Revisorsbranschen har under senare år kantats av en rad stora skandaler vilket lett till ett bristande förtroende för revisorer. Det har sedan 1970-talet flitigt diskuterats om det finns ett förväntningsgap mellan revisorer och övriga intressenter, det vill säga om revisorerna och intressenterna har olika uppfattning om vad revisorn ska prestera. Flertalet studier tyder på att ett förväntningsgap existerar och att revisorns roll är svår att förstå. Att revisorn har att följa ett omfattande nätverk av regler och standarder tros vara en bidragande faktor till detta. Denna uppsats syftar till att undersöka om det föreligger ett förväntningsgap i svensk rättspraxis. För att studera detta har rättsfall samt disciplinärenden mot revisorer, vars handlande har ifrågasatts, studerats. Dessa analyserades mot en analysmodell som utformats genom att dela upp revisorsyrket i kategorierna revisorns kunskap, revisorns roll och generell inställning mot professionen. Slutsatsen visar att det finns ett glapp avseende vad revisorn presterat och domstolens samt Revisorsnämndens bedömning avseende samtliga kategorier och förväntningsgapet avseende revisorns prestation och rättskiparens uppfattning anses omfattande.

Bakgrund och problem: ISA är det internationella regelverk som reglerar hur en revision ska utföras. En revisor ska planera sin arbetsprocess på ett strukturerat och noggrant vis och inför varje revision fastställa ett väsentlighetsbelopp som motsvarar det fel en extern intressent av ett företag kan acceptera. Väsentlighetsbeloppet får en direkt påverkan på hur omfattande revisionen blir. Processen med att fastställa väsentlighetsbeloppet regleras inte tydligt i regelverket vilket medför risk för varierande bedömningar. Eftersom området saknar reglering ser vi det därför som viktigt att delge personer som saknar insyn i branschen en inblick i hur en revisors arbetsprocess fungerar. Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa en ökad kunskap om hur auktoriserade revisorer fastställer väsentlighetsbeloppet vid planeringen av en revision. Metod: I denna studie har en kvalitativ forskningsmetod använts med övervägande induktiv ansats. Det har genomförts intervju med tio auktoriserade revisorer med öppna frågor utifrån en uppgift som de utfört på förhand. Slutsats: Revisorerna gör en bedömning genom att identifiera och analysera kvalitativa faktorer och tillämpa kvantitativa beräkningsmodeller. Utifrån analysen och empirin har det framkommit att revisorerna är överens om vilka faktorer som är mest relevanta. Däremot bidrar revisorernas personlighet, professionella bedömningar och magkänsla till att väsentlighetsbeloppet slutligen varierar kraftigt.

Bakgrund: Regleringen av hur immateriella tillgångar ska redovisas lämnar stort utrymme för individuella tolkningar. Hur sådana tolkningar görs påverkar de finansiella rapporter som når intressenter. Det saknas undersökningar som berör det samspel som sker mellan revisor och klient. Ett samspel som är det sista som sker i den process från att ett regelförslag fram till att informationen publiceras. Vem är det egentligen som bestämmer och vilka är faktorerna som påverkar de maktpositionerna parterna har i samspelet? Syfte: Syftet med uppsatsen är att karaktärisera samspelet mellan klient och revisor genom att undersöka vilka faktorer som påverkar maktpositionerna i samspelet. Metod: Uppsatsen består av två delstudier, vilket gör det möjligt att basera uppsatsen på samspelets båda parter och därmed ta hänsyn till båda parternas perspektiv på samspelet. Genom en induktiv intervjuserie med klienter, fångas en av parternas perspektiv på samspelet. Tillsammans med befintlig litteratur ligger intervjuserien till grund för framtagandet av en modell över faktorer som kan förklara maktpositionerna i samspelet. I en andra, deduktiv delstudie, utvärderas sedan modellen av revisorer. Detta görs i en kvantitativ enkätundersökning för att undersöka hur revisorn, som är den andra parten, ser på samspelets maktfaktorer och maktpositioner. Resultat/Slutsatser: Uppsatsens resultat visar på att det inte handlar om ett maktspel mellan parterna när det kommer till FoU-redovisning. Istället handlar det om att komma överens och fatta gemensamma beslut. Även om det inte handlar om ett maktspel, finns det faktorer som kan snarare utgör respektive parts roll i samspelet. Genom att parterna har olika roller och respekterar varandras roller, kan de känna kontroll som i sin tur kan förklara varför de ger indikationer om att de har makt i samspelet.

