt delades 103 enkäter ut, och vi kunde använda 90 stycken. Vi har även hållit kortare intervjuer med fyra av respondenterna, som en fördjupning av det som berör våra frågeställningar om idrottarnas identifikation. Resultaten visar att medan både manliga och kvinnliga idrottsutövare är intresserade av sportmedier, konsumerar männen sportmedier i en större omfattning. Detta kan bero på att kvinnor inte är nöjda över det nuvarande utbudet och hur kvinnliga idrottare framställs. Majoriteten anser att det rapporteras tillräckligt om herridrotten i sportmedier, samtidigt som ungefär hälften anser att damidrotten inte får tillräckligt med utrymme i medierna. Det visar sig också att kvinnliga förebilder är sällsynt hos respondenterna. De flesta har antingen en manlig eller ingen förebild.

Syftet med uppsatsen är att belysa hur kvinnoideal och värderingar reproduceras på Instagram genom att undersöka hur de gestaltas i reklamfilm som använder influencer marketing. Genom att analysera och jämföra den visuella gestaltningen med det verbalt uttryckta i samband med betalda samarbeten kan frågeställningarna besvaras. 1) Vilka likheter och skillnader finns mellan det visuella och det verbala framställandet av kvinnoideal och värderingar i betalda influensersamarbeten? 2) På vilket sätt använder sig företagen av influencers uttalade ideal och värderingar i reklam?  De teoretiska utgångspunkterna har behandlat skapandet av influencers, förtroendet till influencers, feministisk teori och marknadsföring, feministisk blickteori, Goffmans teori om könsframställning samt gestaltningskomponenterna. I studien har jag utifrån denna teoretiska ram och en semiotisk innehållsanalys analyserat två reklamfilmer från de svenska företagen Aimn och Deodoc som använder influencer marketing publicerade på Instagram. Därefter har jag jämfört det visuella materialet med verbalt material i form av de medverkande influencers uttalade åsikter som de yttrat i reklam för respektive företag. I min analys av det rörliga materialet är underordning och en sexualiserad bild av kvinnan frekvent förekommande i porträtteringen. I Aimns video användes ofta en ovanifrån-vinkel och ifråntagandet av blicken som förminskar och underordnar objektet i relation till betraktaren. I Deodocs video användes en neutral kameravinkel och hon har en blick som möter kameran, på så sätt en kontroll av sin egen blick och en mer jämställd maktrelation till betraktaren. Beröring användes både i syftet att uttrycka ömtålighet och styrka i båda reklamfilmerna. I det verbala materialet användes starka ord och värderingar som anspelade på en stolt och stark kvinna. Dessutom uttrycktes ett värde i att vara naturlig och ”som man är” i det verbala materialet medan det visuella uttryckte en iscensättning och idealet som en fixad attraktiv kvinna. Resultatet tyder alltså på att de två kvinnliga influencerna gestaltades olika i den visuella och verbala gestaltningen.  På frågeställning ett kunde slutsatsen dras att i Deodocs video överensstämmer värderingarna även om företaget prioriterat en visuellt snygg scen där Bianca Ingrosso sexualiseras snarare än porträtteras som naturlig. Verbalt lyfter man i kampanjen menstruation som något naturligt som ingen bör skämmas för men i det den visuella gestaltningen görs detta på ett attraktivt sätt. I Aimns video så har slutsatsen för den första frågeställningen dragits att videon visuellt anspelar på kroppen som ett objekt medan influencern Nicole Falciani verbalt uttalar sig om insidan och vad kroppen kan göra som det viktiga. På den andra frågeställningen om hur företag använder sig av influencers unika och förtroendeingivande särställning i reklam har slutsatsen dragit att dessa företag har använt en influencer för att skapa förtroende och tillit till företaget och budskapet. / The purpose of this essay is to examine how women's ideals and values are reproduced on Instagram by examining how they are embodied in commercials that use influencer marketing. By analyzing and comparing the visual design with the verbally expressed within a paid collaboration, the questions can be answered: 1) What are the similarities and differences between the visual and the verbal presentation of women's ideals and values in paid influencer collaborations? 2) In what way do companies use influencers' stated ideals and values in advertising? The theoretical basis explains the creation of influencers, trust for influencers, in addition to a feminist theory, marketing, feminist gaze theory, Goffman's theory of gender representation and the design components. The study uses semiotic content analysis to analyze two commercials from the Swedish companies Aimn and Deodoc that uses influencer marketing published on Instagram. Then I compared the visual material with the verbal material in the form of the participating influencers' expressed opinions that they expressed in advertising for each company. In my analysis of the visual material, subordination and a sexualized image of the woman are frequent in the portrayal. Aimn's video frequently uses a camera angle from above and presents Nicole without a gaze which diminishes and subordinates her in relation to the observer. In Deodoc’s video, a neutral camera angle is used and Bianca is given a gaze that meets the camera, thus she owns her gaze and has equal power relationship to the viewer. Touch was used both to express fragility and strength in both commercials. In the verbal material, strong words and values which alluded to a proud and strong woman were used. Additionally, a value in being natural was expressed in the verbal material while the visual expressed a staging and the ideal of a fixed attractive woman. The results thus indicate that the two female influencers were portrayed differently in the visual and verbal portrayal. To answer the first question, it could be concluded that in Deodoc's video, the values are consistent even if the company prioritizes a visually attractive scene where Bianca is sexualized rather than portrayed as natural. Verbally, the campaign shows menstruation as something natural that no one should be ashamed of, but in the visual design, this is done attractively. In Aimn's video, the conclusion for the first question has been drawn that the video visually alludes to the body as an object while the influencer Nicole Falciani verbally speaks about the inside and what the body can do as the most important. To answer the second question about how companies use influencers' unique and trustworthy position in advertising, it has been concluded that these companies have used an influencer to create trust and confidence in the company and the message.