Uppsatsen handlar om lärares undervisning om språkliga strategier i ämnet franska på gymnasiet. Syftet är att undersöka hur några lärare undervisar om strategier och vilken betydelse man anser att strategieundervisningen har. Med utgångspunkt i ämnesplanen för moderna språk definieras ett antal områden där språkliga strategier på olika sätt figurerar. Dessa är reception (läs- och hörförståelse), interaktion och skriftlig och muntlig produktion, samt inlärning i form av språklig medvetenhet och ordinlärning. Dessutom undersöks alltså vilken betydelse lärarna tillmäter strategiundervisningen. I uppsatsen ges en bild av begreppet strategi som det används inom andraspråksinlärningen, dess bakgrund, och hur man kan klassificera strategier. En presentation av hur man kan arbeta med strategier i undervisningen ges. Resultat från en studie av elevanvändning av strategier presenteras. Med kvalitativ intervju som metod undersöks hur sex informanter, alla lärare i franska med lång erfarenhet av yrket, undervisar om strategier inom de områden som nämnts. Ett resultat är att man arbetar mycket med att försöka medvetandegöra eleverna på olika plan. Det handlar till exempel om medvetandegörande om varför man gör en specifik uppgift och vad som kan vara viktigt att tänka på när man gör den, men också om vad det övergripande syftet med undervisningen är. Ett annat resultat är att lärarna i undersökningen har lite olika syn på strategiundervisningen, kanske som ett resultat av hur studiemotiverade eleverna är. Samtliga lärare anser att strategierna har en viktig plats i undervisningen, eftersom de bland annat synliggör målen för inlärningen. Vissa lärare tycker också att strategierna är viktiga för att många elever idag inte är beredda att lägga tid på sina språkstudier. Strategikunskapen hjälper sådana elever att ändå kunna kommunicera.

Syftet med arbetet är att undersöka hur kommunikation mellan modersmålslärare i arabiska och barn och elever som har olika arabiska dialekter kan se ut. Metoden som användes var observationer av tre grupper en grupp från förskola, en grupp i åk 1 och 2 och en grupp i åk 5 och 6. Observationerna kompletterades med kvalitativa intervjuer med barn, elever och modersmålslärarna i arabiska. Resultatet av undersökningen visar att modersmålslärarna, barnen och eleverna använde sig av varierande kommunikationsstrategier under en lektion. Kodväxling och kroppsspråk var de vanligaste strategierna som användes under samtal och diskussion. Modersmålslärarna, barnen och eleverna använde sina dialekter under samtal med kodväxling till svenska med enstaka ord eller hela meningar. Vissa elever utnyttjade också strategin att använda synonymer. Modern standardarabiska användes bara under läsning eller skrivning av texter. Slutsatsen blir att barnen, eleverna och modersmålslärarna kunde kommunicera med varandra trots olikheter i dialekter genom användning av olika kommunikationsstrategier.

Ungefär 40 procent av de som insjuknar i stroke varje år drabbas av afasi som följd. Hjärnskadan som uppstår påverkar personens förmåga att uttrycka sig i ord vilket leder till kommunikationssvårigheter. Inom vården utgör kommunikationen en viktig roll för att skapa delaktighet för patienten. Då patienten lever med kommunikationssvårigheter behöver sjuksköterskan anpassa sitt sätt att kommunicera på. Syftet med denna studie är att beskriva sjuksköterskans levda erfarenhet av att kommunicera med patienter med afasi efter stroke och användandet av strategier vid kommunikationen. Valet av metod är en litteraturstudie som baseras på 11 vetenskapliga artiklar, både av kvalitativ och kvantitativ metod. Resultatet presenteras i fyra teman med två underteman vardera. De olika teman visar negativa upplevelser relaterat till kommunikationen ur ett sjuksköterskeperspektiv, hinder för kommunikation, användandet av samtalsstrategier och kommunikationsprogram. I diskussionen lyfts och diskuteras fynd som framkommit i resultatet, bland annat behovet av ökad kunskap och träning för sjuksköterskor inom kommunikation med denna patientgrupp. Slutsatserna som kunde dras utifrån resultatet var att ytterligare forskning krävs inom området för att vidareutveckla strategier för kommunikationen och att undervisning kring icke-verbal kommunikation borde utgöra en större del av sjuksköterskeutbildningen.

