Spelling suggestions: "subject:"gig 4"" "subject:"iig 4""
1 |
Levererar Big-4 en högre revisionskvalitet jämfört med Non-Big 4? : En kvantitativ studie som jämför större och mindre revisionsbolags revisionskvalitet relaterat till revisionsarvodet / Do Big-4 audit companies deliver a higher quality compared to Non-Big 4 companies? : A quantitative study comparing large and small audit companies audit quality related to the audit feeDahlström, Viktor, Danielsson, Robin January 2017 (has links)
Syfte: Större revisionsbolag har länge inom redovisningslitteraturen associerats med bättre revisionskvalitet jämfört med mindre revisionsbolag. På senare tid har frågan lyfts om större revisionsbolags höga revisionsarvoden beror på högre revisionskvalitet eller marknadsmakt. Denna studie bidrar med nya empiriska underlag inom jämförelsestudier mellan större och mindre revisionsbolag, där revisionsarvodet används som proxy för revisionskvalitet. Vidare tar denna studie, till skillnad från tidigare studier, även hänsyn till revisionskvalitet inom olika riskmiljöer. Metod: Studien har använt sig av en kvantitativ metod med ett positivistiskt förhållningssätt genom arbetet. En deduktiv forskningsansats har tillämpats där tidigare forskning har legat som grund till studiens framförda hypoteser. Insamling av finansiella sekundärdata för totalt 2518 företag har utförts via databasen Thomson Reuters Datastream. Resultat & slutsats: Studiens resultat påvisar signifikanta skillnader i revisionskvalitet mellan större och mindre revisionsbolag i studiens olika riskmiljöer. För studiens europeiska länder är förhållandet mellan större och mindre revisionsbolag likvärdiga medan de amerikanska revisionsbolagen skiljer sig signifikant revisionskvalitetsmässigt. Förslag till fortsatt forskning: Studien har genomförts utan hänsyn tagen till kvalitativa faktorer som kan komma att påverka revisionskvalitet, vilket öppnar ett utrymme för komparativa studier med en kvalitativ inriktning. Det finns även möjlighet att utöka antalet börsmarknader för respektive land eller utvidga antalet länder i olika riskmiljöer. Uppsatsens bidrag: Studien lämnar två bidrag till redovisningslitteraturen i form av nya empiriska bevis inom revisionskvalitet mellan större och mindre revisionsbolag samt unik forskning kring revisionskvalitetsstudier mellan riskmiljöer. Vidare lämnar studiens resultat incitament åt praktiker att granska revisionsmarknaden för eget vinstintresse samt svarar på normgivares funderingar kring marknadsbalansen mellan större och mindre revisionsbolag. / Aim: Big audit firms have long been associated with higher audit quality, compared to smaller audit firms. Recent studies suggest that the higher audit fees from bigger audit firm is affected by market misuse rather than better audit quality. This study provides new empirical evidence between the comparison of big vs small audit firm, where audit fees are used as proxy for audit quality. Furthermore, this study investigates different litigation environment that could affect audit quality. Method: This study uses an quantitative based method with an positivist, deductive approach, were earlier studies have had an impact on our hypotheses. Financial information from 2518 companies has been collected from Thomson Reuters Datastream. Result & Conclusions: This study's result provides significant differences of audit quality between big and small audit firms in different risk environments. For this study, the audit quality relationship between big and small audit firms are equivalent for the European countries while audit quality between big and small audit firms in the US differ significantly. Contribution of the thesis: This study leaves two contributions to the extent audit literature, in terms of empirical evidence of audit quality between big and small audit firms and unique research results of audit quality in different litigation environments. Furthermore, the results of this study creates incentives for practitioners to review the audit market for self interests and answer legal setters concerns about unbalanced audit markets. Suggestions for future research: The study has been carried out without consideration of qualitative factors that may affect audit quality. It’s opening a space for comparative studies with an qualitative approach. It is also possible to expand the number of stock exchanges for a country or expand the number of countries in different risk environments.
