1987 presenterade Bruntlandkommissionen sin rapport ”Vår gemensamma framtid”, denna har givit ett stort bidrag till utvecklingen inom hållbar utveckling. Kommissionen definierade varaktig, uthållig utveckling på följande sätt: ”en utveckling som tillfredställer dagens behov utan att inskränka på kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov”. Vad som menas är att vi endast kan få till stånd en varaktig hållbar utveckling genom att vi skyddar miljön. Brundtlandrapporten tillsammans med Riokonferensen 1992, där ett internationellt samarbete för miljömässig hållbar utveckling grundades, är två bidragande orsaker till det som vi idag benämner hållbarhetsredovisning.Det har visat sig att den största bakomliggande orsaken till att företag väljer att hållbarhetsredovisa är att man vill legitimera sin verksamhet. Största anledningen till att företagen dessutom väljer att låta tredje oberoende part granska och bestyrka ovan nämnda redovisning är att man vill visa sig trovärdiga. Det är dessa handlingar som berör revisorn och revisionsbyråerna.Syftet med denna uppsats är att bidra med förståelse för hur revisorns roll påverkas och har förändrats i och med utvecklingen av hållbarhetsredovisning. Vidare vill vi med undersökningen ge insikt i hur revisionsbyråerna kommer att beröras i framtiden av hållbarhetsredovisningens utveckling samt huruvida det kan leda till nya arbetsuppgifter och arbetsområden för revisorn.Studien har varit av kvalitativ art där vi vid intervjuerna har utgått från en intervjumall men inte varit fast knutna till denna utan varit öppna för att låta intervjun ta andra vägar. Vi har avgränsat oss till att göra studien huvudsakligen utifrån revisorns perspektiv. Vi har dessutom intervjuat företag i syfte att få deras syn på betydelsen av revisorn då det gäller hållbarhetsredovisning.Resultatet av studien har visat att hållbarhetsredovisning är ett område inom redovisning och revisionsbranschen som växer och blir vanligare. Undersökningen visar att det är ett område som kommer att utvidgas på revisionsbyråerna och ett intressant ämne att fördjupa sig inom redan under utbildningstiden. Resultatet av undersökningen visar tydligt att det även fortsättningsvis kommer att vara ett arbetsområde för specialistrevisorer med spetskompetens. Den finansiella revisorn kommer att komma i kontakt med hållbarhetsredovisning i sitt dagliga arbete och påverkas därför av detta. Vid behov kommer specialistrevisorer att ingå i revisionsteamet, därför blir det inte aktuellt att den finansielle revisorn skall utbildas och ha någon bredare kompetens på området. / Uppsatsnivå: C

Den 1 januari 1999 infördes lagen om anmälningsplikt som ålade revisorn skyldighet att vidtaåtgärder vid misstanke om brott och att under vissa förutsättningar göra anmälan till åklagareeller polis. Tidigare begränsades revisorn av den lagstadgade tystnadsplikten. Fleraremissinstanser däribland FAR och SRS motsatte sig förslaget då man ansåg att det var alltförlångtgående. De befarade att revisorns förtroende gentemot klienten kunde försämras och attde därmed inte skulle få tillgång till den information som är nödvändig för en fullgodrevision. Syftet med införandet av anmälningsplikten var att ekonomisk brottslighet skulleupptäckas samt förebyggas.Vår huvudfråga i denna uppsats är enligt följande: Kan en revisor rimligen hålla perfektbalans mellan att vara agent för myndigheternas brottsbekämpning, och att vara en hjälpredai hanteringen av företagens ekonomiska informationsflöde? Syftet med uppsatsen är attundersöka hur revisorn hanterar sin skyldighet att anmäla vid misstanke om brott och vilkakonsekvenser den har medfört för revisorn.I uppsatsen används kvalitativ metod då vi vill skapa oss djupare förståelse för vårfrågeställning. Intervjuer har genomförts med fyra revisorer från olika revisionsbyråer. Detempiriska materialet har analyserats samt tolkats utifrån den teoretiska referensramen ochslutligen resulterat i vår slutsats.Vår slutsats av denna studie är att en revisor kan hålla ovan nämnda balans och att dennabalans är hållbar ur ett framtidsperspektiv. / Uppsatsnivå: C

