Nyckelord: Revision, revisorers oberoende, fortsatt drift, Big 4, konsulttjänster och klientstorlek. Bakgrund: Under 2000-talet har den finansiella revisionen genomgått en rad förändringar. Detta till följd av ett antal händelser såsom Enronskandalen som kom att ifrågasätta revisorers oberoende ytterligare. Syfte: Studiens syfte är att undersöka huruvida en revisors oberoende påverkas av variabler som revisionsbyråns storlek (Big 4), konsulttjänster och klientstorlek. Metod: Utifrån en deduktiv ansats har vi använt en kvantitativ metod genom att analysera sekundärdata som vi hämtat från Affärsdatas databas. Urvalet bestod av årsredovisningar och dess tillhörande revisionsberättelser som studerats utifrån kriterierna: svenska aktiebolag som inlett konkurs under april, maj och december 2010. Studiens kvantitativa data har jämförts med tidigare forskning inom revisionsområdet, denna forskning bottnar i teorier kring agentteori och revision som försäkran. Resultat och slutsats: Studiens resultat visar att Big 4 anmärker i något större utsträckning än övriga revisionsbyråer kring fortsatt drift. Studien fann ett signifikant samband mellan Big 4 och konsulttjänster, företag som nyttjar revisionstjänster från Big 4 nyttjar konsulttjänster i högre utsträckning än företag som har annan revisionsbyrå. Klientstorlek har enbart en påverkan på företagens benägenhet att köpa konsulttjänster, det vill säga förekomsten av att även köpa konsulttjänster utöver revisionen ökar i takt med företagens storlek, om än inte signifikant. Sammanfattningsvis kan klargöras att ingen av de undersökta variablerna har någon signifikant inverkan på anmärkning kring fortsatt drift, varken enskilt eller tillsammans. Detta resultat gör att den rimligaste tolkningen blir att revisorerna förblir oberoende trots påverkan utifrån. Det mesta talar för att valet av revisionsbyrå, vilka tjänster som nyttjats eller vilket företag man representerar inte påverkar revisorns oberoende vilket visar på att revisorn tycks klara av sin uppgift som en tredje oberoende part. / Background: During the early 2000s the financial audit went through a series of changes. The cause of these changes were several, one of these reasons were the Enron scandal which arouse the question about the importance of auditor independence once again.  Purpose: The purpose of the study is to examine whether variables as Big 4, advisory services or client size has any influence on auditor independence. Method: From a deductive point of view a quantitative method has been used as we analyzed data collected from the database Affärsdata. The data were collected from annual reports and audit reports which were analyzed based on the following criteria: Swedish limited companies with a started bankruptcy process during April, May or December in the year 2010. The data of the study have been compared with previous research in the audit field which deals with the theories agency theory and audit as an affirmation. Results and conclusion: The results of the study shows that Big 4 firms tend to issue going concern opinions in a slightly higher extent than other audit firms. There is a significant association between Big 4 and advisory services. Companies who use audit services provided by a Big 4 firm also use their advisory services to a higher extent than those who use audit services from other audit firms. Client size does only show an association, even though it is not statistically significant, between those companies who use both audit and advisory services, in other words, the tendency of using both audit and advisory services increase with company size. None of the investigated variables had any significant affect on the tendency to issue a going concern opinion, neither individually nor together. The most reasonable explanation to these results comes down to the fact that the Swedish auditors are independent due to the variables we studied. Based on this we conclude that the choice of audit firm, weather companies use advisory services or not, or who you are, does not affect the auditor’s independence which indicates that auditors cope with the independence issues quite well.