|
2 |
Revisorns yrkesroll och oberoende : En utredning om hur revisorer förebygger risken för beroende gentemot klientHaile, Simon, O'Regan, Sean January 2013 (has links)
I denna utredning har vi undersökt hur beroendeproblematiken påverkat regler och professionalism inom revisorsyrket på de större revisionsbyråerna. Vi har genom teori och intervjuer sökt klargöra yrkesattribut, samband, risker och förebyggande åtgärder mot den enskilde revisorn, samt dennes revisionsbyrås beroende gentemot klient. Vi har från respondenterna stött på överensstämmande uppgifter gällande hot såsom ekonomiskt beroende, alltför informella kundrelationer, tilltagande konkurrens och tung arbetsbörda, vilken riskerar att gå ut över revisionsarbetets oberoende. De förebyggande åtgärderna som revisionsbyråerna använder sig av för att stävja beroendehot är lagarbete, utbildning, avgränsade arbetsuppgifter, kontrollfunktioner. Vi har kommit fram till att den analytiska förmågan hos revisorn är viktig i sammanhanget och kan komma att få utökad betydelse i förlängningen. Vi har sedan ställt frågan hur de stora revisionsbyråernas utökade konsultverksamhet har påverkat branschens fokus på lönsamhet. Vi ser en fortsatt expansion av konsulttjänsternas lönsamhet som en andel av branschens aggregerade intäkter. Teoretiker, yrkesmän och lagstiftare arbetar konsekvent med att utforma ett praktiskt regelverk, vilket bland annat omfattar den oberoendeproblematik som vi har behandlat. Ett stort problem är att behålla jämvikt mellan lönsamhet och oberoende i en bransch som är så pass föränderlig.
|
3 |
Ren eller oren revisionsberättelse : En undersökning om revisorns träffsäkerhet i konkursdrabbade gasellföretag 2006-2011Antonsson, Malin, Borup, Malin January 2012 (has links)
Gasellföretag har en snabb tillväxt under en kort tidsperiod men trots en snabb tillväxt försätts en del av företagen i konkurs efter att de erhållit utmärkelsen till gasellföretag. Tidigare forskning tyder på att revisorer som arbetar på en Big 4 revisionsbyrå är mer träffsäkra vid utgivandet av revisonsberättelser än de revisorer som arbetar på andra revisionsbyråer. Tidigare forskning visar också på att auktoriserade revisorer är mer träffsäkra vid utgivandet av revisionsberättelser än godkända revisorer. Syftet med arbetet är att kartlägga och förklara revisorns träffsäkerhet av den sista revisionsberättelsen i gasellföretag som försatts i konkurs. Vidare vill vi analysera vilken typ av revisor som är mest träffsäker vid utgivandet av en oren sista revisionsberättelsen till gasellföretag som försätts i konkurs. Genom en deduktiv ansats kommer vi testa befintliga teorier för att sedan antingen förkasta eller acceptera hypoteser och genom en kvantitativ metod kommer vi samla in sekundärdata till undersökningen. Vårt resultat visar att revisorns träffsäkerhet vid utgivandet av revisionsberättelser inte beror på vilken revisionsbyrå denne arbetar på eller vilken examensnivå revisorn uppnått. Det som istället kan ha betydelse för om ett konkursdrabbat gasellföretags sista revisionsberättelse blir ren eller oren är företagets soliditet.
|
4 |
Revision och Kreditbetyg : Vilken betydelse har revision för kreditbetyget?Gallo Jonsson, Caroline, Gydell, Sofie January 2014 (has links)
No description available.
