I denna undersökning redogörs en kvalitativ studie som har för avsikt att undersöka hur aktiva professionella idrottare ser på livet efter karriären. Den allmänna uppfattningen är att deras tillvaro är guld och gröna skogar då individerna kan försörja sig på någonting som passionerat dem sedan unga åldrar. Studien belyser hur individerna spekulerar kring sin framtid där de går ifrån att vara den professionella idrottaren till att inte längre vara den. Studien tar upp attraktionen till att idrotta och vad den har för fördelar samt nackdelar. Respondenterna delger hur de tänker bemöta framtiden. För att komma fram till undersökningens syfte formulerades tre frågeställningar: Har de aktiva proffsen några tankar på livet efter karriärens slut? Vad gör de idag för att påverka livet efter? Hur ser de på utbildning? Jag intervjuade sex respondenter och gemensamt för respondenterna var att samtliga livnärde sig på sin respektive idrott. I slutsatsen besvaras studiens frågeställningar. Resultatet visar att större delen av respondenterna inte känner någon större oro inför framtiden och väljer därför att inte förbereda sig något nämnvärt.

Syftet med vårt examensarbete är att ge en fördjupad förståelse för hur vi som pedagoger kan upptäcka och hjälpa elever som har koncentrationssvårigheter i skolan. Ett annat syfte är att ge en beredskap inom ämnesområdet eftersom våra erfarenheter visar på att koncentrationssvårigheter förekommer i skolan. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer där vi har intervjuat sju pedagoger. Den teoretiska anknytningen fungerar som en bakgrund i studien som lyft fram i resultatet. I diskussionsdelen diskuterar vi fram utifrån empiri och litteratur hur man kan upptäcka och hjälpa elever med koncentrationssvårigheter.

No description available.

No description available.

Syftet med studien har varit att undersöka vilka tänkbara faktorer som kan påverka individer i valet av arbetsgivare samt om det skiljer sig mellan vissa generationer i detta sammanhang. Vidare har syftet varit att öka organisationers förståelse för de strategier som de kan använda sig av för att attrahera och bibehålla en större mångfald av medarbetare. Studien genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med fem respondenter från tre olika generationer på arbetsmarknaden, data som sedan legat till grund för studiens empiri och analys. Resultatet har kopplats till relevanta teorier avseende motivation, hygien och motivationsteorier, mångfald och arbetsmarknad, en attraktiv arbetsgivare samt employer branding. Resultatet visar att det finns individuella och sociala faktorer som har väldigt stor betydelse för valet av arbetsgivare, men att det finns skillnader mellan vad respondenterna anser vara av störst betydelse och att dessa skillnader inte verkar bero på vilken generation de tillhör utan på individuella preferenser och olikheter. De faktorer som samtliga respondenter har lyft är lönen, ledarskapet och de sociala relationerna på arbetet. De faktorer som skiljer sig åt något är att de yngsta respondenterna ser ett högre syfte med sitt arbete och vill att deras arbete ska göra skillnad, detta beskrivs inte av de något äldre respondenterna. Vidare visar resultatet att respondenterna föredrar att söka arbeten på olika sätt, därför är arbetet med employer branding är en förutsättning för att organisationer ska attrahera kompetenta och eftertraktade medarbetare.

Arbetsmarknaden har utvecklats till att bli mer flexibel. Detta ökar arbetstagares individuella ansvar och skapar svårigheter för den enskilda individen att avgränsa sig i sitt arbete. I den här studien undersöker vi varför tjänstemän inom en barnrättsorganisation arbetar så mycket. För att få en förståelse för detta har vi genomfört sex intervjuer med tjänstemän om deras upplevelse rörande deras arbetssituation. Vi har analyserat det insamlade materialet med hjälp av Göran Ahrnes teori om den organisatoriska kentauren, där en viktig utgångspunkt är att en organisation består av människor som inte bara arbetar för organisationens mål, utan också sina egna. Våra respondenters upplevelser bidrar till en ökad förståelse för de avgränsningssvårigheter arbetstagarna känner. Slutsatsen är att bristande styrning och stöd från organisationen i kombination med ett stort personligt engagemang och möjligheter att integrera egna mål, leder till arbete som sker utanför arbetsbeskrivning och betald tid.

