No description available.

En innehållsanalys av Aftonbladet och Svenska dagbladets nyhetsförmedling av inebördeskriget i Libyen

<p>News graphics as a part of journalism is something that’s constantly developing along with the news. That’s what we believed when we started this paper including its study. And we still believe the same, now that we’re done.News graphics itself is fairly common in Swedish newspapers, it can be seen every day in almost any major newspaper and is perfect for describing an event like the pollution of the sea over many years or just simply point out on a map where a city is located.This is one of the reasons to why we wrote this; another reason is that there’s almost nothing else written on the subject in northern Europe. It’s an empty space in media science, which is waiting to be explored.In our study we have examined four Swedish newspapers; Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet and Expressen over the month of November 2009, a total of 120 newspapers. We have looked at the news graphics in each paper’s news and economics section to examine if news graphics are affected by media logics and news value.The results of the study are quantified and what we did was that we converted the main theories of media logics and news valuing to suit our purpose – describing news graphics in the same way as the theories is used for describing the produced news.Our results indicate that news graphics are mostly used to describe crime, economics, politics and news regarding the environment. We also divided news graphics into different categories: maps, graphs and charts, illustrations and combinations of some of the three previously mentioned. The two most commonly used types of news graphics in our study are maps followed by graphs and charts.Our results also indicate that news graphics is highly affected by media logic seeing media logic as how we write and present news in newspapers i.e. personalization. But still, news graphics is not nearly as affected by media logic and news valuing as news articles in general.A conclusion is that the morning papers (Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet) had a higher amount of news graphic overall than the tabloids Aftonbladet and Expressen. But the news graphics in the tabloids was more affected by media logic in many ways.</p>

<p><em>Han tror på sig själv, medan hon inte vågar</em> är en kvalitativ studie av hur männen och kvinnorna skildras i <em>Svenska Dagbladets </em>näringslivstexter. Hur media bidrar till att föra vidare de genusmönster som redan existerar av män och kvinnor, alltså att männen är handlingskraftiga och starka och kvinnorna tillbakadragna och mjuka.</p><p>Författaren har analyserat 20 texter ur <em>Svenska Dagbladet Näringsliv </em>med hjälp av en kvalitativ textanalys med diskursteoretisk inriktning. Syftet var att undersöka hur <em>SvD</em> skildrar maktens män och kvinnor. De teorier författaren har utgått ifrån är bland andra Yvonne Hirdmans teorier om genus och Anita Göranssons definitioner av makt.</p><p>Studien visar att <em>Svenska Dagbladet </em>följer de genusmönster som redan existerar. Kvinnan är alltså i texterna i <em>SvD Näringsliv</em> osäkrare än mannen och mannen är handlingskraftigare och positivare än kvinnan. Han tror på sig själv, medan hon inte vågar. Detta märker man efter att ha läst alla texter, men det kan vara svårt att se då man endast jämför texterna en och en. </p>

Han tror på sig själv, medan hon inte vågar är en kvalitativ studie av hur männen och kvinnorna skildras i Svenska Dagbladets näringslivstexter. Hur media bidrar till att föra vidare de genusmönster som redan existerar av män och kvinnor, alltså att männen är handlingskraftiga och starka och kvinnorna tillbakadragna och mjuka. Författaren har analyserat 20 texter ur Svenska Dagbladet Näringsliv med hjälp av en kvalitativ textanalys med diskursteoretisk inriktning. Syftet var att undersöka hur SvD skildrar maktens män och kvinnor. De teorier författaren har utgått ifrån är bland andra Yvonne Hirdmans teorier om genus och Anita Göranssons definitioner av makt. Studien visar att Svenska Dagbladet följer de genusmönster som redan existerar. Kvinnan är alltså i texterna i SvD Näringsliv osäkrare än mannen och mannen är handlingskraftigare och positivare än kvinnan. Han tror på sig själv, medan hon inte vågar. Detta märker man efter att ha läst alla texter, men det kan vara svårt att se då man endast jämför texterna en och en.