Kunskap och förståelse för kommunikation och interaktion mellan sjuksköterskan och barn/föräldrar är nödvändigt för att förbättra patientsäkerheten. Alla har rätt att få information utifrån sina egna förutsättningar, individanpassad information. Litteraturstudiens syfte var att belysa kommunikationens betydelse för föräldrars delaktighet i barnets vård. Både kvantitativa och kvalitativa artiklar hittades vilket matchade syftet. Slutsatserna i artikelresultaten ledde fram till följande kategorier: omgivande faktorer, sjuksköterskans förhållningssätt och kommunikationsstrategier. Faktorer som påverkar kommunikationen och föräldrars delaktighet i barnets vård var: tidspress, bemanning, hjälpmedel i form av informationsblad på olika språk, sagor och tolk. Även förmågan att individanpassa informationen utifrån förälderns kunskapsnivå utifrån deras situation framkom som viktigt. Kommunikationsstrategier som fungerade var att upprepa information på ett enkelt språk och att föräldern återberättade. En öppen och personlig attityd hos sjuksköterskan gjorde att föräldern kände sig delaktig. Användandet av nutidens teknik inom vården bör öka. Forskning kring olika skattningsinstrument av föräldrarnas läs- och skrivförmåga, och deras "health literacy", känns angeläget att fokusera på för att anpassas till svenska förhållanden.

p.p1 {margin: 0.0px 0.0px 0.0px 0.0px; font: 12.0px Helvetica} For a long time there has been a problem with unwanted emissions to sanitary systems that causes problems in pipelines, pump stations and in wastewater treatment plants and also adversely affect the quality of the sludge. The wastewater contains for example: sanitary products, hair, grease, pharmaceutical residues etc. also the purification of the wastewater requires large investments. The aim of this study was to investigate the wastewater treatment plants (WWTP) communication methods to reduce the emissions from households to wastewater treatment plants. The study was made by a literature review and an interview survey involving four WWTP: Stockholm vatten och avfall AB, Kalmar vatten AB, Vatten & Miljö i Väst AB and Laholmsbuktens VA. WWTP use several different communication methods such as websites, social media, study visits and campaigns. Because of limited time and lack of resources the WWTPs have difficulty in fulfilling the purposes of their interventions. It also depends on that the interventions are not evaluated or monitored enough. It shows in the interviews that the WWTP are not working actively with best practice and also that there is no legal requirement for WWTPs to inform households about sewage rules and requirements. WWTPs need to create better structures to their interventions and they also need to evaluate and follow up ALL interventions to make progress in the future. The study also consider that a plan for best practice need to be developed and stricter regulations which also households may be sanctioned if they violate. / Det har länge funnits ett problem med oönskade utsläpp i avlopp som orsakar problem i ledningsnät, pumpstationer och reningsverk samt påverkar slamkvaliteten negativt. Dagens sanitetssystem har begränsad kapacitet för att kunna hantera dessa föroreningar och samtidigt även bidra till att sluta kretsloppen. Det finns en del okända risker för miljön med innehållet i avloppsvattnet. Exempelvis på oönskade utsläpp i avloppsvatten är bl.a. tops, hår, hygienartiklar, fett, kemikalier, läkemedelsrester m.m. Reningsprocesserna för utsläppen kräver omfattande ekonomiska satsningar samt stora energi- och kemikaliekostnader. Vad gör egentligen VAbolagen idag för att minska på dessa utsläpp? Syftet med studien är att undersöka VA-bolags kommunikationsmetoder för att minska utsläppen från hushåll till avloppsreningsverken. Frågorna som ställs är följande: - Vilka kommunikationsvägar finns och används för att förmedla information från VAbolagen till anslutna hushåll? - Hur arbetar VA-bolag med kampanjer samt huruvida mäts effektiviteten av kampanjer? - Finns det best practice hos VA-bolagen? Studien bestod av en litteratursammanställning samt en intervjuundersökning där fyra VAbolag medverkade: Stockholms vatten och avfall AB, Kalmar vatten AB, Vatten & Miljö i Väst AB samt Laholmsbuktens VA. Syftet var att ta reda på hur de arbetar med miljökommunikation samt vilka kommunikationsmetoder de använder för att nå ut med information till anslutna hushåll och privatpersoner. I resultatet framkommer att HUR- och VAD- frågorna ligger till grund för miljökommunikation, samt att kommunikation kräver att fem punkter används för att budskap ska nå fram: vad, var, vem, hur och varför. För att skapa ett logiskt upplägg och skapa en helhet för en process bör arbetet läggas upp m.h.a. tre punkter: nulägesbeskrivning, framtidsvision samt en handlingsplan. VA-bolagen använder sig av flera olika kommunikationsvägar som ex. webbaserad hemsida, broschyrer, sociala medier, studiebesök, utskick samt kampanjer. På grund av tidsbrist och bristen på resurser lyckas inte kampanjer fylla de syften de är menade att nå. Det beror även på att kampanjerna inte utvärderas eller följs upp i tillräckligt stor utsträckning. VA bolagen anser att riktade mindre kampanjer och utskick mot rätt målgrupp är av de bättre kommunikationsmetoderna. Däremot framkommer det även att VA-bolagen inte aktivt arbetar med best practice samt att det inte finns något lagligt krav på att VA-bolagen måste informera sina användare om de regler och krav som finns. De slutsatser som kan dras är att VA-bolagen behöver skapa bättre strukturer i sina kampanjer samt att de måste utvärdera och följa upp alla insatser för att kunna göra framsteg i kommande insatser. Ett upplägg för best practice behöver tas fram för att VA-bolagen ständigt ska kunna utvecklas och hela tiden kunna jobba utefter de bästa metoderna för tillfället, utefter de resurser som tillhandahålls. Studien förordar även skärpta regelverk där inte bara verksamheter utan även hushållen kan drabbas och sanktioneras vid upptäckt av regelbrott.