Den enskilde revisorn har till uppgift att granska ett företags finansiella rapporter och kommunicera resultatet till företagets intressenter. För att kvalitetssäkra att den finansiella informationen visar på en rättvisande bild av det reviderade företaget krävs det att revisorn är ifrågasättande och uppmärksam i sitt arbete. Denna attityd benämns professionell skepticism och ska återspegla en revisors alla handlingar. Revisionsbranschen står inför många utmaningar där den traditionella rollen kommer att förändras. En bidragande orsak till det är den exponentiella tekniska utvecklingen där automatiska processer i allt större grad tar över och den mänskliga inblandningen minskar. Syftet med studien är att studera huruvida graden av professionell skepticism hos den enskilde revisorn påverkas i takt med den tekniska utvecklingen. För att framställa en teori gällande den aktuella forskningsfrågan har en kvalitativ forskningsmetod med intervjuer varit utgångspunkten. Det skapar en möjlighet att studera den enskilde revisorn i sin naturliga omgivning och öka förståelsen för hur revisorn upplever den rådande situationen. Digitaliseringen har resulterat i att revisorerna numera kan analysera en större mängd data och uppnå en högre träffsäkerhet vilket bidrar till en högre kvalitet på revisionerna. Resultatet visar på attdigitaliseringen kräver en förändring av den enskilde revisorns professionella skepticism för att bibehålla en hög kvalitet. Digitaliseringen medför att det inte längre är tillräckligt att vara skeptisk i revisionen utan det krävs även att revisorn är ifrågasättande till de digitala hjälpmedlen. Det råder en stor ovisshet om revisorerna i framtiden kommer att bli programstyrda och inte utövar en tillräcklig professionell skepticism. För att förebygga detta krävs det att revisorerna besitter nödvändig kunskap för att förstå det bearbetade materialet och för att kunna vara skeptisk till det material som de automatiska processerna levererar. Resultatet visar därmed att kunskap är av stor betydelse för att den enskilde revisorn ska utöva en professionell skepticism. Revisioner kommer fortsatt att vara komplexa och revisionsprocessen går inte att automatisera fullt ut. En mänsklig inblandning och en professionell skepticism kommer därav alltid vara nödvändig och studiens resultat visar på att den enskilde revisorn kommer att behöva anpassa sättet att tänka skeptiskt i en digitaliserad värld. / The individual auditor has a responsibility to review a company's financial reports and communicate the results to the company's stakeholders. In order to assure that the financial information present a true and fair view of the audited company it requires that the auditor is questionable and observant. This attitude is called professional scepticism and should be reflected in all actions performed by the auditor. The auditing industry faces many challenges where the traditional role of the auditor will change. A contributing reason is the exponential technical development where automatic processes increasingly take over human involvement. The purpose of the study is to examine whether the degree of professional scepticism of the individual auditor is affected in line with technical progress. To formulate a theory regarding the current research question, a qualitative research method with interviews has been used. This creates an opportunity to study the individual auditor in his or her natural environment and creates an understanding of how he or she experiences the current situation. The technical development has resulted in auditors being able to analyze a bigger amount of data and therefore achieve a higher accuracy, which contributes to a higher quality in the audits. The result indicate that the technical development requires a change of the auditor´s professional skepticism in order to maintain a high quality. The auditor should not only be skeptical in audits but also have a questioning mind towards digital devices. The present auditors experience a big concern that the future auditors will not have a sufficient professional skepticism and only rely on the digital devices. To prevent this from happening the auditors need to understand the data presented by the digital devices in order to exercise a sufficient level of professional skepticism. Therefore, the result indicate that knowledge is of great importance for the individual auditor´s professional skepticism. Audits will continue to be complex and the audit process cannot be fully automated. A human involvement and a professional skepticism will therefore always be necessary and the result shows that the individual auditor will need to adapt the way of thinking skeptically in a digitalized world.

<p>Purpose</p><p>The purpose of this thesis is, firstly, to investigate clients’ perspective toward the Big 4’s financial audit service quality. Secondly, the gaps between clients’ perceptions and expectations of audit service quality provided by the Big 4 audit firms will be studied. Finally, factors influencing clients’ expectations of audit service quality will be categorised.</p><p>Method</p><p>A combination of qualitative and quantitative approach is used in the form of a web-based self-completion questionnaire. A qualitative approach is used in one section of the questionnaire which is an open-ended question asking about the</p><p><em>clients’ perception </em>toward audit service quality. A quantitative approach is used in the rest of the 2 sections of the questionnaire; firstly, asking the respondents to score the <em>level of perception and expectation </em>of audit service quality; secondly, asking for <em>types of clients’ industries. </em>The respondents are 25 clients who have direct experience with the Big 4 audit firms located in Thailand.</p><p>Finding </p><p>Clients <em>strongly expect </em>assurance, reliability, and responsiveness while <em>strongly perceive </em>assurance and reliability of the Big4’s audit service quality. However, it is obvious that clients’ perception of all 5 dimensions is less than those of expectation; <em>assurance, reliability </em>and <em>responsiveness </em>are significantly different at .05 level. Moreover, eight factors from given expectation score are re-categorised in order from the most important issue to the least important as follows; Factor 1: Trust & Confidence, Factor 2: Responsiveness & Accuracy, Factor 3: Knowledge and skills in clients’ industry, Caring and Independence, Factor 4: Understanding of Clients, Factor 5: Timing/Scheduling & Right Service, Factor 6: Physical Facilities, Factor 7: Professional appearance & Professional Procedures, and Factor 8: Information & Communication Channels and Materials.