I studien undersöks i vilken omfattning elever med arabiska som modersmål på en högstadieskola i Mellansverige har valt att läsa arabiska som modersmål, samt hur de motiverar sitt val att delta eller avstå från att delta i undervisningen i arabiska som modersmål. Studien är genomförd med en kvantitativ metod i form av enkäter samt en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Resultaten åskådliggör att majoriteten av informanterna deltar i modersmålsundervisningen men det är betydligt fler utrikesfödda än inrikesfödda som deltar och något fler flickor än pojkar. 3 Den vanligaste orsaken till att delta beskrivs som att föräldrarna vill att de ska delta och den vanligaste orsaken till att avstå från modersmålsundervisningen är att eleverna inte tror att de har någon nytta av det arabiska språket i Sverige. Resultaten visar tydliga skillnader mellan urvalsgrupperna. Det vanligaste svaret bland de utrikesfödda flickorna är att de valt att läsa sitt modersmål eftersom de vill få betyg i ämnet medan de inrikesfödda flickorna samt de inrikesfödda och de utrikesfödda pojkarna uppger att föräldrarna vill att de ska delta. Bland de inrikesfödda flickorna uppger de flesta som valt att avstå från modersmålsundervisningen att de gjort det eftersom de inte anser att det är viktigt att de utvecklar sitt modersmål. De utrikesfödda flickorna och pojkarna menar att de inte har någon nytta av sitt modersmål i Sverige och de inrikesfödda pojkarna har valt att avstå då de inte tror att de kan få betyg i ämnet. Resultaten från intervjuerna stämmer väl överens med resultaten från enkäterna. Informant 1 som har valt att läsa arabiska beskriver att han valt det eftersom han vill få ett betyg i ämnet. Han beskriver också att han har ett högt betyg i arabiska och att det höjer hans meritvärde. Informant 2 som valt att avstå från att läsa sitt modersmål, menaratt han inte skulle nå ett betyg i ämnet och att modersmålsläraren till och med avrått honom från att delta på grund av att han är så pass svag i språket. Studiens slutsatser är att forskning om modersmålsundervisningens positiva effekter måste nå fram till elever och föräldrar om vi eftersträvar ett högre deltagande i modersmålsundervisningen.

Diss. Uppsala : Univ., 2003.

This essay have examined why Tunisia succeeded in democratizing when Libya did not. The two questions that this paper has set itself are the following: How can Tunisia's evolution from dictatorship to democracy after the Arab Spring be explained? How can the Libyan failure of democratization after the Arab Spring be explained? Based on four of Larry Diamonds nine factors in the book "The Spirit of Democracy: The Struggle to Build Free Societies Throughout the World", these two questions are answered. When answering these two questions, this paper applied a research design that is a comparative “Few Case Study”, more correct, a reversed "Most Similar Research Design" (MSRD). The analysis of the four factors showed that Libya is not democratized because the country did not receive any support after the international military intervention took place. It is known that “democracy by force” does not bring democracy overnight and the country would have needed help with evolving democracy. In Tunisia's case, the Arab spring was relatively peaceful, and the transition to democracy could happen in a calm way.

<p>Forskning visar att modersmålet ofta är väldigt betydelsefullt för individen; bland annat är det viktigt för identiteten, språkutvecklingen och den kognitiva förmågan. Med anledning av detta har modersmålsundervisningen i skolan en viktig funktion att fylla. Syftet med denna studie var att belysa flerspråkiga elevers uppfattningar om det egna modersmålet och modersmålsundervisningen som de deltar i. Syftet var dessutom att belysa vilken pedagogisk grundsyn som verkar genomsyra modersmålsundervisningen i de aktuella undervisningsgrupperna. Efter noga övervägande användes en kvalitativ forskningsmetod för att besvara forskningsfrågorna. Semistrukturerade intervjuer ägde rum med sex stycken flerspråkiga elever år 3 som har kurdiska eller arabiska som modersmål. I denna uppsats redovisas vad den aktuella gruppen elever har för åsikter om modersmålet och modersmålsundervisningen. Bland annat går det att urskilja att de anser att modersmålet och utvecklandet av detta är betydelsefullt. Vidare lämnar de en mängd synpunkter på modersmålsundervisningen. Utifrån deras beskrivningar av lektionsinnehållet har det även gått att dra vissa slutsatser om vilken pedagogisk inriktning modersmålsundervisningen har; mycket pekar på att det verkar handla om undervisning med behavioristiska inslag.</p>