Revisorns oberoende är en viktig förutsättning för en opartisk, självständig och objektiv revision. Trots att revisorns oberoende beskrivs som hörnstenen för att uppfylla revisionens funktion har det uppdagats i flera stora konkurser att revisorer brustit i sitt ansvar att oberoende och kritiskt granska företaget. Under 2016 införs ny reglering som begränsar revisorns uppdragslängd, vilka konsulttjänster denne får göra samt att sanktionsavgifter införs. Litteraturstudien som genomförts inför uppsatsen har funnit att teorin är motstridig huruvida utvalda faktorer kan påverka revisorns oberoende. Syftet med denna uppsats är att beskriva, förklara och utveckla en modell för hur utvalda faktorer påverkar revisorns oberoende, samt undersöka revisorers attityd till hur ny reglering kommer att påverka revisorers oberoende. Genom en kvalitativ studie har sex revisorer från stora och mindre revisionsbyråer intervjuats där svaren analyserats mot befintlig teori i ämnet. Faktorerna konsulttjänster, klientens betydelse, klientens anknytning och revisorns uppdragslängd har identifierats som faktorer som ger upphov till ett antal olika hot; konsulttjänster kan ge upphov till självgranskningshot och egenintressehot, klientens betydelse kan ge upphov till ett egenintressehot, klientens anknytning kan ge upphov till vänskaps- och skrämselhot samt revisorns uppdragslängd kan ge upphov till vänskapshot. Vidare finner studien att revisorer är positiva till den nya regleringen om byrårotation och minskade konsulttjänster men de ställer sig skeptiska till införandet av sanktionsavgifterna som anses orimliga.

Sammanfattning Datum                               2012-05-30 Nivå                                    Magisteruppsats i Företagsekonomi, 15 hp Författare                          Oscar Fager, Linda Svensson Handledare                        Esbjörn Segelod Titel                                    Värdering till verkligt värde – Påverkan på revisorers arbete Nyckelord                          Verkligt värde, IFRS, Revisor Problemformulering    Hur har utvecklingen mot att värdering till verkligt värde används i fler värderingssituationer påverkat svenska revisorers arbete? Syfte                                Denna magisteruppsats syftar till att undersöka om värdering av tillgångar till verkligt värde påverkat svenska revisorers arbete. Om så är fallet ska uppsatsen även beskriva på vilket sätt revisorers arbete har förändrats. Metod                                 För att uppnå studiens syfte samlades data in genom en litteraturstudie där tonvikt lades på den diskussion som förts kring värdering till verkligt värde. För att kunna besvara vår frågeställning intervjuades totalt sex revisorer från fyra olika revisionsbyråer i Sverige. Den information vi fick genom intervjuerna sammanställdes och ställdes i förhållande till vår referensram och utmynnade i studiens slutsatser. Resultat                              Värdering till verkligt värde har påverkat revisorernas arbete på så vis att specialister används i alltfler fall vid granskningen av de verkliga värdena. Granskningen av de verkliga värdena är även mer tidskrävande för revisorn då många parametrar ska granskas. Detta bidrar även till att kunskapskraven är högre på revisorn än vid granskning av anskaffningsvärden. Dessa förändringar bidrar också till att revisorn känner en större risk vid revidering av ett verkligt värde än vid anskaffningsvärde då det vid verkligt värde saknas enkla underlag. / Date                                    2012-05-30 Level                                  Master (one-year) Thesis in Business Administration, 15 credits Authors                              Oscar Fager, Linda Svensson Tutor                                  Esbjörn Segelod Title                                    Fair value – influence on auditors’ work Keywords                          Fair value, IFRS, Auditor Problem                             How has the trend towards that fair value is used in more valuation situations influenced the Swedish auditors’ work? Purpose                              This master thesis aims to examine if the valuation of assets at fair value has influenced Swedish auditors’ work. If so, the study will also describe how the auditors’ work has changed. Method                              To achieve the purpose of the study, data was collected through a literature study where the emphasis was placed on the recent discussion about fair value valuations. In order to answer our question a total of six auditors from four different accounting firms in Sweden were interviewed. The information we received from the interviews was compiled and compared to our theoretical framework, and led to the study’s conclusions. Results                               Fair value has influenced the work of the auditors so that more specialists are used in the review of the fair values. The review of the fair values are also more time consuming for the auditor because there are many parameters to be audited. This also contributes to a higher knowledge requirement on the auditor. The auditor will also experience a higher risk when auditing a fair value compared to auditing a purchase value.

