SammanfattningDetta är en explorativ kvantitativ studie som syftar till att undersöka eventuella sambandmellan anställdas grundläggande psykologiska behov samt tillfredsställdhet med arbetet.Även motivation behandlas utifrån tanken att motivation uppstår då de grundläggandepsykologiska behoven är tillfredsställda. Studien undersöker även eventuella samband mellanroll på företaget, grundläggande behov och trivsel/ tillfredsställelse.Objektet för studien är är ett stort företag inom friskvårdsbranschen. Den kvantitativametoden består av två delar dels testet MyNeeds, som mäter psykologiska behov samt enkätenCopsoq, som mäter arbetsmiljön. Copsoq kompletterats med några frågor specifika för dennastudie. Datan sammanställdes och analyserades med bivariat analys i ett program för statistiskanalys. Resultatet gav tre statistiskt signifikanta korrelationer. Behovet signifikans korrelerarmed tillfredsställelse med fysiska arbetsförhållanden, behovet bidra korrelerar medtillfredsställelse med det sätt kunskaper används på samt behovet trygghet som korrelerarmed tillfredsställelse med det sätt kunskaper används på.Nyckelord: Grundläggande psykologiska behov, motivation, tillfredsställelse med arbetet,MyNeeds, Copsoq

Då människors syn på arbete kommit att förändras i takt med ”det nya arbetet” har det kommit att bli en mer utmanande process för organisationer att på den traditionella aspekten Behålla personal. Att arbetstagare byter jobb allt oftare är positivt för samhällets utveckling, då det kan skapa värdefulla effekter i form av kunskapsspridning och konkurrenskraft. Trots detta tycks många organisationer ha svårt att se det positiva i att deras personalomsättning ökar och mycket resurser läggs på att Behålla arbetstagare. Detta stämmer väl överens med den organisation som kommit att identifieras, vilken både arbetar för att Behålla sin personal, samt innehar hög personalomsättning. Därav syftar denna studie till att förklara i vilken utsträckning en organisation behöver förhålla sig till den traditionella aspekten Behålla, utifrån ett arbetsgivarperspektiv i en kontext av “det nya arbetet”. Studien grundar sig i en kvalitativ studie, där vi med hjälp av semistrukturerade intervjuer har samlat in vårt material. Studien har identifierat och utgått från tre centrala områden inom aspekten Behålla, vilka är människan i organisationen, lärande och utveckling, samt prestationer och belöningar. Dessa tre centrala områden har hjälpt oss att skapa förståelse för aspekten Behålla, då den utformat den teoretiska referensramen samt bidragit till studiens datainsamling. Studien visar att “det nya arbetet” handlar om att människan idag värderar sin egen framgång och lycka högre än vad människan gjort tidigare. Vi har i studien kommit fram till att den identifierade organisationen arbetar med den traditionella aspekten Behålla. Däremot sker detta arbete på gruppnivå och behöver i större utsträckning individanpassas, när det kommer till att Behålla personal. / As people's view on work have come to change as the "new work" changes, it has become a more challenging process for organizations to retain their staff in the traditional way. The fact that employees change jobs more and more often is positive for the development of the society, as it can create valuable effects in the form of knowledge dissemination and competitiveness. Despite this, many organizations seem to have a hard time seeing the positive in their increasing turnover while a lot of resources is being spent on retaining employees. This is in an agreement with the organization that has been identified, which both works to retain its staff and has a high turnover. Hence, this study aims to explain the extent to which an organization needs to relate to the traditional way of retaining, from an employer perspective in the context of "new work". The study is based on a qualitative study in which the researchers have collected their material by means of semi-structured interviews. The study has identified and started from three key areas of theory retention, which are the person in the organization, learning and development, as well as achievements and rewards. These three central areas have helped us to gain an understanding of the theory as well as they form a large part of the study, as it designed the theoretical frame of reference and contributed to the study's data collection. The study shows that "new work" is about the fact that people today values their own success and happiness more than they did before. We have found in the study that the identified organization works with the traditional way of retaining. However, this work takes place at a group level and needs to be more individually adapted when it comes to retain.