|
5 |
Etisk affärskultur i små och stora revisionsfirmor : En studie om skillnader i den etiska affärskulturen och dess påverkan på revisorers objektivitetEliasson, Emelie, Saarisilta, Bianca January 2015 (has links)
Syfte: Tidigare studier har visat att objektiviteten hos revisorer tenderar att brista i större utsträckning i små revisionsfirmor än i större revisionsfirmor. Det finns samtidigt forskning som fastställer att den etiska kulturen i en organisation har en stor inverkan på de enskilda individernas etiska handlande. Studier visar även att organisationskulturen kan skilja sig mellan stora och små organisationer. Vi har utifrån tidigare forskning valt att undersöka om den etiska affärskulturen skiljer sig åt i små och stora revisionsfirmor och om en starkare etisk affärskultur är relaterad till en starkare objektivitet hos revisorer. Metod: Vi har valt att använda oss av en kvantitativ enkätundersökning i vår studie, eftersom vi önskat identifiera ett samband mellan revisionsfirmors storlek och dess etiska affärskultur och om den i sin tur har en påverkan på revisorers objektivitet. Studien har genomförts med hjälp av Ardichvili, Jondle och Mitchells (2013) enkät för att mäta den etiska affärskulturen samt ett etablerat test för att mäta objektiviteten hos revisorer som bland andra Bamber och Iyer (2007) har använt sig av. Enkäten har skickats ut till godkända och auktoriserade revisorer i Sverige. Insamlad data har analyserats och redovisas med hjälp av statistiska metoder. Resultat: Studien visar på en något starkare etisk affärskultur i de revisionsfirmor som inte är en av de fyra största i Sverige. Resultatet kan dock inte generaliseras till den större populationen på grund av en låg svarsfrekvens. Inget signifikant samband hittades mellan graden av den etiska affärskulturen och revisorernas objektivitet. Förslag till fortsatt forskning: En kvalitativ studie med djupgående intervjuer eller observationer skulle kunna ge en mer nyanserad bild av skillnaderna i den etiska affärskulturen hos revisionsfirmorna. Uppsatsens bidrag: Studier av den etiska affärskulturen i stora och små revisionsfirmor och dess påverkan på revisorers objektivitet har oss veterligen inte behandlats tidigare. En validering av den etiska affärskulturen i små och stora revisionsfirmor kan ge uppmärksamhet till svagheter i kulturen och därmed indikatorer på vad som kan förbättras ur ett etiskt perspektiv. / Aim: Previous studies have shown that the objectivity of the auditors tend to be weaker in small audit firms than in larger audit firms. Research indicates that the ethical culture of an organization has a large impact on individuals' ethical conduct. Studies also show that organizational culture may differ to some extent between large and small organizations. Based on the previous research we have chosen to examine if the ethical business culture differ in large and small audit firms and if a stronger ethical business culture is related to a higher objectivity of the auditors. Method: We have chosen to use a quantitative questionnaire survey method in the study. We wanted to investigate if there is a correlation between the size of audit firms and their ethical business culture and the degree of objectivity of the auditors. The study was conducted using Ardichvili, Jondle and Mitchell’s (2013) questionnaire to measure the ethical business culture and an established test earlier used by Bamber and Iyer (2007) to measure the objectivity of the auditors’. The questionnaire was sent to approved and certified public auditors in Sweden. The collected data were analyzed and reported using statistical methods. Result: The study shows a slightly stronger ethical business culture in the non Big 4-firms than the Big 4-firms in Sweden. The result can not be generalized to the larger population due to a low response rate. No significant associations were found between the degree of ethical business culture and auditor objectivity. Suggestions for future research: A qualitative study using interviews or observations could provide a more nuanced picture of the differences in business culture of auditing firms. Contribution of the thesis: Studies of ethical business culture in large and small audit firms and it’s impact on auditors’ objectivity has to our knowledge not been researched before. A validation of the ethical business culture in small and large audit firms can give attention to weaknesses in culture and thus indicators of what can be improved from an ethical perspective.
|
6 |
Accounting for gender : a historical evaluation of the gendered hierarchy of the UK accounting professionEvans, Claire January 2016 (has links)
‘Accounting has come to occupy an ever more significant position in the functioning of modern industrial societies’ (Burchell et al 1980: 5). Almost 40 years have elapsed since this comment was made and during that time the UK accounting profession has secured a fundamental presence in the neoliberal global economy, wielding great power. However, the scale and scope of accounting’s success has been gender asymmetrical; women accountants have not achieved commensurate success with men either in terms of ICAEW membership or Big 4 partner numbers. This thesis charts the role and performance of women in the UK accounting profession from 1870 to 2013, critically assessing the reasons why women fail to do as well as men.