Syftet med föreliggande studie är att med utgångspunkt i relevant forskning analysera förekomsten av olika verbala kommunikationsstrategier i några lärares engelskundervisning i 5 utvalda klasser i Sverige, bl.a. för att kunna bidra med fakta som kan inspirera lärare att utveckla sin egen undervisning. Metoden som använts består dels av observationer av engelsklektioner och dels av intervjuer med de undervisande lärarna och har genererat data av kvalitativ och kvantitativ karaktär. Inspirationen till de aspekter av kommunikation som har observerats är hämtad från den så-kallade SETT-modellen som kan hjälpa lärare att själva utveckla sin undervisning genom att den synliggör de interaktionsprocesser som pågår i klassrummet (Walsh, 2013). Resultatet visar att lärarna främst använde sig av det svenska språket i engelskundervisningen och att slutna frågor var den vanligaste förekommande interakturen, dvs. lärarnas sätt att kommunicera med elever, av de totalt 17 interakturstyper som undersökts. Dessutom visar resultatet att lärarna hade en god inställning till att undervisa i ämnet samtidigt som att undervisningen medför vissa utmaningar för dem. Slutligen belyser studien hur SETT-modellen ytterligare kan utvecklas, anpassas och användas i den svenska skolan och dess engelskundervisning.

Syftet: Denna studie syftar på att söka en ökad förståelse kring hur svenska hotell arbetar med CSR samt vilka strategier hotellen tillämpar för att kommunicera ut sitt CSR arbete. Metod: För att kunna svara på syftet har valet gjorts att använda kvalitativa metod genom att intervjua åtta hotell som verkar i Sverige. Teoretiskt perspektiv: Denna studie har använt teorier som består av CSR som begrepp, för respektive nackdelar, kommunikationsstrategier, sociala medier, hållbar kommunikation  Resultat: Alla de intervjuade hotellen arbetar med CSR. De flesta hotellen ser inga större nackdelar med att kommunicera ut CSR. Vilket ansvar hotellen själva anser att de har varierar i stor utsträckning. Kommunikationen är till störst utsträckning envägskommunikation. / Purpose: This study aims at seeking a better understanding of how Swedish hotels work with CSR and what strategies the hotels apply to communicate their CSR work. Method: To be available to answer the purpose, the choice has been made to use a qualitative method by interviewing eight hotels t in Sweden. Theoretical perspective: This study has used theories consisting of CSR as concepts, advantages and disadvantages, communication strategies, social media, sustainable communication Result: All the interviewed hotels work to a certain extent with CSR. Most hotels do not see any major disadvantages of communicating CSR. What responsibility the hotels themselves think they have vary to a large extent. Communication is the widest possible one-way communication

