<p>Sammanfattning</p><p>Examensarbete G3 i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet,</p><p>Ekonomistyrning, FE3043, VT 2008</p><p>Författare: Caroline Ahlberg och Anna Bengtsson</p><p>Handledare: Ola Nilsson</p><p>Titel: Val av revisor - en enkätstudie angående vilka faktorer som har betydelse för svenska små företag vid val av revisor</p><p>Bakgrund: I Sverige råder lagstadgad revisionsplikt för samtliga aktiebolag. En auktoriserad eller godkänd revisor ska granska bolagets årsredovisning, bokföring och förvaltning. För närvarande pågår dock en debatt om hur revisionsplikten ska avskaffas för små företag.</p><p>Syfte: Studiens syfte är att förklara vilka faktorer som har betydelse för svenska små företag vid val av revisor.</p><p>Avgränsningar: Vår studie inriktas på svenska aktiebolag som har mellan 10 och 49 anställda.</p><p>Metod: Vi har valt att genomföra en enkätstudie som riktar sig till VD:ar eller ekonomichefer på 100 slumpmässigt utvalda företag. Våra empiriska data har behandlats statistiskt i statistikprogrammen Minitab och SPSS.</p><p>Slutsatser: Vi har kunnat påvisa fyra faktorer som har betydelse för svenska små företag vid val av revisor, vilka överensstämmer med vad tidigare forskning har visat för börsnoterade företag. Faktorerna utgörs av: revisionskvalitet, tillhandahållande av ytterligare tjänster, specifik branschkännedom och geografisk närhet. Därutöver har vi kommit fram till att svenska små företag även finner de två faktorerna rekommendationer från personligt nätverk och revisionsbyråns internationella representation betydelsefulla.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: Vi rekommenderar att fortsatt forskning inriktas på vilka faktorer som har betydelse för mikroföretag alternativt medelstora företag vid val av revisor. Ytterligare ett förslag på fortsatt forskning är att replikerande studier genomförs i små företag efter revisionspliktens avskaffande för dessa företag.</p>

Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten för 97 % av Sveriges företag; målet med regleringen var att minska företagens kostnader. Tidigare forskning indikerar att avsaknaden av revisor kan leda till högre kreditkostnader. Anledningen är att banker inte anser att de finansiella rapporterna är av lika hög kvalitet utan granskning av revisor och därför upplever högre risk. Den här studien undersöker om kreditkostnaden skiljer sig mellan företag som använder revisor och företag som inte använder revisor. Studien undersöker även skillnader i skuldsättningsgrad mellan dessa företag. Undersökningen tar avstamp i ett agentteoretiskt ramverk då detta ger en förklaring till varför skillnad i ränta kan uppstå. Resultaten från studien visar inte på några signifikanta skillnader i räntenivå men däremot på en signifikant lägre skuldsättningsgrad hos företag som använder revisor efter att regleringen införts. Resultat från tidigare forskning menar att användandet av revisor är korrelerat med förbättrade kreditvillkor. Den här studien har observerat att användandet av revisor påverkar företags kreditkostnad om än till en låg förklaringsgrad.

Problembakgrund: Svenskt Näringsliv gav för en tid sedan professorerna Per Thorell och Claes Norberg ett uppdrag att undersöka nytta och kostnad med revision i små aktiebolag. Slutsatserna kring undersökningen publicerades i en rapport som presenterades den 16 mars 2005. Denna rapport ledde till att debatten kring revisionsplikten i de små aktiebolagen togs upp på nytt. Många har olika åsikter angående detta och i praktiken är frågan inte utredd och det finns ett behov att undersöka ämnet vidare. Vår studies huvudproblem är: Hur påverkar en förändring i revisionsplikten revisionsbolagen? Vilka konsekvenser får detta för klienterna, de små aktiebolagen? Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka behovet och nyttan med revisionsplikt för mindre bolag ur revisorernas perspektiv. Samt att undersöka hur en förändring påverkar klienterna, de små aktiebolagen. Avgränsningar: Vi avser att enbart fokusera oss på hur förändringarna påverkar revisorer samt deras klienter. Avgränsningarna blir därför att vi har valt att välja bort hur det påverkar resten av marknaden som exempelvis kreditgivare. Ytterliggare en avgränsning är att vi enbart har fokuserat oss på en storstad, Stockholm. Metod: För att genomföra undersökningen tänker vi använda oss av en kvalitativ och kvantitativ metod. Insamlingen skall ske genom personliga intervjuer med revisorer samt via enkäter med de små aktiebolagen. Resultat och slutsatser: Den kvantitativa undersökningen visar att en klar majoritet av respondenterna är positivt inställda till en förändring av revisionsplikten, dock upplevs ett borttagande som negativt, då det kan ge konsekvenser. Som till exempel kan det bli svårare att ta nya lån. Den kvalitativa undersökningen visar att de större revisionsbolagen inte i alltför stor utsträckning berörs av en förändring då detta endast innebär en omfördelning av arbetsuppgifterna, men att de små revisionsbolagen kan få det svårare med en sådan omstrukturering. Ett borttagande upplevs mest som negativt för de små revisionsbolagen då en ökad konkurrens kan leda till att de inte kan fortsätta sin verksamhet som den ser ut idag. Samtliga är överens om att nyttan av de utförda revisionstjänsterna överväger kostnaden, trots de stigande priserna. Att en förändring av revisionsplikten skulle kunna vara önskvärt men inte ett borttagande.