|
7 |
Det Balanserade Styrkortet i jämförelseperspektiv : En kvalitativ studie som undersöker hur BSC används av Big Four jämfört med mindre revisionsbyråer. / The Balanced Scorecard in a comparative perspectiveFadel, Mohammed, Salamah, David January 2020 (has links)
Purpose - The purpose of this study is to explore how Big-4 companies use the balanced scorecard to manage the operations in comparison to smaller competitors in the same field. Method - The study is of a qualitative nature and is based on an inductive approach. The empirical data has been collected through Conclusion - The results show that the use of BSC differs not only between Big-4 and Non-big 4 bureaus but also within the groups. In addition, there is no link between the size of the bureau, belonging to The Big 4 or not, on the one hand, and the use of BSC on the other hand. Some bureaus within the Big-4 use the card more extensively than others within the block. At the same time there are some smaller bureaus that focus on more perspectives of the card, compared to some Big-4 bureaus. This leads to the conclusion that the extent to which the card is used differs drastically between all bureaus. / Syfte - syftet med denna uppsats är att utforska hur Big-4 byråerna använder det balanserade styrkortet för att styra verksamheten i jämförelse med mindre konkurrenter i samma fält. Metod - Studien är av kvalitativ karaktär och har utgått från en induktiv ansats. Empirin har samlats in genom dokument samt litteratur innehållsanalys. Slutsats - Resultaten visar att användningen av BSC skiljer sig inte bara mellan Big 4 och Non-big 4 utan även inom grupperna, samtidigt som det inte förekommer någon koppling mellan byråns storlek, att tillhöra Big 4 eller inte och användningen av BSC. Vissa byråer inom Big-4 använder kortet mer omfattande än dem andra inom blocket. Samtidigt som vissa Non-big 4 byråer tar hänsyn till fler perspektiv av kortet, jämfört med andra byråer inom Big-4. Detta leder till slutsatsen att användning av kortet skiljer sig mellan samtliga ingående byråerna.
|
8 |
Does the Audit Market Price Partner Big 4 Experience in Non-Big 4 Firms?Zimmerman, Aleksandra B. 01 June 2016 (has links)
No description available.
|
9 |
Två regelverk, ett val : En studie om revisionsbyråns/redovisningsbyråns påverkan på valet mellan K2 och K3 / Two GAAP, one choice : A study about audit firms/accounting firms impact of the choice between K2 and K3Pers, Sarah, Larsson, Camilla January 2013 (has links)
Bakgrunden till denna studie är att en förändring i svensk normgivning skett. Bokföringsnämnden publicerade år 2008 det förenklade regelverket K2, som företag inom kategorin mindre företag sedan dess haft möjlighet att tillämpa. År 2012 publicerade Bokföringsnämnden det nya och kompletterande principbaserade regelverket K3 som börjar gälla 1 januari 2014. Cirka 90 % av Sveriges företag tillhör kategorin mindre företag och är således aktuella för valet mellan K2 och K3. Studien fokuserar på redovisningsprofessioners påverkan på valet. Studiens syfte är att förklara huruvida nyttjandet, eller icke-nyttjandet, av revisionsbyrå och/eller redovisningsbyrå påverkar valet mellan K2 och K3. Studien har en deduktiv ansats och använder institutionell teori och agentteori för att förklara påverkan på redovisningsvalet. Studien innefattar en kvantitativ metod och telefonintervjuer med 211 företag har genomförts. Intervjuerna har kompletterats med insamlad sekundärdata från Affärsdata. Studien visar att många företag ännu inte har gjort sitt val av redovisningsregelverk. Företag som granskas av någon Big 4-byrå vet i större utsträckning, jämfört med företag som granskas av övrig revisionsbyrå, vilket regelverk de kommer tillämpa 2014. Således påverkar dessa byråer företags redovisningsval. Studien visar att företag som anlitar redovisningsbyrå, i större utsträckning, inte har börjat tillämpa K2, i jämförelse med företag som ej anlitar redovisningsbyrå. Den troliga förklaringen till detta är att företag med redovisningsbyrå inte vet vilket regelverk de tillämpar.