Syftet med denna uppsats är att undersöka kvinnors arbetssituation på en landsortstidning jämfört med en storstadstidning ur ett genusperspektiv. Redaktionerna vi har besökt är Svenska Dagbladet och Eskilstuna-Kuriren. För att få ett helhetsperspektiv hur kvinnornas situation ser ut  har vi gjort en studie i tre delar. Vi har gjort observationer för att vi med egna ögon ville se hur redaktionerna fungerade och hur kvinnorna jobbade. För att få en tydligare bild av kvinnornas arbetssituation genomförde vi intervjuer med de kvinnliga journalisterna. Utöver detta har vi också gjort en mindre kvantitativ innehållsanalys av fem dagars material ur de båda tidningarna. I vår studie har vi sett att kvinnliga journalister i dag tar större plats än de gjorde för 40 år sedan. Vi upplever att de kvinnliga journalisterna på Svenska Dagbladet tar något större plats på redaktionerna än kvinnorna på Eskilstuna-Kuriren. De kvinnliga journalisterna upplever sina arbetsplatser som jämställda, vilket också vi gjort. Däremot kan kvinnorna ibland känna sig särbehandlade i kontakten med intervjupersoner och till exempel få kommentarer som ”lilla gumman”. Den upplevelsen har visat sig vara vanligast hos kvinnorna på Eskilstuna-Kuriren. Vidare visar vår uppsats att den traditionella ämnesfördelningen mellan manliga och kvinnliga reportrar lever kvar till viss del, särskilt på Eskilstuna-Kuriren. I studien av reportrarnas källanvändning visar det dock sig att män och kvinnor i stor utsträckning låter lika många kvinnor som män komma till tals i sina artiklar.

Denna uppsats är en kvalitativ innehållsanalys av nyhetsrapporteringen och opinionstexterna om upploppen i Husby i maj 2013. De undersökta tidningarna är The Guardian, Svenska Dagbladet och Aftonbladet, under tidsperioden 20 maj – 2 juni 2013. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka perspektiv som lyftes upp, vilka som fick komma till tals och hur de framställdes, vilken retorik som användes och vilken typ av våld som fick störst utrymme i artiklarna. Vi jämför även tidningarna sinsemellan för att se skillnader och likheter. Resultatet analyseras och jämförs sedan med teorier om "vi och dem" av Stuart Hall från boken Representations, teorier om retorik från Martin Conboys bok The language of the news, teorier om våld av Slavoj Zizek från boken Violence, samt med tidigare forskning. Resultaten visar att hälften av de undersökta nyhetsartiklarna hade som huvudsaklig vinkel att beskriva våldet som skett och vilka som drabbats av det, och hälften hade som vinkel att förklara orsaker till upploppen. Alla sex undersökta opinionsartiklar hade som vinkel att förklara orsaker till upploppen. De som fick komma till tals mest i nyhetsartiklarna var boende i Husby som inte deltagit i upploppen, och den näst vanligast förekommande källan var polisen. Minst utrymme att komma till tals på fick deltagare i upploppen. Detta stämde överrens med tidigare forskning om vilka det var som fick uttala sig i medierna om upploppen. Det vanligaste retoriska greppet i nyhetsartiklarna var känsloargumentation, och det vanligaste retoriska greppet i opinionstexterna var logisk slutledning. Den typ av våld som fick störst utrymme i nyhetsartiklarna var det subjektiva våldet, vilket överrensstämde med tidigare forskning, samt med Slavoj Zizeks teorier om att subjektivt våld får mer uppmärksamhet än objektivt våld. I opinionsartiklarna fick det objektiva våldet störst utrymme och där hade journalisterna samma syn på våld som Slavoj Zizek, att subjektivt våld uppstår som en reaktion på det objektiva våldet.

Migration är en av historiens och samtidens mest sammansatta fenomen, sett ur såväl ett etniskt, ekonomiskt, politiskt som ur ett socialt perspektiv. Trots stora historiska variationer i antalet av migration, kan konstateras att Sverige åtminstone under de senaste 150 åren, gått från att vara ett utvandringsland till att vara ett invandringsland. Syftet med denna studie var att genom analys av två svenska dagstidningar Svenska Dagbladet (SvD) och Dagens nyheter (DN) under åren 1974, 1995, 2015, undersöka hur förståelse och meningsskapande till invandring som en utmaning framställs. Studien har en socialkonstruktionistisk ansats där textanalyser genomförts med fokus på dominerande föreställningar om invandring som utmaning i politiska nyheter och ledarsidor. I analysen har tre tveeggade diskursiva idéutrymmen identifierats: (i) solidaritetens-/okunnighetens-, (ii) humanitetens/kriminalitetens- och (iii) medmänsklighetens/rädslans diskurser. Diskurserna är verksamma när invandring som utmaning diskuteras och skrivs som politiska nyheter. Dessa tre olika idéutrymmen är helt olika varandra och har en helt annan politisk innebörd.