Titel: Penningtvättslagen- Revisorers praktiska inställning till lagen   Från den 15 mars 2009, gäller en ny penningtvättslag i Sverige. Lagen grundar sig på EU:s tredje penningtvättsdirektiv som gäller i alla EU-länder. Liksom tidigare skall kunderna identifieras och misstänkta transaktioner anmälas till Finanspolisen. Affärsförbindelserna skall nu dessutom följas upp, och jämföras med vad som är känt om syftet med denna förbindelse. Vi ville inrikta oss på något aktuellt och förändringarna i Penningtvättslagen kändes därför intressanta. Lagförändringen är relativt ny och ämnet hade inte berörts nämnvärt. Det hade inte hunnit gå så lång tid sedan lagförändringen trädde ikraft men vi trodde ändå att revisorerna hunnit anpassa sig efter de nya rutinerna. Vårt syfte var att förklara hur enskilda revisorer i Sverige praktiskt upplevde lagändringen av penningtvätt i praktiken samt att beskriva om det förekom några påverkansfaktorer, (vid t.ex. inrättande av interna rutiner eller utbildningar för att förhindra penningtvätt, id-kontrollen, anmälningsplikten eller administrationen).  Det vi ville beskriva var om FAR SRS samt tillsynsmyndigheterna var till hjälp och undersöka om revisionsbyråerna hade inrättade åtgärdsprogram vad beträffade penningtvättsfrågor. Vi genomförde en kvantitativ studie med en enkätundersökning, för att kunna nå en större grupp av auktoriserade och godkända revisorer. Respondenterna påtalade i undersökningen att lagen gjort administrations och granskningsarbetet mer krävande. Vidare har studien visat att revisionsverksamheterna, oavsett företagsstorlek, hade inrättade rutiner i penningtvättsfrågor. Vi kunde även konstatera att revisorerna var nöjda med vägledning från FAR SRS och att den ansågs vara tillfredsställande men att tillsynsmyndighetens vägledning ansågs otillfredsställande.

Sammanfattning Examensarbete G3 i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet, Ekonomistyrning, FE3043, VT 2008 Författare: Caroline Ahlberg och Anna Bengtsson Handledare: Ola Nilsson Titel: Val av revisor - en enkätstudie angående vilka faktorer som har betydelse för svenska små företag vid val av revisor Bakgrund: I Sverige råder lagstadgad revisionsplikt för samtliga aktiebolag. En auktoriserad eller godkänd revisor ska granska bolagets årsredovisning, bokföring och förvaltning. För närvarande pågår dock en debatt om hur revisionsplikten ska avskaffas för små företag. Syfte: Studiens syfte är att förklara vilka faktorer som har betydelse för svenska små företag vid val av revisor. Avgränsningar: Vår studie inriktas på svenska aktiebolag som har mellan 10 och 49 anställda. Metod: Vi har valt att genomföra en enkätstudie som riktar sig till VD:ar eller ekonomichefer på 100 slumpmässigt utvalda företag. Våra empiriska data har behandlats statistiskt i statistikprogrammen Minitab och SPSS. Slutsatser: Vi har kunnat påvisa fyra faktorer som har betydelse för svenska små företag vid val av revisor, vilka överensstämmer med vad tidigare forskning har visat för börsnoterade företag. Faktorerna utgörs av: revisionskvalitet, tillhandahållande av ytterligare tjänster, specifik branschkännedom och geografisk närhet. Därutöver har vi kommit fram till att svenska små företag även finner de två faktorerna rekommendationer från personligt nätverk och revisionsbyråns internationella representation betydelsefulla. Förslag till fortsatt forskning: Vi rekommenderar att fortsatt forskning inriktas på vilka faktorer som har betydelse för mikroföretag alternativt medelstora företag vid val av revisor. Ytterligare ett förslag på fortsatt forskning är att replikerande studier genomförs i små företag efter revisionspliktens avskaffande för dessa företag.

