No description available.

SAMMANFATTNING Bakgrund Med ökad migration följer en befolkning med språkliga variationer. I det vardagliga livet kan en individs kunskaper i svenska vara tillräckliga men när en individ blir patient och hamnar i en sjukvårdssituation kan språkliga eller kommunikativa hinder uppstå. Det beror på att förmågan att behärska ett språk är situationsberoende. Kommunikation sker i många olika former, i centrum står överföring av information mellan avsändare och mottagare. När informationsöverföringen sker i båda riktningarna och informationen som förmedlas bekräftas av de som är inblandade sker kommunikationen på ett säkert sätt. Inspektionen för vård och omsorg har identifierat kommunikation som ett riskområde inom hälso- och sjukvården. Genomgående i denna studie används Joyce Travelbees teorier och begrepp som omvårdnadsteoretiskt perspektiv. Syfte Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnad då patienten har bristfälliga kunskaper i det svenska språket. Metod En kvalitativ intervjustudie med sju sjuksköterskor genomfördes med hjälp av semistrukturerade frågor. Det insamlade materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med fokus på både manifest och latent innehåll. Resultat I innehållsanalysen framkom tre huvudkategorier: kommunikation och omvårdnad, det mellanmänskliga mötet och kommunikationsstrategier. Deltagarna upplevde att kommunikation och omvårdnad är grunden för att få en välinformerad och delaktig patient. De hinder som uppstod då ett gemensamt språk saknades var att deltagarna inte kunde få ett bekräftande från patienten under omvårdnadsprocessen, vilket påverkade den negativt. De kommunikationsstrategier som användes visade sig ha både för- och nackdelar. Slutsats Sjuksköterskors erfarenheter av kommunikation varierade, känslor av osäkerhet uppstod i kommunikationen då patienten hade bristfälliga kunskaper i det svenska språket. Kommunikationsstrategier för att överkomma hinder i kommunikation bör utvecklas med tydligare rutiner och riktlinjer för att en god omvårdnad på lika villkor till alla i befolkningen ska vara möjlig.

Eftersom intressenter kräver insyn i företags miljöarbete är detta viktigt att kommunicera. Företag kan inte kommunicera likvärdigt med samtliga intressenter varför de primära bör prioriteras och kommunikationsstrategi bör ses över. För kommunala bostadsföretag är miljömedvetenhet viktigt i och med det samhällsansvar och miljöpåverkan de har. För dessa är också kommun och ägare, som vanligtvis är två olika intressenter, samma interna aktör. Syftet är att undersöka hur ett kommunalt bostadsbolag förhåller sig till sina primära interna och externa intressenter vad gäller miljömedvetenhet. Detta görs genom att undersöka hur företaget bör prioritera och kommunicerar miljömedvetenhet till sina intressenter. Intervjuer med anställda från ett bostadsbolags huvudkontor analyserades tillsammans med sekundärdata och teori. I undersökningen framkom att ägare bör prioriteras högst, sedan investerare och resterande intressenter lika. Informationsstrategi användes för samtliga intressenter. Involveringsstrategi användes för de interna och en extern. De sistnämnda hade den närmaste relationen till företaget varvid samband påvisades mellan närhet och involveringsstrategi.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur relationen mellan användningen av sociala medier och kommunikationsstrategier ser ut för TV4. Vi ämnar undersöka hur företaget använder Facebook i sin kommunikation. Strävar TV4 efter en tvåvägskommunikation med publiken eller finns det snarare ett bakomliggande syfte för Facebook som marknadsföringskanal? Problem: Idag använder de flesta organisationer sociala medier som kommunikationskanal. Det finns både möjligheter och risker med kommunikation på sociala medier, men svårigheten ligger i vilken strategi och vilken typ av kommunikation som blir lyckad. Kan man urskilja någon kommunikationsstrategi för TV4 på Facebook samt är denna kommunikation lyckad för organisationen?   Metod: Studien grundas på en kvalitativ intervju med medarbetare från TV4 samt en kvalitativ textanalys av inlägg från TV4:s Facebook publicerade i december 2015, vilka analyseras i förhållande till den redovisade teorin. Vi utförde ljudupptagning under intervjun för att få så levande och riktigt material som möjligt till vår analys. Empirin för studien utgjordes således av utdrag i form av citat från den genomförda intervjun.   Resultat: Genom en kombination av symmetrisk och asymmetrisk tvåvägskommunikation lyckas TV4 behålla sitt anseende, bygga sitt varumärke starkare och samtidigt skapa en dialog med publiken. Företaget strävar efter en tvåvägskommunikation med sin publik.