Forskning visar att modersmålet ofta är väldigt betydelsefullt för individen; bland annat är det viktigt för identiteten, språkutvecklingen och den kognitiva förmågan. Med anledning av detta har modersmålsundervisningen i skolan en viktig funktion att fylla. Syftet med denna studie var att belysa flerspråkiga elevers uppfattningar om det egna modersmålet och modersmålsundervisningen som de deltar i. Syftet var dessutom att belysa vilken pedagogisk grundsyn som verkar genomsyra modersmålsundervisningen i de aktuella undervisningsgrupperna. Efter noga övervägande användes en kvalitativ forskningsmetod för att besvara forskningsfrågorna. Semistrukturerade intervjuer ägde rum med sex stycken flerspråkiga elever år 3 som har kurdiska eller arabiska som modersmål. I denna uppsats redovisas vad den aktuella gruppen elever har för åsikter om modersmålet och modersmålsundervisningen. Bland annat går det att urskilja att de anser att modersmålet och utvecklandet av detta är betydelsefullt. Vidare lämnar de en mängd synpunkter på modersmålsundervisningen. Utifrån deras beskrivningar av lektionsinnehållet har det även gått att dra vissa slutsatser om vilken pedagogisk inriktning modersmålsundervisningen har; mycket pekar på att det verkar handla om undervisning med behavioristiska inslag.

Diss. Uppsala : Univ., 2003.

Detta är en studie som kan bidra till att öka förståelsen om ensamkommande arabisktalande ungdomar när de läser olika språk samtidigt, svenska, engelska och arabiska som modersmål.Studiens syfte är att undersöka fyra ensamkommande arabisktalande ungdomar som läser på språkintroduktion för att ta reda på deras tankar och erfarenheter samt att undersöka om modersmålet har någon roll i deras språkinlärning av andra och tredje språk.Metoden som valts är kvalitativa intervjuer för att få så mycket information av deltagarna som möjligt och för att kunna ställa frågor utifrån deras svar. Empirin till arbetet samlades genom att intervjua ensamkommande ungdomar som är lika gamla.Kartläggningen är grunden för en väl fungerande planering för lärarna som jobbar med nyanlända. Resultaten visar att modersmålet har en stor roll i elevernas lärande, speciellt i början och genom översättning mellan olika språk som ökar deras förståelse. Studien visar också att deltagarna börjar tappa klassisk arabiska under tiden eftersom de bland annat slutar delta i modersmålsundervisningen. Olika sociala förhållandena kan påverka elevernas språkinlärning bl.a. boendet, hemlängtan och saknad av familjen. Skillnader mellan de olika tre språken, engelska, svenska och arabiska ökar på svårigheter att läsa dessa språk. Svårigheterna är olika som t.ex. uttal och grammatik.

Syftet med studien var att ge en överblick av hur en modersmålsundervisning i arabiska bedrivs i nutid. Studien omfattar två undersökningar som ger en bild av det granskade området. Den första delen av undersökningen består av intervjuer med modersmålslärare, medan den andra delen är en enkätundersökning som genomfördes med elever i åk 6 och elever från åk 8 på högstadiet. Hela studien utfördes på en skola i södra Sverige. Studien visade betydelsen av modersmålslärarens roll inom modersmålsundervisning. De behöver utforma undervisningen efter elevernas olika nivåer exempelvis genom att använda passande läromedel för undervisning och därmed utforma undervisningen på ett sådant sätt så att eleverna blir engagerade i både sitt kunskapssökande och i sin språkutveckling. De metoder som framkom av studien för att engagera elever i modersmålsundervisningen var bland annat skönlitteratur, sagor, samtal, dialoger, presentation av egna tankar och idéer. De visade sig ha en mycket bra effekt för att nå ett framgångsrikt resultat i modersmålsundervisningen i arabiska.

Syftet med den här studien är att ta reda på hur eleverna upplever samarbetet mellan hemmiljön och skolmiljön vad gäller undervisningen av arabiska som modersmål. Metoden som användes är enkätundersökning, innehållande tjugo deltagare. Resultaten av enkäten visade att majoriteten cirka 75% av eleverna valde själva, var motiverade och trivdes med modersmål och att de sena lektionerna och längde på dem inte var ett problem. Mer än 80% av eleverna fick stöd hemifrån, såsom hjälp med läxor, de talar arabiska hemma, föräldrarna uppmuntrar till inlärning och möjligheter till deltagande i arabiska högtider. Det var cirka 60% som tittar på arabiska medier och kommunicera med sina kompisar på arabiska, samt 75% av eleverna hade inga problem med läsförståelsen. Varierande intresse visades kring olika teman, såsom faktatext, skönlitteratur, kultur och filmer. Det var 40% respektive 35% vill jobba enskilt och grupparbete och majoriteten av eleverna (70%) vill satsa på skrivande och läsande. Kommentarer till studien visade positiva attityder till modersmålsundervisning på arabiska samt till enkätfrågorna. / <p>Modersmål</p>

No description available.