Vi har undersökt ålder och erfarenhets påverkan på revisorers risk- och väsentlighetsbedömning. Tidigare studier om risktagande och dess relation till ålder och erfarenhet har visat blandade resultat, somliga forskare menar att det finns en positiv korrelation medan andra menar det motsatta. Denna uppsats grundas på en casestudie som har utförts på åtta svenska revisorer. Åldersspannet bland revisorerna i studien är 24 till 67 år. Utifrån ett fiktivt företag har revisorerna tagit fram ett väsentlighetsbelopp, samt bedömt vilka riskområden som finns i resultat- och balansräkningen. Vi har även ställt återkopplande frågor för att förstå revisorernas resonemang. Vår studie visar att det professionella omdömet spelar en central roll hos revisorerna när det kommer till att göra risk- och väsentlighetsbedömningar, och att omdömet förändras ju mer erfarenhet revisorn har. En erfaren revisor kan lita mer på det professionella omdömet istället för interna och externa riktlinjer. Gällande förhållandet mellan ålder/erfarenhet och risk så ger vår studie inga fullständiga svar, men studien visar att risktagande bland revisorer inte minskar med en ökad ålder och erfarenhet.

Vårt syfte med uppsatsen är att få insikt i hur revisorerna själva ser på sitt eget oberoende gentemot sina klienter. Vi vill ta del av deras erfarenheter av hot mot oberoendet. Dessutom vill vi få en uppfattning om vad som föranleder en revisor att uppleva en situation som problematisk ur oberoendesynpunkt. Vidare vill vi veta hur revisorerna hanterat dessa oberoendeproblem i form av motåtgärder och uppdragsfrånträden. Till vår hjälp har vi använt teorier om hot mot oberoendet för att forma vårt frågeunderlag. I genomförandet av studien intervjuade vi fem auktoriserade revisorer på större revisionsbyråer. Vi kom fram till att självgranskningshotet var det mest förekommande hotet följt av vänskapshotet. Förhållningssättet till självgranskningshotet var väldigt lika medan förhållningssättet till vänskapshotet skilde sig i stor utsträckning mellan revisorerna. Den största anledning till att revisorerna uppfattade en situation som problematiskt för oberoendet var lagkrav. Den vanligaste motåtgärden för självgranskning, som är det mest förekommande hotet, är att andra kollegor än revisorn får vara konsulter och byrån har vattentäta skott1 mellan revisor och konsult.