<p>Eftersom vi som författare snart är på vår väg mot en examen inom ekonomi med inriktning på redovisning fanns det ett uppenbart intresse av att skriva om hur våra möjligheter ser ut på arbetsmarknaden, främst då att jobba inom revision. Vi har intresse av att veta vad revisionsföretagen har för krav på oss som kommer från universiteten, och företagen vill veta vad studenter lär sig under studietiden. Det vi ville ta reda på var om det fanns något förväntningsgap mellan revisionsföretagen och Umeå universitet.</p><p>Artiklar om detta område var inte alldeles lätt att hitta, dock hittade vi några som behandlade rekryteringsprocessen. Vi har använt oss av teorier som Förväntningsgapet och Rekryteringsprocessen för att urskilja vad som är viktigt när våra fallföretag rekryterar nyutexaminerade studenter. Vi har gjort en kvalitativ undersökning där vi genomfört djupintervjuer med rekryteringsansvariga hos KPMG, Öhrlings PriceWaterHouseCoopers, Deloitte och Ernst & Young samt även intervjuat en lärare och en professor vid Handelshögskolan vid Umeå universitet. Vi frågade företagen om vad de tycker om nyutexaminerades kunskaper och hur väl de är anpassade att jobba hos revisionsföretag. Till universitetet frågade vi hur innehållet i redovisningskurserna fastställs och vilka som beslutar om vad som ska ingå i dem. Syftet med undersökningen var att fastställa vilka förväntningar fallföretagen hade på studenter som söker jobb hos dem. Vad vi kom fram till var att det kommande regeringsbeslutet angående slopad revisionsplikt för mindre företag kan ge inverkan på företagens krav på nyutexaminerade studenter. Skillnaden blir att det kommer att krävas 160 akademiska poäng för att vara intressant för revisionsföretagen jämfört med 120 poäng i dagens läge. Vidare ansågs det överlag att den praktiska erfarenheten och kunskapen var bristfällig, ett praktiskt inslag under utbildningsåren skulle de fallföretag som vi intervjuade se som positivt. Utbildningen anses vara bra ur fallföretagens synvinkel men det förväntningsgap som finns beror till stora delar på studenternas brist på praktisk erfarenhet vad gäller företagens arbetssätt. De stora revisionsföretagen ser inte detta som något större problem då de själva har bra internutbildningar.</p>

<p><p>Vad har de undersökta småföretagen för förväntningar på sina revisorer? Existerar det ett förväntningsgap mellan de undersökta småföretagen och revisorer? Vad har företagsorganisationen för uppfattning om ett eventuellt förväntningsgap mellan småföretag och revisorer? Vilka åtgärder skulle kunna reducera ett eventuellt förväntningsgap mellan de undersökta småföretagen och revisorer?</p><p><strong>Syftet</strong> med uppsatsen är att utreda och beskriva ett eventuellt förväntningsgap utifrån tre småföretags perspektiv. Vi kommer även att föreslå eventuella åtgärder för att reducera förväntnings-gapet.<p><strong>Slutsatsen </strong>är att det existerar ett förväntningsgap och att det finns åtgärder som kan reducera problematiken. Det är dock upp till båda parterna att använda dessa för att förväntningsgapet skall kunna reduceras. De åtgärder som främst behövs för att öka för-ståelsen för revisionen och revisorsrollen är ökad utbildning för småföretagen, förtydligande av revisionsberättelsen och ett utökat användande av uppdragsbrevet. Om det fokuseras på dessa åtgärder bör problematiken reduceras.</p></p></p>

<p><strong>Titel: Penningtvättslagen- Revisorers praktiska inställning till lagen</strong></p><p><strong> </strong></p><p>Från den 15 mars 2009, gäller en ny penningtvättslag i Sverige. Lagen grundar sig på EU:s tredje penningtvättsdirektiv som gäller i alla EU-länder. Liksom tidigare skall kunderna identifieras och misstänkta transaktioner anmälas till Finanspolisen. Affärsförbindelserna skall nu dessutom följas upp, och jämföras med vad som är känt om syftet med denna förbindelse. Vi ville inrikta oss på något aktuellt och förändringarna i Penningtvättslagen kändes därför intressanta. Lagförändringen är relativt ny och ämnet hade inte berörts nämnvärt. Det hade inte hunnit gå så lång tid sedan lagförändringen trädde ikraft men vi trodde ändå att revisorerna hunnit anpassa sig efter de nya rutinerna. Vårt syfte var att förklara hur enskilda revisorer i Sverige praktiskt upplevde lagändringen av penningtvätt i praktiken samt att beskriva om det förekom några påverkansfaktorer, (vid t.ex. inrättande av interna rutiner eller utbildningar för att förhindra penningtvätt, id-kontrollen, anmälningsplikten eller administrationen).  Det vi ville beskriva var om FAR SRS samt tillsynsmyndigheterna var till hjälp och undersöka om revisionsbyråerna hade inrättade åtgärdsprogram vad beträffade penningtvättsfrågor.</p><p>Vi genomförde en kvantitativ studie med en enkätundersökning, för att kunna nå en större grupp av auktoriserade och godkända revisorer.</p><p>Respondenterna påtalade i undersökningen att lagen gjort administrations och granskningsarbetet mer krävande. Vidare har studien visat att revisionsverksamheterna, oavsett företagsstorlek, hade inrättade rutiner i penningtvättsfrågor.</p><p>Vi kunde även konstatera att revisorerna var nöjda med vägledning från FAR SRS och att den ansågs vara tillfredsställande men att tillsynsmyndighetens vägledning ansågs otillfredsställande.</p>