Syftet med denna studie är att belysa vilka former av kommunikationsstrategier som förskollärare upplever som framgångsrika i arbetet med att lösa konflikter och skapa möjligheter för lärande, samt hur de arbetar strategiskt för att förebygga konflikter i förskolan. Detta för att få en förståelse för hur förskollärare kan kommunicera med barn under konflikter och hur konflikter kan hanteras i förskolan. En kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade personliga intervjuer användes för att uppnå syftet och besvara frågeställningarna. Intervjuerna genomfördes på fyra olika förskolor med sex verksamma förskollärare som har olika lång yrkeserfarenhet. Studiens resultat visar att det finns både olikheter och likheter i hur förskollärare kommunicerar och hanterar konflikter. De använder sig av olika kommunikationsstrategier beroende på barn och situation. Förskollärarna kan stötta och vägleda barnen på olika sätt i konfliktsituationer, exempelvis genom att medla med barnen eller genom att bekräfta barnets känsla, och sedan låta barnen komma på en lösning till konfliktsituationen. I vårt resultat framkom att förskollärarna ser det ickeverbala språket som en viktig aspekt när de kommunicerar med barn under konfliktsituationer. Det är viktigt enligt förskollärarna att använda kroppsspråket, ha ögonkontakt och att visa med hela ansiktet, samt använda rösten för att förstärka budskapet. Förskollärarna lyfter fram att de arbetar förebyggande mot konflikter genom att vara nära barnen och arbeta med värdegrunden. I vårt resultat framkom det även att de ser konflikter som en lärandesituation där barn främst lär sig normer och värden, samt det sociala samspelet.

Aim: The aim of this study was to analyse how corporations can learn from past issues and corporate crises and to see how they use this knowledge in the management of subsequent issues and corporate crises. Furthermore, the influence of media on the possible intensification of the issue or corporate crisis, but also its impact on the company’s usage of knowledge management, was to be analysed. Method: The study was carried out through a case study method, in the hope of being able to analyze how a company makes use of knowledge management in the communication that occurs during issues and corporate crises. A semi-structured interview was conducted, with the head of public relations of the chosen company as a respondent. The purpose of the interview was to analyze the underlying factors behind a specific way of communicating. Content analysis was made on both press releases, to quantify and see if communication evolved over time, but also in news articles, to see how media's portrayal of different situations had changed with time. Result & conclusions: The study has shown a tendency for companies to use knowledge management in order to make the communication of issues, especially those that are fairly routine and continuous, more effective than beforehand. The more issues a company undergoes, the greater the possibility is of being able to use knowledge management. Another tendency that this study has shown support for is that as much as a company can make use of knowledge management to improve their communications, the media also tends to use knowledge management to facilitate their exposé of issues and corporate crises. This was visualized by the result that media to a greater extent today publishes articles that only contains the information that the company has published in their press releases, as compared to in the beginning of the period being studied, when the media to a greater extent brought in other types of information, which was not depicted in the company’s press releases.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka variationen i utläsningen av matematiska symboluttryck och vilka strategier, liknande dem som identifierats vid andraspråks-kommunikation, som används för att överkomma problem vid muntlig kommunikation av uttrycken. Genom att studenter fick läsa utvalda symboluttryck högt innantill, men också med ord skriva hur de skulle läsa olika integraluttryck, identifierades en rad olika strategier för utläsning och många variationer noterades. Då den skriftliga datainsamlingsmetoden var ny, utvärderades denna. Att instruera informanterna om att ”skriva som de skulle säga” resulterade i text som lätt kunde översättas i talspråk och därefter analyseras på liknande sätt som muntliga utläsningar. Studien resulterade i en presentation av några av de vanligaste variationerna när det gäller utläsning av valda symboluttryck; en ovan läsare av integraluttryck kastar t.ex. relativt ofta om integrationsgränserna och/eller utelämnar ”dx”, att göra omskrivningar för att kompensera för bristande ordförråd är vanligt och vid uttal av en främmande symbol verkar de flesta välja att ersätta uttalet med uttalet av en till formen likartad symbol. Att många av de strategier som förekommer vid andraspråkskommunikation kunde identifieras vid symbolutläsningarna kan vara ett tecken på att de hinder man ska överkomma vid kommunikationen, t.ex. brister i ordförråd och komplikationer vid språkväxling, liknar varandra. Vikten av att kunna läsa symboluttryck, dels för att lösa matematiska problem, men också för att förstå matematiska texter diskuteras. Att öva på att översätta symboluttryck till talat språk kan vara värdefull matematikundervisning.