Bakgrund: En av grundpelarna inom revision är att den utförs av en oberoende part. Det är dock inte enbart revisorn som ska vara oberoende utan även revisionsbyrån ska vara oberoende i förhållande till klienten. Flera av byråerna erbjuder fler tjänster till klienter förutom revision. I de fall som en klient anlitar samma byrå för flera olika uppdrag uppstår ett kombiuppdrag. När ett kombiuppdrag föreligger ska revisorn vara oberoende i sitt uppdrag och göra en opartisk prövning samtidigt som byrån ska vara oberoende. I de fall när byrån inte är oberoende uppstår byråjäv, vilket innebär att revisionsbyrån är bortjävad. Problemformulering: Hur arbetar revisorn för att säkerställa sitt oberoende och hur agerar revisorn i de situationer när tveksamheter finns om byråjäv föreligger? Syfte: Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur revisorer arbetar med sitt oberoende och visa hur revisorer agerar i praktiken för att säkerställa att byråjäv inte föreligger. Metod: Studien har genomförts som en studie med en kvalitativ metod. Den kvalitativa metoden valdes för att få en djupare förståelse i ämnet. Empirin har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer. Intervjuer har skett med revisorer på stora och små revisionsbyråer. Resultat och slutsats: Jag har kommit fram till att revisorer arbetar mycket med sitt oberoende. Deras främsta verktyg för att säkerställa sitt och byråns oberoende är en prövning enligt analysmodellen. När ett nytt uppdrag ska antas till byrån görs en prövning enligt modellen. Prövningen sker relativt hårt, vilket innebär att mycket arbete sker förebyggande för att säkerställa att uppdraget kan antas. Mina resultat visar att i ett pågående uppdrag tar revisorn inte ställning till några värden utan ger klienten alternativa lösningar. På så vis är revisorn fortfarande oberoende. Resultaten visar även att de klienter som anlitar byrån för kombiuppdrag har högre krav på sig från byråns sida. Exempelvis ska klienten själv klassificera poster som ska bokföras och attestera allt i förväg för att undvika frågor om byråjäv. Revisorn gör samma granskning i revisionen oavsett om det är en helkund eller inte. På så vis säkerställs revisorns oberoende. Resultaten visar även att revisorerna har en löpande kontakt med sina klienter vilket gör att kommunikation sker i ett tidigt skede när frågan om byråjäv uppstår. Det innebär att redan i ett tidigt skede kan revisorn se om byrån behöver avsluta något uppdrag. Mina resultat visar att revisorer arbetar frekvent med deras och byråns oberoende, vilket gör att oberoendet i flertalet fall kan säkerställas innan revisorn eller byrån blir jävig och revisorn behöver avgå. / Background: One of the most important things in audit is that it is performed by a independent auditor. However, it is not only the auditor who shall be independent against their client, but also the audit firm. Several audit firm provides more duties than audit to their clients. If their clients hires them for more than one duty, it is called a combined assignment. When a combined assignment exists the auditor shall be independent in its mission and at the same time the audit firm shall be independent. In cases when the audit firm is not independent arise disqualification for the audit firm, which means that the audit firm is not independent. Problem: How does the auditor work to ensure his or her independence and how does the auditor react in situations when doubts about disqualification of the audit firm exists? Purpose: The purpose of this paper is to explain how the auditor work with his or her independence and show how the audit act to ensure that disqualification of the audit firm does not exist. Method: I have used a qualitative research approach in the study. The qualitative research approach is choosed in order to get a deeper understanding. Empirical data have been collected by semi-structured interviews. Interviews have been completed with auditors at big and small audit firms. Results and conclusion: Conclude that the auditor works with their independence a lot. The auditor uses the principle based model for independence to ensure that he or she is independent. When a new mission should be adopted the mission is tested through the model. The test is hard, which means that the auditor works preventive to ensure that the mission could be accepted or not. The results shows that in a ongoing mission the auditor did not takes a stand to any values without gives the client solutions. In this case the auditor is still independent. The results also shows that clients who hires the audit firm for combined assignments has higher requirements from the audit firm. For example should the client classify items by itself before the audit firm should do the accounting and certify in advance to avoid disqualification of the audit firm. The auditor do same audit for all clients whether it is a client who has one or more missions from the audit firm. In this case the auditor and the audit firm are independent. The results also shows that the auditor communicate current with his or her client, which means that the communication is done in an early time when it is a question about the audit firms disqualification. The auditor can therefore discover if any mission must resign. The results shows that the auditor works all the time with his or her and the audit firms independency, which means that the independency is secured before it is too late and the auditor must resign.

Problemdiskussion: Revisorer riskerar att stöta på penningtvätt i allt större omfattning då kriminella hittar nya vägar för att undkomma upptäckt. Trots detta står revisorer endast för ett fåtal av de totala anmälningarna som görs årligen. Två viktiga faktorer som har uppmärksammats i problemdiskussionen är kunskap om penningtvätt och kundrelation som båda kan påverka revisorns anmälan av penningtvätt. Problemformulering: Vilka är de främsta faktorerna till att revisorer anmäler få fall av penningtvätt?Syfte: Syftet med denna studie är att öka förståelsen till varför inte revisorer anmäler fler fall av penningtvätt och vilka faktorer som kan orsaka detta. Utifrån våra iakttagelser vill vi belysa problematiken revisorer står inför när dessa ska hantera detta brott. Målet med denna studie är att belysa olika faktorer för att sedan komma fram till de mest centrala. Teoretisk referensram: Den institutionella teorin med inriktning på den kulturell-kognitiva pelaren har tillämpats i studien. Denna pelare inriktar sig på beteenden som tas för givet och regler som anses vara självklara. Teorin kan hjälpa till att förklara varför revisorer agerar som de gör och ge en ökad förståelse för den iakttagna problematiken. Metod: För att uppnå syftet med studien har en kvalitativ metod använts för att öka förståelsen. Primärdata samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Dessa utfördes med två jurister och sex revisorer för att uppnå en djup förståelse. Slutsats: I denna studie har det framkommit att kundrelationen skulle kunna påverka revisorns anmälan av penningtvätt. Revisorernas kunskap har även visat sig vara bristfällig i flera avseenden när det gäller penningtvätt. Den största bristen har dock varit angående penningtvättslagens tillämpning. Många revisorer är medvetna om att de inte kan speciellt mycket om penningtvätt i stort samtidigt som de inte är medvetna om att de tillämpar lagen felaktigt. Den bristande kunskapen är inte särskilt förvånande eftersom att en respondent från FAR påpekar att varken de eller samhället har något fokus på penningtvättsfrågan. Nyckelord: Penningtvätt, Revisor, Revision, Kunskap om penningtvätt, Kundrelation, Anmälningsplikt

No description available.