Background: Small- and medium- sized businesses have during a long time had difficulties in raising long-term funding from external financiers, a reason for this is that these companies may have more information about their own business than the bank has. One way to reduce this problem is to hire a certified public auditor or a certified accounting consultant. Much has changed in recent years in the accounting profession. Mandatory audit has been abolished for small- and medium-sized businesses, which has led to major changes. Auditors are now not mandatory for these companies, which opens up the market for accounting consultant´s. The certified accounting consultant´s role has become more extensive. The auditor and the accounting consultant’s roles will converge more and more in the future.  Problem: What is the importance of certified public auditors compared to certified accounting consultant´s for the banks when granting loans to small- and medium- sized businesses in Sweden?  Purpose: The purpose of this paper is to describe from the bank’s perspective the importance of certified p ublic auditors compared to certified accounting consultant´s when granting loans to small- and medium- sized businesses. The aim is also to identify and analyze the similarities and diffrences between the importance of certified public auditors and certified accounting consultant´s when granting loans and identify the reasons for this. We also want to contribute with a model to explain the similarities and differences in the importance of certified public auditors and certified accounting consultants.  Method: The study is based on previous research and has an abductive approach. The study has also adopted a qualitative approach in the form of eight interviews with bank officers. The sample of respondents included experienced bank officers from well known banks in Sweden.   Results and conclusion: The study confirms that banks still prefer an auditors report to secure that facts and figures are correct. But lately banks have increasingly opened up to accepting the reports from a certified accounting consultant. This development has started by banks accepting accounting consultants work concerning small and uncomplicated companies. But banks still see an auditors report as a reliable and decisive security stamp. We will propose that our study shows that the role of accounting consultant will be and even are being modernized and developed in order to be a more effective complement to an auditors report. That will give all parties a win – win situation. / Bakgrund: Små- och medelstora företag har länge haft problem med att anskaffa långsiktig finansiering från externa finansiärer. En orsak till detta är att dessa företag kan ha mer information om verksamheten än vad banken har. Detta problem kan lösas eller i vart fall minskas genom att anlita en auktoriserad revisor eller en auktoriserad redovisningskonsult. Mycket har förändrats de senaste åren inom revisionsbranschen. Revisionsplikten har avskaffats för små- och medelstora företag, vilket lett till stora omställningar. Revisorerna är nu inte obligatoriska för dessa företag, vilket öppnar upp marknaden för redovisningskonsulter. Den auktoriserade redovisningskonsulternas roll har blivit allt mer omfattande. Den auktoriserade revisorns respektive auktoriserade redovisningskonsultens roller kommer närma sig varandra mer och mer i framtiden.   Problem: Vilken betydelse har auktoriserade revisorer jämfört med auktoriserade redovisningskonsulter för bankers kreditgivning till små- och medelstora företag i Sverige?   Syfte: Syftet med dennna uppsats är att ur bankens perspektiv beskriva betydelsen av auktoriserade revisoret jämfört med auktoriserade redovisningskonsulter vid kreditgivning till små- och medelstora företag. Syftet är även att identifiera och analysera likheter och skillnader mellan auktoriserade revisorer och auktoriserade redovisningskonsulters betydelse vid kreditgivning samt identifiera orsakerna till detta. Vi vill även bidra med en modell för att förklara likheter och skillnader i betydelsen av auktoriserade revisorer respektive auktoriserade redovisningskonsulter. Metod: Studien har utgått från tidigare forskning och har en abduktiv ansats. Studien har vidare antagit en kvalitativ metod i form av åtta intervjuer mer kreditgivare. I urvalet av respondenter ingår erfarna kreditgivare från erkända banker i Sverige.   Resultat och slutsats: Studien visar att bankerna i stor omfattning står kvar i revisorstanken men har alltmer öppnat sig för det arbete en redovisningskonsult utför. Anledningen till detta är att revisoryrket i allmänhet är mer känt och revisorn ses som en slags garanti för att företagets redovisning sköts korrekt. Det gör att majoriteten av respondenterna ser revisorn som en trygghetsstämpel. En annan slutsats är att varken bankerna eller revisorerna har påverkats nämnvärt av revisionspliktens avskaffande och att alla respondenter ser positivt på avskaffandet. Men för att detta ska säkerställas har vi i vår studie funnit att redovisningskonsultens yreksroll bör utvecklas eller moderniseras för att på ett bättre sätt komplettera och ansluta verksamheten till revisionsfunktionen. Vi har även sett en tendens att det inte ställs olika krav på om företaget har revisor eller redovisningskonsult utan det är samma kriterier som gäller för alla mindre företag när de lämnar in en kreditansökan.