Det finns i dagens läge ingen enhetlig kommunikationsmodell som styr hur informationsutbytet kan ske mellan myndigheter och entreprenörer i samband med tillståndsprocessen i byggprojekt. I dagens byggbransch kan kommunikationen mellan entreprenörer och berörda myndigheter i ett byggprojekt, upplevas som bristande i somliga fall med avseende på vilken information som ska utväxlas, i vilket format, under vilka tidsramar samt under vilka handläggningstider. Huvudsyftet med studien är att försöka kartlägga brister som förekommer i kommunikationen i samband med tillståndsprocessen samt föreslå åtgärder för hur dessa kan minimeras. Myndigheternas samt entreprenörernas åsiker och synpunkter av kommunikationen kommer att utgöra ett underlag för studiens slutsatser.Metoderna som har används i samband med faktainsamling är kvalitativa och utgörs huvud-sakligen av semistrukturerade intervjuer, deltagande observationer samt fallstudier. Huvudtanken bakom användning av flera datainsamlingsmetoder är att få en god validitet i studien samt få en verklighetsförankrad bild av kommunikationsfrågan i samband med en tillståndsprocess i bygg-projekt. Swim lane-metoden används i studien vid analysering av tillståndsprocessen samt för att presentera en kommunikationsmodell som kan användas för att underlätta ansökning av tillstånd för aktörer i byggbranschen. För att kunna analysera tillståndsprocessen mer i detalj, väljs bygglov som analyseringsobjekt. I studien görs sammanlagt sju intervjuer där fyra är på myndighetssidan och tre är på entreprenörssidan. Utöver intervjuerna görs tre deltagande observationer samt flera projektbesök i samband med fallstudierna.Kommunikationen kan idag ske på olika sätt beroende på vilken kommun ett byggprojekt genom-förs i och kan skilja sig i både tillvägagångssättet och handläggningstiderna. Orsaker till en bristande kommunikation från myndigheternas sida i samband med tillståndsprocessen i bygg-projekt, kan bero på hög arbetsbelastning hos myndighetsanställda samt personalbrist. Vissa tillstånd som till exempel det som berör belamring av allmänna ytor i samband med projekt-utförandet, kan ha långa beslutsvägar där flera myndigheter är inblandade vilket är en orsak till onödiga förseningar i beslutsfattandet.Det pågår idag en övergång i tillståndsprocessen från att ansökning och handläggning sker i pappersformat till en heldigitaliserad tillståndsprocess. Olika kommuner har kommit olika långt i digitaliseringsprocessen. För att kunna effektivisera tillståndsprocessen i byggprojekt, kan digitaliseringen nyttjas i större grad än det som görs idag. Exempel på digitala åtgärder som kan gynna tillståndsprocessen är implementering av automatiserade kommunikationsverktyg som möjliggör uppdatering av ärendets status. Entreprenören ges därmed möjlighet att kunna kommunicera med myndigheter samt komplettera eventuella brister med kort varsel. Implemen-tering av BIM i framtida tillståndsprocesser kan underlätta handläggningsproceduren för myndig-heternas del genom att möjliggöra smidiga kontroller i samband med granskning av ärendet som exempelvis kollisionskontroller eller kontroller av bärighets- och energiberäkningar. / In today's construction industry, communication between contractors and authorities in connection with the authorization process can seem to be unsatisfying. There is currently no unified communication model that could lead the exchange of information between authorities and contractors in construction projects. The main purpose of the study is to identify which shortcomings in communication process are common and suggest actions to minimize them. The opinions of the authorities and the contractors in connection with the communication aspect will provide a basis for the conclusions of the study. The methods used in collecting the results of the study are qualitative and consist of semi structured interviews, participatory observations and case studies. The main idea behind the use of multiple data collection methods is to get a good validity in the study as well as to get a reality-based image of the communication in connection with the authorization process in the building works. The swim lane-diagram method is used to analyse the communication process as well as to present a reliable model that can be used as a basis of various actors in the construction industry when applying for building permissions. Causes for shortcomings of communication by the authorities may be due to high workload of government workers and staff shortages. Communication can now happen in different ways depending on which municipality a building project is carried out in. There is currently a transition in the authorization process from application and processing in paper format to a digitized process. In order to streamline the state process in building projects. Digitization can be used to a greater level than what is being done today. Example of digital measures that can benefit the state process is implementation

