Freiburg i.B., R.- u. staatswiss. Diss. v. 31. März 1941. (Nur in beschr. Anzahl f. d. Austausch.) - Auch im Buchh. bei Bielefelds Verl., Freiburg i.Br., u. d. T. : Libyen, von Italien kolonisiert.

Stuttgart, Universiẗat, Diss., 2001. / Dateiformat: tgz, Dateien im PDF-Format.

Mainz, University, Diss., 2005.

There are several competing views on how to best utilize air power. Following his quantitative study of air power, Robert Pape developed a theory which focuses on undermining the target state's military strategy. According to Pape it is possible to explain the outcome as a result of military vulnerability. This essay seeks to determine if Pape's theory can predict the outcome of Operation Unified Protector. By using a mixed methods approach on four hypotheses, it will be determined if the operation was a successful case of coercion, if NATO acted according to Pape's model and whether this achieved the desired effects or not.   The results reveal that the theory could not successfully predict the outcome of the conflict. The operation was a coercive failure despite high military vulnerability as a consequence of denial operations. NATO's actions could be explained by Pape's model, yet this did not accomplish a behavioral change in the Gaddafi regime. Consequently, it is discussed if coercion is viable against an adversary who is not rational. Earlier claims that high demands impedes the effectiveness of coercion and that strategies of denial results in higher military vulnerability were strengthened, whereas cooperation between indigenous ground forces and foreign air power has to be further researched.

Zugl.: Freiburg (Breisgau), University, Diss., 2008.

Hamburg, Universiẗat, Diss., 2007.

This essay have examined why Tunisia succeeded in democratizing when Libya did not. The two questions that this paper has set itself are the following: How can Tunisia's evolution from dictatorship to democracy after the Arab Spring be explained? How can the Libyan failure of democratization after the Arab Spring be explained? Based on four of Larry Diamonds nine factors in the book "The Spirit of Democracy: The Struggle to Build Free Societies Throughout the World", these two questions are answered. When answering these two questions, this paper applied a research design that is a comparative “Few Case Study”, more correct, a reversed "Most Similar Research Design" (MSRD). The analysis of the four factors showed that Libya is not democratized because the country did not receive any support after the international military intervention took place. It is known that “democracy by force” does not bring democracy overnight and the country would have needed help with evolving democracy. In Tunisia's case, the Arab spring was relatively peaceful, and the transition to democracy could happen in a calm way.

Den 15 februari 2011 kom den arabiska våren till Libyen. Det började likt de andra upproren i Tunisien och Egypten, men tog en helt annan vändning när våldet från regimsidan eskalerade och konflikten benämndes snart inbördeskrig. Det ledde till en internationell militär intervention där Sverige deltog med flygstridskrafter. Konflikten fick mycket uppmärksamhet och stort utrymme i svensk massmedia under de inledande två månaderna. Antagligen var frågan om läget i Libyen och svensk insats något som många upplevde som viktig och intressant, och hade en åsikt om. Massmedia är en viktig faktor till vad allmänheten har åsikter om, och en grund till opinionsbildning. Syftet med den här uppsatsen är att analysera hur tre svenska dagstidningar beskriver och diskuterar konflikten och insatsen i Libyen, samt den politiska debatten som fördes om dem. En del av slutsatserna är: Dagspressens beskrivningar bedöms ha haft stor potential att påverka allmänheten till att se Libyen som en prioriterad fråga, med en tydlig bild av konflikten som en kamp mellan gott och ont. Budskapet i stort är att oppositionen står för något gott, civilbefolkningen är utsatt och i behov av akut stöd, Gaddafi är ond, begår övergrepp på oskyldiga och bör störtas. Tidningarnas inställning till militär insats och svenskt deltagande är samstämmigt positiv, men det förs inte någon tydlig argumentation för saken. Debatt och oenigheter är snarare kopplat till större politiska frågor som NATO-medlemskap. Tidningarnas politiska inriktning skiner igenom när kritik riktas åt motsatt håll, och de ”egna” får beröm.

En innehållsanalys av Aftonbladet och Svenska dagbladets nyhetsförmedling av inebördeskriget i Libyen

Stuttgart, Univ., Diss., 2002.