Redovisningskonsulten och revisorn är två yrken som ofta benämns felaktigt av klienter och samhället i stort. Detta kan bero på att de två yrkena är nära relaterade till varandra samt att gränsdragningarna inte alltid är självklara. I samband med avskaffandet av revisorsplikten för mindre aktiebolag har många företag valt att avstå från revision och förlita sig på att redovisningskonsulten sköter den finansiella rapporteringen i enlighet med lagstadgade krav.

Det har gått tre år sedan revisionsplikten avskaffades för små aktiebolag. Kraven för frivillig revision är högst tre anställda, balansomslutning på högst 1,5 miljoner kronor och en nettoomsättning på högst 3 miljoner kronor. Aktiebolag som uppfyller minst två av tre kriterier under två räkenskapsår i följd har då möjligheten att välja bort revisorn. Detta innebär att de aktiebolag som väljer bort revisorn samtidigt väljer bort den externa parten som ska säkerställa kvalitén i årsredovisningen. En kvalitetsstämpel som används ofta gentemot banker och leverantörer vid kreditbedömning. Studien har två syften, först att säkerställa om de bolag som valt att inte längre använda sig av en revisor inte längre får lån och två att se vilka alternativa faktorer som bankerna använder sig av i sin bedömning av dessa bolag. Uppsatsen har gjorts utifrån en kvalitativ undersökning där fem banktjänstemän samt ALMI – företagspartners har intervjuats. Resultatet av denna uppsats visar inga tydliga tecken på att avskaffandet av revisionsplikten har påverkats småbolags lånemöjligheter. Bankerna tittar på andra faktorer vid kreditbedömning av en kund.

Bakgrund och problem: Revisionsbranschen är under ständig förändring. Flera historiska händelser och politisk beslut har påverkat branschens utveckling. Under 2008 presenterades Statens offentliga utredning 2008:32 ett förslag på förändring av bland annat gränsvärdena för den lagstadgade revisionen. Nya gränsvärden kom sedermera att från 2010 undanta företag som tidigare har omfattats av den lagstadgade revisionen. Syftet med förändringen är att öka svenska företags konkurrenskraft och administrativa börda. Företagen ska själva i större utsträckning kunna välja vilka ekonomiska tjänster de ska köpa. Inom EU arbetas för en harmonisering av lagar och regler inom unionen. Flera av länderna inom EU har valt betydligt högre gränsvärden för den lagstadgade revisionen. Det finns tendenser som pekar på att Sverige inom en snar framtid kommer att närma sig de övriga länderna med ytterligare höjning. Regeringen har lagt ett förslag om att starta en utredning 2015, som ska se över gränserna för revisionsplikt. Om denna reform genomförs kommer det påverka revisonsföretagens utveckling och tjänsteutbud. Syfte: Vårt syfte med studien har varit att undersöka den svenska revisionsbranschens uppfattningar om en möjlig ytterligare höjning av gränsvärdena och vad en sådan höjning skulle innebära för revisionsbranschens framtida utveckling och tjänsteutbud. Metod: Denna studie har använt sig av en deduktiv ansats, vilket betyder att den har utgått från tidigare forskning för insamlande av empirin. Den empiriska datan har samlats in genom en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer av auktoriserade revisorer. Resultat: Revisionsbranschen menar att en framtida höjning kommer ske och kommer påverka deras utbud och kompetens. Revisonsbranschen har en negativ syn på en höjning av gränsvärdena. Majoriteten tror att inslaget av rådgivning kommer öka. De tror även att konkurrensen i framtiden kommer hårdna med en sådan reform.