Studiens syfte var att få en fördjupad kunskap i hur socialarbetare arbetar med våldsutövande män i nära relationer och få en förståelse för hur socialarbetare upplever arbetet. Som metod användes en kvalitativ intervjustudie med ett målstyrt urval av fem socialarbetare med erfarenhet av att arbeta med våldsutövande män. Det insamlade materialet analyserades utifrån en innehållsanalys och ett genus- och maktperspektiv. Studiens resultat visar att våldsutövande män har svårt att söka hjälp och prata om våldet till följd av skamkänslor orsakade av rådande maskulinitetsnormer. Det huvudsakliga arbetssättet innebär ett motiverande arbete som syftar till en beteendeförändring hos våldsutövare, inriktat på att få dem att förstå samt ta ansvar för våldet. Slutsatsen som kan dras är att våldsutövande män har ett stort behov av hjälp och stöd till en beteendeförändring som avsedda verksamheter i dagens läge inte möter upp, till följd av kommunala, organisatoriska och samhälleliga begränsningar.

Syftet med denna uppsats är att bidra till kunskap om det formella och informella lärandet inom Kriminalvården samt på vilket sätt dessa former av lärande förhåller sig till varandra.  Utifrån syftet har följande frågeställningar preciserats: “Hur ser det formella lärandet ut i form av interna utbildningar?”, “Hur ser det informella lärandet ut i det dagliga arbetet?” samt “Hur förhåller sig det formella och det informella lärandet till varandra i det dagliga yrkesutövandet?”. Tidigare forskning beskriver att det formella lärandet förekommer i form av organiserade aktiviteter utanför arbetsplatsen, exempelvis genom interna utbildningar. Det informella lärandet förekommer i det dagliga arbetet och ofta omedvetet genom exempelvis att lära sig av sina medarbetare. Det redogörs även för hur formerna förhåller sig till varandra samt både positiva och negativa effekter av det informella och formella lärandet. Studien har genomförts genom semistrukturerade intervjuer med ett urval av åtta informanter inom Kriminalvården där samtliga arbetar på en ungdomsavdelning på en anstalt och med en arbetslivserfarenhet på minst ett år. Resultatet har analyserats tematiskt med grund i studiens teoretiska ramverk; Informellt och formellt lärande samt community of practice. Studiens resultat visar på att de interna utbildningarna är relevanta för informanternas arbetsuppgifter och är viktiga att ta del av för att kunna utföra ett bra arbete, men att det informella lärandet i det dagliga arbetet visar sig vara mer betydelsefullt i slutändan. I resultatet framgår det dock att både det informella och formella krävs för att fylla medarbetarnas behov av kunskap och där en samverkan mellan det formella och informella är den mest framstående formen av lärande.

Revisionsbranschen i Sverige har under en längre tid haft problem med att behålla sina revisorsassistenter. Detta har skapat ett problem inom den svenska revisorsbranschen där auktoriserade revisorer har drastiskt minskat under senare år. För att bli auktoriserad revisor krävs det att man ska ha utfört minst tre år av praktiskt jobb som revisorsassistent innan man har chans för auktorisation. Tidigare forskning som gjorts gällande detta har främst kollat på auktoriserade revisorer och revisorsassistenter och fokuserat på enskilda fenomen. Forskningen härstammar främst från Ostasien där kvantitativa undersökningar gjorts. Detta väckte ett intresse hos oss där vi ville få en förståelse för vilken motivation de hade när de valde att lämna. Den tidigare forskningen har även bevisat att motivation har en stor påverkan i beslutet av att byta arbete. Studien har genomförts genom att analysera revisorsassistenternas motivation utifrån motivationsteorin om självbestämmande (SDT). Här har de psykologiska behoven, autonomi, kompetens och samhörighet analyserats men även hur de yttre faktorerna som organisatoriska värderingar och belöningar påverkat den inre motivationen. För att få fram information gällande detta så har nio intervjuer genomförts. Studien kom fram till att revisorsassistenterna påverkas av de psykologiska behoven samt de yttre faktorerna som finns i SDT. Efter genomförandet av studien framgick det att motivationen har förändrats under tiden som revisorsassisten och vid tillfället de lämna var som lägst. Resultatet visade på att respondenterna inte hade samma samhörighet som tidigare när beslutet av att lämna gjordes. Respondenterna har även upplevts som kontrollerade där företagets kultur och värderingar inte helt internaliserats.