|
10 |
Revisionskvalitet : Kartläggning och analys av huruvida en revisionsbyrås storlek påverkar revisionskvalitetKjellqvist, Lissie, Söderberg Carlqvist, Teresia January 2016 (has links)
Revisorer har idag till uppgift att granska och uttala sig kring ett företags ekonomi, dess redovisning och, i Sverige, företagets förvaltning. Revision handlar delvis om att förstå det granskade företaget och dess verksamhet. Höga krav ställs på revisorns kompetens och oberoende, delvis för att intressenter ska kunna fatta viktiga beslut efter en korrekt utförd revision. Uppsatsen studerar huruvida det finns olika faktorer som har en inverkan på kvalitetsskillnader mellan små och stora revisionsbyråer. Vi vill med studiens syfte kartlägga och analysera huruvida revisionsbyråns storlek påverkas dess revisionskvalitet. Vi försöker i denna studie besvara vårt syfte utifrån två olika delstudier. Uppsatsens första delstudie består av en grundlig litteraturgenomgång där vi presenterar, för uppsatsen, relevant forskning. Efter en genomgripande litteraturgenomgång fann vi fem faktorer som vi valde att bygga vidare vår uppsats på. Dessa faktorer var upptäcka brister, rapportering av brister, klientportfölj, rykte och kontorsstorlek. Slutsatsen i delstudie 1 visar att faktorerna torde ha en betydande inverkan på revisionskvalitet och att de stora byråerna har lättare, än de mindre byråerna, att åstadkomma en revision av hög kvalitet. Några exempel på detta är att mycket kompetens på plats torde öka chansen att upptäcka brister i revisionen och att de stora byråernas rykte kan vara gynnsam för byråns klientselektion. Därefter följer delstudie 2 som är en fördjupning av uppsatsens delstudie 1. I denna del utförde vi en intervjustudie där 13 revisor intervjuades från både små och stora revisionsbyråer. Detta gjorde vi för att få en klarare bild över hur revisionskvalitet uppfattas av dagens revisorer och huruvida de ser någon skillnad mellan byråstorlekarna. Vi lade även till komfortfrågor under dessa intervjuer då vi ansåg det vara av stort intresse att tillföra den individuella revisorn och dennes upplevda komfort och huruvida detta kunde ha en inverkan på revisionens uppnådda kvalitet. Intervjustudiens resultat visade inga specifika mönster på att revisionskvaliteten skulle vara högre hos någon av de respektive byråstorlekarna. Vi fann istället den individuella revisorn och dennes komfort som den mest betydande faktorn för revisionskvalitet. Vårt kunskapsbidrag blir således utifrån denna studie att revisionskvaliteten inte torde skilja sig åt mellan byråstorlekarna. Vår analys åskådliggör däremot att den individuella revisorns engagemang och komfort är den avgörande faktorn till huruvida skillnader inom revisionskvalitet uppstår mellan byråer. / Today auditor´s task is to review and express their opinion on a company's finances, their accounts and, in Sweden, the company's management. Audit is partly about understanding the audited company and its operations. There are high demands on the auditor's competence and independence, partly because stakeholders should be able to make important decisions for a proper and thorough audit. The research involves studying whether there are different factors that have an impact on the quality differences between small and large accounting firms. We found the subject interesting and wanted to identify and analyze whether the auditing firm's size affected its audit quality. In this study we tried to answer our purpose from two different studies. The first sub-study consists of a thorough literature review where we present, for this essay, relevant research. After a thorough literature review, we found five factors that we chose to build our essay on. These factors included the identification of gaps, the shortcomings Report, Client Portfolio, Reputation and Office Size. The conclusion of this study shows that these factors have a significant impact on audit quality, and that the larger firms, from these factors, have it easier to achieve higher quality audits. Some examples are that more expertise in the office should increase the chance of detecting deficiencies in the audit, and that the great reputation of the agencies can be beneficial to the Agency's client selection. Then follows substudy 2, which is a deepening of the essay’s substudy 1. In this part we carried out an interview study, in which 13 auditors were interviewed from both small and large accounting firms. We did this in order to get a clearer picture of how audit quality is perceived by today's accountants, and whether they see any difference between the firm sizes. We also added comfort issues during these interviews because we considered it to be of great interest to supply the individual auditor and their perceived comfort, and whether this could have an impact on audit quality. The results of the interviews showed that no specific pattern on audit quality would be higher in any of the respective firm sizes. Interestingly, we instead found the individual auditor and his comfort as the most significant factor for audit quality. Our knowledge contribution is thus, based on this study, that audit quality is not higher in any particular firm when it comes to agency size. Our analysis illustrates, however, that the individual auditor's engagement and comfort are the deciding factors to whether differences in audit quality arises between agencies.
|
Page generated in 0.0583 seconds