Uppsatsens syfte är att granska lärande i arbetslivet genom kompetensutveckling. Undersökningen fokuserar på att se huruvida ett företag arbetar med kompetensutveckling utifrån behovet som råder samt hur den nya kunskapen kommer till användning inom företaget. Genom en intervju och en enkät har följande frågeställningar besvarats: Vilken typ av lärande förekommer i företaget? Hur organiseras kompetensutveckling?Samt hur beskriver medarbetarna sin kunskapsanvändning från en kompetensutveckling? I resultatet framgår att företaget använder sig av både formellt och informellt lärande men med fokus på det informella lärandet. Företaget organiserar kompetensutveckling genom att inventera vilken kunskap som finns. Medarbetarna har det största ansvaret för sin egen kompetensutveckling och måste själv driva kompetensutvecklingsprocessen men det finns visst stöd från ledningen. Från den specifika kursen som undersökts har majoriteten av respondenterna fått användning av sina kunskaper från kursen i sitt arbete. Slutsatsen är att företaget har ett välutvecklat arbetssätt vid kompetensutveckling. Dock bör företaget arbeta mer med utvärdering av medarbetarnas kunskapsanvändning från en kompetensutveckling. Vi anser att utvärderingen då hade kunnat användas till att utveckla nuvarande kompetensutvecklingar och ligga till grund för framtida kompetensutvecklingar.

USA:s vara eller icke vara En svensk tidningsstudie om inställningen till USA:s medverkan i vietnamkriget. Studien ämnar att undersöka hur de tre tidningarna DN, Arbetet och Svd ställde sig till USA:s medverkan i vietnamkriget. Studien utgår från två olika tidsperioder en från 1965 och en från 1972 för att utskönja i fall någon förändring sker med inställningen över tid. Som teori användes Herman & Chomskys propagandamodell och som metod användes en kvalitativ komparativ textanalys. Analysen visar att DN och Arbetet var de två tidningar som var mest kritiska till USA:s närvaro medan Svd intog en mer USA-vänlig hållning. Det sker ingen större förändring över tid. Kritiken är dock något hårdare och mer rätt fram under den andra perioden.

<p>Under de senaste åren har sjukfrånvaron i vårt land varit ett mycket stort problem. En viktig sak är därför att ta reda på hur vi kan vända denna negativa trend för att skapa friskare arbetsplatser. Denna studie handlar om hur medarbetarna på två fjärrvärmeanläggningar upplever sin arbetssituation när det gäller välbefinnande och hälsa. Rapporten baseras på fem kvalitativa intervjuer med medarbetarna. De teman som berörts är: att skapa en lagom arbetsbelastning, ökat inflytande och delaktighet, konstruktivt ledarskap,ett positivt arbetsklimat, kompetensutveckling, friskvård, hälsa och välbefinnande. Studien inriktades på att se lösningar men lyfte även fram de problem som medarbetarna upplevde i sin arbetssituation. Undersökningen visade bland annat att medarbetarna önskade ett större inflytande på sin arbetsplats, de ville känna mera delaktighet och de ansåg att ledarskapet skulle kunna utvecklas.</p>

Under de senaste åren har sjukfrånvaron i vårt land varit ett mycket stort problem. En viktig sak är därför att ta reda på hur vi kan vända denna negativa trend för att skapa friskare arbetsplatser. Denna studie handlar om hur medarbetarna på två fjärrvärmeanläggningar upplever sin arbetssituation när det gäller välbefinnande och hälsa. Rapporten baseras på fem kvalitativa intervjuer med medarbetarna. De teman som berörts är: att skapa en lagom arbetsbelastning, ökat inflytande och delaktighet, konstruktivt ledarskap,ett positivt arbetsklimat, kompetensutveckling, friskvård, hälsa och välbefinnande. Studien inriktades på att se lösningar men lyfte även fram de problem som medarbetarna upplevde i sin arbetssituation. Undersökningen visade bland annat att medarbetarna önskade ett större inflytande på sin arbetsplats, de ville känna mera delaktighet och de ansåg att ledarskapet skulle kunna utvecklas.