<p>This is a bachelor essay in business and administration with concentration in accounting. The purpose of the essay is to describe and analyse how an auditor, who has had a close cooperation with a small owner-led company in several years, can obstruct the specific familiarity-threat and if it appears, secure that it does not affect the independence of the auditor.</p><p>The conclusion of this essay contains two models which intend to describe how an auditor, as a suggestion, can obstruct the specific friendship-threat and if it appears secure the independence of the auditor.</p> / <p>En revisors oberoende beskrivs idag som en av de viktigaste förutsättningar för att revisionen skall kunna fylla sin funktion. Revisionens funktion är att kvalitetssäkra information samt fungera som en tilltrossäkrare till den enskilda verksamheten och dess finansiella information.</p><p>Ett av de identifierade hoten mot revisorns oberoende är det så kallade vänskapshotet. Hotet i sig innebär att en nära personlig relation mellan parterna i revisionsuppdraget kan yttra sig och medföra en risk för att revisorn får en alltför välvillig inställning till klientens intressen. Ett visst slags vänskapshot kan uppstå när en revisor haft ett revisionsuppdrag hos en klient under en lång tid, detta slags av vänskapshot benämns i studien som det specifika vänskapshotet.</p><p>Vänskapshot och ett rubbat förtroende för revisorn kan uppstå om relationen mellan revisorn och ledningen hos revisorsklienten övergår till en nära personlig relation. Författarna anser att relationen mellan revisorn och ett litet ägarlett bolaget tenderar att bli nära och personlig. Inte bara för att ägaren är mer personligt engagerad och det som följer med detta, utan även för att det lilla ägarledda bolaget har möjlighet att samarbeta med en och samma revisor år ut och år in.</p><p>Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur en revisor, som haft ett nära samarbete med ett och samma litet ägarlett bolag i flertalet år, kan motverka det specifika vänskapshotet och vid dess eventuella uppkomst säkerställa att det inte påverkar sitt oberoende.</p><p>Denna Kandidatuppsats är en kvalitativ fallstudie där fyra påskrivande revisorer, genom semistrukturerade intervjuer, gett sin syn på sitt oberoende samt på det specifika vänskapshotet avseende det lilla ägarledda bolaget.</p><p>Utifrån denna studie kan författarna dra slutsatsen att det är subjektivt hur revisorn skall förhålla sig till det lilla ägarledda bolaget och därför blir det förebyggande arbetet samt åtgärderna individuella. Författarna har utifrån empiri och teori analyserat fram två modeller, vilka avser att beskriva hur en revisor förslagsvis kan motverka det specifika vänskapshotet avseende ett litet ägarlett bolag och vid dess uppkomst säkerställa oberoendet.</p>

<p>We have performed a historical research, trying to establish the auditing conditions, in terms of adjustments over time. Our purpose with this essay was to demonstrate the facts behind the independence of the auditor, and hopefully give the reader some new information.</p><p>Our questions at issue were: What in the debate, regarding the independence of the auditor, in concern of the scandals, is most relevant each decade?</p><p>Witch aftermath has influenced the regulation regarding the independence of the auditor?</p><p>What we thought was the best way to answer this question was to study a large amount of journals according to the current decade, since 1930 and forward. The journals presented different persons opinions regarding the scandals, and we used them as an instrument to analyse the regulations and after-effects of the scandals.</p><p>Our conclusion is that in purpose to make the auditor independent, the debate among competent and well-informed people in the line of business has, through the decades, frequently recurred to strive towards a more homogenous auditing.</p>

No description available.