Abstract The general purpose of this study is to look at what four different Swedish newspapers reported about the Berlin walls fall. The newspapers chosen for the study are Ny Dag, Arbetet, Svenska Dagbladet and Dagens Nyheter. The method used is a qualitative method while analyzing newspaper materials. This is accomplished by using four different questions. What was the reaction? What was the predicted future? How the magazines opinion is shown through their general ideological believes? Was the Berlin walls fall viewed as a threat? The general reaction was a euphoric feeling and a new time for Europe. The future talks centered on the uniting of the two Germanys and why this should or shouldn’t happen. The political messages were different in every newspaper. Svenska Dagbladet went hard against communism while Ny Dag defended it. Arbetets reporting was milder and Dagens Nyheter tried to play both sides. The newspapers did report about a threat perspective and it was about the relationship between superpowers and the impending question about immigrants from DDR. The threat perspective was lowering while a peace perspective was rising.

<p>Denna undersökning analyserar debatten som försiggick i två svenska tidningar, valåret 1991, kring den av socialdemokraterna föreslagna gymnasiereformen.</p><p>Reformen var frukten av ett långt politiskt förarbete där viljan att förändra gymnasieskolan inte bara var en partipolitisk fråga utan även något fackförbund som bland annat TCO länge arbetat för den. Ambitionen med reformen var att skapa ett gymnasium där alla elever skulle gå i tre år. Genom detta ville Socialdemokraterna utjämna kunskapsklyftorna mellan elever som gick yrkesinriktade program och de som läste på mer teoretiskt inriktade linjer.</p><p>Frågor började dock dyka upp under de första månaderna på det nya året. Hur skulle reformen finansieras? Hur skulle lärareresurserna fördelas för ett stort antal elever som nu också skulle läsa fördjupade teoretiska kurser under lika lång tid som alla andra? Den politiska opinionen i Sverige var inte sen med att blåsa till attack och i både Svenska Dagbladet och i Lärarnas tidning höjdes kritiska röster.</p><p>Syftet med min undersökning blev att försöka analysera vilka huvudargument som fördes fram i tidningarna, för eller emot reformen. Undersökningsmaterialet sträcker sig därför från det första numret i båda tidningarna 1991 till mitten på september, samma år. Undersökningen problematiserades genom det faktum att Svenska Dagbladet utgavs varje dag, medan Lärarnas Tidning utkom endast en gång i veckan. En kvalitativ analysmetod av innehållet i debatten blev därför det bästa tillvägagångssättet att genomföra undersökningsarbetet på.</p><p>Undersökningens resultat betraktas utifrån ett antal teorier, beskrivna i forskningsläget. Den kvantitativa delen i undersökningen studeras enligt teorin om den offentliga debattens böljegång, av Maria Folcke-Fichtelius. Medieprofessorn Maxwell McCombs teori om hur dagordningen uppstår och vidhålls av media är tongivande för hur jag försökt att tolka undersökningsmaterialet.</p><p>Resultatet av undersökningen är att en kraftig opinion mot reformen framfördes i de båda tidningarna. Trots det starka motståndet som syntes särskilt i Svenska Dagbladet, fick socialdemokraterna tillräckligt med partipolitiskt stöd från centerpartiet och vänsterpartiet för att kunna genomföra reformen. Lärarnas Tidnings bild av reformen var heller aldrig lika ensidigt skeptisk mot förslaget. De var ju trots allt ett av de fackförbund som hade jobbat hårt för att få till ett treårigt gymnasium för alla elever. Svenska Dagbladet visade istället på en mer enad front emot reformen, både i ledarartiklarna och i de debattartiklar som publicerades i tidningen. Särskilt ansåg de att reformen skulle försämra för de mer studiemotiverade eleverna på teoretiska program. Detta medan vinsten för de yrkesinriktade eleverna ansågs vara försumlig. Detta var troligen debattens verkliga vattendelare. Socialdemokraterna ansåg nämligen att skolan var tvungen att förbättra utsikterna för framtida fortbildning även för fabriksarbetaren. Svenska Dagbladet och dess läsare såg de som gick vidare till högskolan som landets verkliga tillgång i ett Sverige som närmade sig EG-samarbete och allt fler influenser från omvärlden.</p>