Denna studie syftar till att öka förståelsen för olika samhällsaktörers, i denna studie sex företag och två ideella organisationer, strategier för sociala medier. Hur strategierna ser ut, hur de formas, samt om det existerar några skillnader eller likheter mellan de två grupper vi valt att ställa mot varandra i en jämförelse. Uppsatsen bygger på tre frågeställningar: Hur ser olika samhällsaktörers kommunikationsstrategier för sociala medier ut? Hur väljer de strategier för sin närvaro på sociala medier? Finner vi likheter eller är skillnaderna fler? Undersökningen baseras på en kvalitativ studie vilken genomfördes med hjälp av intervjuer med representanter från de åtta samhällsaktörerna. Vi har i denna studie valt att undersöka olika aktörer, större och mindre baserat på antal anställda, som för en spridning av idéer, synvinklar och strategier verkar inom olika områden, men som också skiljer sig åt när det gäller resurser för kommunikation. Undersökningens huvudsakliga resultat visade att skillnader existerar mellan de mindre och större samhällsaktörerna i frågan om hur kommunikationsstrategierna ser ut samt hur de formas, men att skillnaden inte behöver bero på storleken av ett företag eller en organisation. Det finns många andra faktorer som spelar in när strategier för sociala medier bestäms, som till exempel bransch, målgrupp samt vad och hur man vill kommunicera. Vidare kan vi konstatera att de större och mer resursstarka aktörerna medvetet är försiktiga i sitt agerande på sociala medier och lägger resurser på att forma övergripande strategier, medan de mindre samhällsaktörerna tycks forma mer specifika strategier. De mindre aktörerna är i många fall mer beroende av sociala medier som kommunikations- och marknadsföringskanal och använder därför dessa flitigare. Resultatet analyserades med hjälp av teorin Social Media Use in Organizations, Affordances of Visibility, Editability, Persistence, and Association, vilken behandlar sociala mediers funktion i organisationers och företags kommunikation. Som komplement till denne användes begreppen Web 2.0, nätverkssamhälle och nätverksekonomi vilka skänkte djup till huvudteorin.

The purpose of this thesis is to examine CSR communicationoriginating from two very different sectors – the fast-foodsector and the public-transport sector. This is done through amixed-methods approach combining a qualitative andquantitative research design. The study is based on contentthat was published during 2014 on Facebook andTwitter. In a comparative study similarities and differenceswill be analyzed with the aim to shed some light on how thedifferent sectors use CSR and with what intent. Thequantitative study showed that CSR communicationfrom the fast-food sector was more extensive than CSRcommunication from the public-transport sector. Thequalitative study suggested that both industries to a greatextent use the same communication strategies whencommunicating issues relating to CSR.