Titel: Den operativa självständigheten: En studie som berör revisorns förutsättningar att arbeta effektivt Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Sara Eriksson och Rania Fannoun Handledare: Jan Svanberg Datum: 2016-01   Syfte: Klientens möjlighet att påverka revisorns effektivitet är sparsamt utforskad. Studiens syfte är att belysa vilka hinder som ligger i vägen för den operativa självständigheten samt vilka strategier revisorer använder sig av för att minimera påverkan.   Metod: Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod. Datainsamlingen sker genom semistrukturerade intervjuer med fokus på subjektiva berättelser. Urvalet består av tiorespondenter, fem revisorer och fem redovisningsansvariga. Empirisk data spelas in, transkriberas, kodas utifrån teman och bearbetas.    Resultat och slutsats: Den operativa självständigheten äventyras när klienten motsätter sig revisorns krav på information och material. Resultatet tyder på att vissa klienter lämnar material sent, eller i dåligt skick, samt placerar revisorn långt ifrån redovisningsmaterialet. Den operativa självständigheten påverkas även av kulturella skillnader samt när revisorn blir otrevligt bemött. För att minimera faktorernas påverkan används olika strategier. Studien visar vikten av att revisorn skapar en god relation, har hög social kompetens, kan förhandla samt är påläst inför revisionen.   Förslag till fortsatt studie: Vi har sett ett behov av vidare studier kring risker som uppstår till följd av strategierna. Djupare studier skulle även kunna göras om konsekvenserna av att revisorn måste ta hänsyn till klientens vilja.   Uppsatsens bidrag: Studien bidrar till revisionsbranschens tillsynsmyndighet och branschorganisation genom att belysa problematiken med klienters möjligheter att påverka revisorns effektivitet. Vilket kan öka deras intresse för omprövning av rekommendationer och institutionella åtgärder. / Title: The operational independence: A study dealing with auditors’ ability to work effectively Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Sara Eriksson and Rania Fannoun Supervisor: Jan Svanberg Date: 2016-01   Aim: Client's ability to influence auditors efficiency is not enough explored. The study seeks to highlight impacts on operational independence and different strategies to minimize those impacts.   Method: Qualitative research. Data is collected through semi-structured interviews with focus on subjective stories. The sample consists of ten respondents, five auditors and five clients. Empirical data are recorded, transcribed, coded based on themes and processed.   Result & Conclusions: The operational independence is compromised when clients oppose auditors’ demands on required information. The result shows that some clients are late in delivering, or deliver data in bad condition. The operational independence is also influenced by cultural differences, and when the auditor is responded unpleasantly. To minimize the impact of these factors, auditors use different strategies. The study shows that it is important that auditors create a good relationship with clients, have a high social competence, negotiation skills and are prepared before the audit process.   Suggestions for future research:  We’ve seen a need for further studies on the risks that arise as a result of the strategies. Deeper studies could also be made about the consequences due to the consideration that the auditor must take into the client’s will.   Contribution of the essay: The study contributes to audit regulation and audit association by highlighting problems with clients’ ability to influence auditors’ efficiency. This may increase their interest in revised recommendations and institutional action.   Keywords: Auditor, operational independence, competence, independence, working atmosphere, auditor-client.