Syftet med denna studie är att undersöka det administrativa arbetets påverkan på arbetsmotivationen hos läkare som arbetar i en svensk kontext. Andelen av svenska läkares arbetstid som går till administration har under de senaste åren varit ett uppmärksammat samt omdiskuterat ämne. Tidigare forskning har gjorts kring både arbetsmotivation i stort och arbetsmotivation inom vården såväl som vårdens generella effektivitet. Vad som dock inte undersökts i samma utsträckning är huruvida det administrativa arbetet påverkar den totala arbetsmotivationen, och om det i sin tur kan vara en bidragande faktor till ineffektivitet. Denna studie har därför genom intervjuer med sju läkare inom olika specialistområden som arbetar på Sundsvalls sjukhus undersökt detta. Studiens resultat visar att det administrativa arbetet upplevs som tråkigt att utföra och att det ibland även upplevs att det utförs på ett ineffektivt sätt. Det sågs däremot också som väldigt viktigt för patienten och därmed även verksamheten i stort. Utifrån studiens resultat dras slutsatsen att det administrativa arbetet inte har någon betydande påverkan på den totala arbetsmotivationen eftersom den totala arbetsmotivation till arbetet i stor fortfarande var hög. Studien kunde även i enlighet med tidigare forskning identifiera att det finns förbättringsmöjligheter gällande de tekniska system, tidsdisponering och uppgiftsfördelning.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka nivån av personliga egenskaper enligt Big five-modellen, samt huruvida dessa egenskaper korrelerar med prestation och välmående hos fastighetsmäklare. Metod: Denna studie bygger på en kvantitativ karaktär med ett deduktivt tillvägagångssätt, där en undersökning i form av en webbenkät legat till grund för datainsamlingen. Populationen i studien är fastighetsmäklare i Europa, där urvalet har bestått av 3136 utvalda fastighetsmäklare. Analysen av data har skett i statistikprogrammet “JASP”, där en bivariat korrelationsanalys har utförts. Resultat & slutsats: Slutsatserna bygger på information från den insamlade data i undersökningen. Resultatet visar på en hög nivå av conscientiousness och agreeableness hos fastighetsmäklarna, som indikerar en strävan efter yrkesmässig framgång. Samtidigt koordinerar agreeableness med kundorientering som är en viktig faktor för att lyckas i fastighetsmäklarbranschen. Vidare bidrar detta till att individerna trivs på arbetsplatsen och därmed inte avser att sluta eller byta bransch.  Forskningens bidrag: Denna studie bidrar med teoretisk kunskap om vilka personliga egenskaper och faktorer som påverkar fastighetsmäklare i denna undersökning. Studiens praktiska bidrag infinner sig framför allt till ledare, chefer och företag inom fastighetsmäklarbranschen, där en insikt i dessa egenskaper och faktorer kan stödja branschen till att utvecklas framöver. Förslag till vidare forskning: Först och främst hade en jämförelseaspekt varit intressant, som belyser skillnader mellan fastighetsmäklare som arbetar i olika miljöer och kontexter. Vidare kan en djupgående kvalitativ undersökning utformas, där respondenterna är väl insatta i sina respektive Big five-profiler för att finna likheter och skillnader. Framtida forskning kan även ta det långsiktiga perspektivet i beaktande, för att undersöka likheter och skillnader mellan kort- och långsikt.

This survey, Do not betray the refugees, has its aim and purpose to analyze how four of Sweden's biggest tabloids during the time, Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter and Arbetet Nyheterna, reported about the refugee flows during the war in Bosnia in 1995. To carry out the study, the work analyzed both leaders and ordinary articles from 1995-01-01 to 1995-12-31. The study found that news coverage during the year was massive,especially in the middle of the year when conquest of various cities was taking place, at the same time thousands of refugees were forced to flee their hometowns which had a major impact on refugee flows to other parts of Europe. The study also found that the majority of the articles gave a description of how the people on the run lived and who was behind the mass refugees from different cities in the divided Bosnia.