<p>This paper sets out to investigate how companies can create advertisement that focus not only on selling but also on entertainment. The research is based on seven TV-commercials produced by the Swedish food chain ICA. The commercials were analyzed according to the methods of discourse analysis, semiotic analysis and rhetorical analysis. Furthermore, the research compares the analysis made with the thoughts and ideas of Tobias Karlsson, Head of marketing and communications development at ICA to find out how the comprehension of the commercials correlate with the original intentions made by the company.</p><p>The study shows that ICA creates a commercial that contains the perfect mix of rhetorical approaches, communication strategies and entertainment mixed with gravity. The study also shows that ICA fails with its primary goal which is to sell selected products; however, by producing the entertaining commercials, they manage to strengthen their brand. This is assumed to lead to increased loyalty and confidence among consumers which makes the consumers visit ICA more often.</p>

This cross-sectional study presented two aims: 1) to examine whether associations could be found between athletes’ use of communication strategies conflict management, openness and support, and athletes’ perceptions of coach-athlete relationship quality, and 2) to examine whether athletes’ attachment style (secure, anxious-ambivalent or avoidant) would act as a moderator for this association. A sample of 396 athletes (males = 183, females = 210) whose age ranged from 15 to 60 years (mean age = 19.17, SD = 4.59 years). The sample was recruited from a variety of both individual and team sports. In order to participate, athletes responded a questionnaire, online or in paper version. Statistical analyses were performed in IBM SPSS 24 and Amos 24, and by using Structural Equation Modelling (SEM). The results confirmed associations between athletes’ use of the selected communication strategies and their perceptions of the coach-athlete relationship quality. Regarding moderating effects, athletes’ attachment style was shown to have a significant moderation effect on a majority of the found associations. Suggestions for future research is to examine more of the communication strategies presented in the COMPASS model, in order to strengthen the model’s practical use. Also, longitudinal studies would complement these findings, as well as qualitative research for a deepened understanding of the communication strategies. / Denna tvärsnittsstudie hade två syften: 1) att undersöka om det fanns ett samband mellan idrottares användande av kommunikationsstrategierna konflikthantering, öppenhet och stöd och deras skattning av kvaliteten på relationen till tränaren, samt 2) att undersöka om idrottares anknytningsstil (trygg, ambivalent och undvikande) hade påverkan det sambandet. 396 idrottare (män = 183, kvinnor = 210 ) i åldrarna 15-60 år (medelålder = 19.17, SD = 4.59 år). Urvalet rekryterades från både individ- och lagidrott. För att delta fyllde idrottarna i ett formulär, i webb- eller pappersform. Statistiska analyser utfördes i IBM SPSS och Amos 24, samt genom Structural Equation Modelling (SEM). Resultaten bekräftade samband mellan idrottares användande av de valda kommunikationsstrategierna och deras skattning av kvaliteten på tränar-idrottare-relationen. Idrottarnas anknytningsstil visade sig ha en statistiskt signifikant modererande effekt på de funna sambanden. Förslag för vidare forskning är att undersöka fler av de kommunikationsstrategier som presenteras i COMPASS-modellen, för att kunna stärka modellens praktiska användning. Dessutom skulle longitudinella studier kunna komplettera dessa resultat, liksom kvalitativ forskning för att få en djupare förståelse för kommunikationsstrategierna.