<p>Problembakgrund: Svenskt Näringsliv gav för en tid sedan professorerna Per Thorell och Claes Norberg ett uppdrag att undersöka nytta och kostnad med revision i små aktiebolag. Slutsatserna kring undersökningen publicerades i en rapport som presenterades den 16 mars 2005. Denna rapport ledde till att debatten kring revisionsplikten i de små aktiebolagen togs upp på nytt. Många har olika åsikter angående detta och i praktiken är frågan inte utredd och det finns ett behov att undersöka ämnet vidare. Vår studies huvudproblem är: Hur påverkar en förändring i revisionsplikten revisionsbolagen? Vilka konsekvenser får detta för klienterna, de små aktiebolagen?</p><p>Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka behovet och nyttan med revisionsplikt för mindre bolag ur revisorernas perspektiv. Samt att undersöka hur en förändring påverkar klienterna, de små aktiebolagen.</p><p>Avgränsningar: Vi avser att enbart fokusera oss på hur förändringarna påverkar revisorer samt deras klienter. Avgränsningarna blir därför att vi har valt att välja bort hur det påverkar resten av marknaden som exempelvis kreditgivare. Ytterliggare en avgränsning är att vi enbart har fokuserat oss på en storstad, Stockholm.</p><p>Metod: För att genomföra undersökningen tänker vi använda oss av en kvalitativ och kvantitativ metod. Insamlingen skall ske genom personliga intervjuer med revisorer samt via enkäter med de små aktiebolagen.</p><p>Resultat och slutsatser: Den kvantitativa undersökningen visar att en klar majoritet av respondenterna är positivt inställda till en förändring av revisionsplikten, dock upplevs ett borttagande som negativt, då det kan ge konsekvenser. Som till exempel kan det bli svårare att ta nya lån. Den kvalitativa undersökningen visar att de större revisionsbolagen inte i alltför stor utsträckning berörs av en förändring då detta endast innebär en omfördelning av arbetsuppgifterna, men att de små revisionsbolagen kan få det svårare med en sådan omstrukturering. Ett borttagande upplevs mest som negativt för de små revisionsbolagen då en ökad konkurrens kan leda till att de inte kan fortsätta sin verksamhet som den ser ut idag. Samtliga är överens om att nyttan av de utförda revisionstjänsterna överväger kostnaden, trots de stigande priserna. Att en förändring av revisionsplikten skulle kunna vara önskvärt men inte ett borttagande.</p>

<p><strong>Bakgrund och problem:</strong> Sedan 1990-talet har bonus- och incitamentsprogramskandaler avlöst varandra. Detta fenomen har lett till ett minskat förtroende för näringslivets ersättningssystem varvid bonus- och incitamentsprogram av många ses som något negativt. Mediarapportering och efterföljande debatt rörande dessa skandaler behandlar sällan revisorns skyldigheter och ansvar vid godkännandet av företagets förvaltning i dessa fall trots att det i RS 310 framgår att revisorn ska granska dessa avtal. Frågan är hur det kommer sig att revisorn inte ifrågasätts i större utsträckning i de skandaler som uppdagats på senare tid?</p><p> </p><p><strong>Syfte:</strong> Att skapa en ökad förståelse för samt undersöka attityden till revisorns roll och ansvar beträffande bonus- och incitamentsprogram.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>Metod: </strong>Uppsatsen är inspirerad av den hermeneutiska tolkningsmetoden där förståelsen är det centrala. Datainsamlingen är av kvalitativ karaktär och har gjorts med hjälp av semistrukturerade intervjuer både besöksintervjuer och telefonintervjuer.<strong></strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>Slutsatser: </strong><em>De två frågeställningarna i uppsatsen fick inga entydiga svar. </em>Hur det kommer sig att revisorn inte ifrågasätts i större utsträckning i den senaste tidens skandaler kan enligt vissa respondenter bero på att revisorn felfritt skött sitt jobb och att det därför inte finns någon anledning att skriva om honom/henne. Andra respondenter menar att det är ett problem. Vilka problem revisorn ställs inför när principer ska möta verkligheten vid granskning av bonus- och incitamentsprogram tros enligt empirin främst vara den luddighet som uppstår vid principbaserade revisionsstandarder. En annan orsak kan vara det vänskapshot som kan uppstå i relationen mellan revisor och företag. Vad oenigheterna i respondenternas svar beror på är svårt att säga, det kan finnas många bakomliggande orsaker såsom olika förväntan på vad revisorn ska uträtta vid revision samt att revisorns regler till viss del är vaga och lite otydliga.</p>