Denna uppsats är ämnad att undersöka hur chefer på säsongsbetonade hotellupplever personalomsättningen och om de arbetar aktivt gentemot den. Uppsatsenämnar även att undersöka vad cheferna anser vara påverkande faktorer till problemetoch hur de tacklar problemen idag. Skribenterna är därför intresserade av chefernasegna perspektiv på personalomsättningen inom hotellbranschens olika avdelningar.Den valda metoden för denna uppsats är en kvalitativ studie med tiosemistrukturerade intervjuer med olika personer med chefspositioner på nio olikahotell runt om i Sverige. De flesta av hotellen har sin bas på Gotland med undantagför ett par stycken. Samtliga hotell, förutom ett, har sommar som högsäsong. Empirinanalyseras med hjälp av inbäddning i arbetet teori. Denna teori fann skribenternalämpliga eftersom att de berör centrala delar till vad som får en person att vilja lämnasitt arbete eller stanna kvar.Resultatet studien kom fram till var att majoriteten av respondenterna uppgeratt de inte har problem med personalomsättning, utom på vissa specifika avdelningar.Respondenterna upplever fördelar med personalomsättning, att få in nytt blod ochskapa bra dynamik. Däremot är personalomsättning tidskrävande, energitömmandeoch kostsamt. Samtliga respondenter arbetar medvetet med att skapa länkar mellanmedarbetare och arbetsplatsen samt på och utanför samhället. Skribenterna kankonstatera att storleken på hotellen, avdelningar, kön, ålder, eller ort i det stora helainte har en särskilt stor påverkan på personalomsättningen på respektive hotell. / This paper aims to study how managers working in seasonal hotelsexperience staff turnover, and whether or not they work proactively towards reducingit. In addition this paper investigates how different managers in seasonal hotels viewstaff turnover and what they consider to be influencing factors in regards to theproblem, plus what solutions they might action in modern hospitality. Therefore weare interested in manager's personal perspectives on staff turnover throughout theentire hotel industry and its various departments.To answer our research question, we have chosen an inductive method bycarrying out ten semi-structured interviews with individuals in leading positions suchas reception or restaurant managers at nine seasonally dependent hotels aroundSweden. These interviews are analyzed based on the “Job Embeddedness” theory.The most pertinent result found during the study was that staff turnover is notperceived as a problem by those working at a managerial level, with exception tothose workers in specific departments such as kitchens, cleaning, and night staff.Turnover of competent staff was also a concern to management. Further results fromthe study shows that staff work to actively create connections between fellowemployees, the workplace and society. Additionally the study shows that managersbelieve it is important to motivate their employees to enjoy their work and allowthem to create connections within the workplace, which potentially leads to staffreturning for future seasons.

Den globala bristen på sjuksköterskor är ett omfattande samhällsproblem. För att kunna bemöta det stigande vårdbehovet efter massuppsägningarna som följde efter coronapandemin beräknas det i ett globalt perspektiv behövas 13 miljoner nya sjuksköterskor inom det kommande decenniet. När allt fler sjuksköterskor väljer att lämna arbetet uppstår en obalans på arbetsplatsen i förhållandet mellan antalet sjuksköterskor till antalet patienter. För sjuksköterskorna innebär detta en alltmer intensiv arbetsvardag som är ohållbar i längden och som i slutändan kan leda till att vårdkvaliteten äventyras och patientvården förbises. Sjuksköterskor är en viktig yrkesgrupp, både från ett individ- och samhällsperspektiv. Att identifiera vilka arbetsrelaterade faktorer som orsakar sjuksköterskors uppsägning skapar förutsättningar för arbetsgivare att fatta bättre beslut som gynnar sjuksköterskors individuella arbetsbehov. Syftet med denna integrativa litteraturstudie var att identifiera och sammanställa kunskap om vilka arbetsrelaterade faktorer som kan ligga bakom sjuksköterskors beslut om att lämna sin arbetsplats eller profession. En litteraturöversikt med insamlade data från sammanlagt 8520 sjuksköterskor i nio vetenskapliga originalartiklar via databaserna CINAHL och PubMed ligger till grund för studiens slutgiltiga resultat. Vid bearbetning av data har brister i arbetsmiljöfaktorer, ledarskapsfaktorer, engagemangsfaktorer och hälsofaktorer identifierats som orsaker till sjuksköterskors beslut om uppsägning. Under coronapandemin övervägde 31,7 procent av de tillfrågade sjuksköterskorna att lämna sin yrkesprofession. För att motverka och reducera uppsägningsavsikten hos sjuksköterskor krävs förändringar i den intensiva arbetsbelastningen. Det behövs tydligare åtagande angående att försöka minska risken för sjuksköterskor att utsättas för arbetsrelaterad stress och ohälsa, samt en bättre kommunikation mellan chef och medarbetare. För att ytterligare främja processen med att attrahera och behålla sjuksköterskor på arbetsplatsen behövs det bättre arbetsvillkor, en mer förmånlig löneutveckling samt större möjligheter till karriärutveckling.