</p><p>Conclusion </p><p>In conclusion, the factors that are not satisfied by the clients; assurance, reliability, responsiveness, should be taken account of by the Big 4. Not only the Big 4 operating in Thailand have to be aware of their service quality, the other audit firms both international brands and local brands should also be aware of their service quality in order to satisfy their clients and to avoid damages of the firms and markets from audit failure. Both the audit firms and the clients together can help in audit quality improvement.</p><p>Recommendation </p><p>To improve audit service quality, it is not only the Big4 audit firms’ responsibility but also the good cooperation from the clients could be the crucial support, and the ongoing policies are needed because it takes some time to see the consequences. When the quality level of audit service becomes a win-win situation, both audit firms and clients receive mutual benefits. Moreover, the Big 4 are the big actors in the audit industry in Thailand with promptly financial and human resource, they should support non-Big 4 to improve audit service quality. Because it means the overall image of audit service in Thailand would be improve somehow.</p>

Purpose The purpose of this thesis is, firstly, to investigate clients’ perspective toward the Big 4’s financial audit service quality. Secondly, the gaps between clients’ perceptions and expectations of audit service quality provided by the Big 4 audit firms will be studied. Finally, factors influencing clients’ expectations of audit service quality will be categorised. Method A combination of qualitative and quantitative approach is used in the form of a web-based self-completion questionnaire. A qualitative approach is used in one section of the questionnaire which is an open-ended question asking about the clients’ perception toward audit service quality. A quantitative approach is used in the rest of the 2 sections of the questionnaire; firstly, asking the respondents to score the level of perception and expectation of audit service quality; secondly, asking for types of clients’ industries. The respondents are 25 clients who have direct experience with the Big 4 audit firms located in Thailand. Finding  Clients strongly expect assurance, reliability, and responsiveness while strongly perceive assurance and reliability of the Big4’s audit service quality. However, it is obvious that clients’ perception of all 5 dimensions is less than those of expectation; assurance, reliability and responsiveness are significantly different at .05 level. Moreover, eight factors from given expectation score are re-categorised in order from the most important issue to the least important as follows; Factor 1: Trust &amp; Confidence, Factor 2: Responsiveness &amp; Accuracy, Factor 3: Knowledge and skills in clients’ industry, Caring and Independence, Factor 4: Understanding of Clients, Factor 5: Timing/Scheduling &amp; Right Service, Factor 6: Physical Facilities, Factor 7: Professional appearance &amp; Professional Procedures, and Factor 8: Information &amp; Communication Channels and Materials. Conclusion  In conclusion, the factors that are not satisfied by the clients; assurance, reliability, responsiveness, should be taken account of by the Big 4. Not only the Big 4 operating in Thailand have to be aware of their service quality, the other audit firms both international brands and local brands should also be aware of their service quality in order to satisfy their clients and to avoid damages of the firms and markets from audit failure. Both the audit firms and the clients together can help in audit quality improvement. Recommendation  To improve audit service quality, it is not only the Big4 audit firms’ responsibility but also the good cooperation from the clients could be the crucial support, and the ongoing policies are needed because it takes some time to see the consequences. When the quality level of audit service becomes a win-win situation, both audit firms and clients receive mutual benefits. Moreover, the Big 4 are the big actors in the audit industry in Thailand with promptly financial and human resource, they should support non-Big 4 to improve audit service quality. Because it means the overall image of audit service in Thailand would be improve somehow.

Ongoing debates within the professional and academic communities have raised a number of questions specific to the international audit market. This dissertation consists of three related essays that address such issues. First, I examine whether the propensity to switch between auditors of different sizes (i.e., Big 4 versus non-Big 4) changes as adoption of International Financial Reporting Standards (IFRS) becomes a more common phenomenon, arguing that smaller auditors have an opportunity to invest in necessary skills and training needed to enter this market. Findings suggest that clients are relatively less (more) likely to switch to (away from) a Big 4 auditor if the client’s adoption of IFRS occurs in more recent years. In the second essay, I draw on these inferences and test whether the change in audit fees in the year of IFRS adoption changes over time. As the market becomes less concentrated, larger auditors becomes less able to demand a premium for their services. Consistent with my arguments, results suggest that the change in audit service fees declines over time, although this effect seems concentrated among the Big 4. I also find that this effect is partially attributable to a differential effect of the auditors’ experience in pricing audit services related to IFRS based on the period in which adoption occurs. The results of these two essays offer important implications to policy debates on the costs and benefits of IFRS adoption. In the third essay, I differentiate Big 4 auditors into three classifications—Parent firms, Brand Name affiliates, and Local affiliates—and test for differences in audit fee premiums (relative to non-Big 4 auditors) and audit quality. Results suggest that there is significant heterogeneity between the three classifications based on both of these characteristics, which is an important consideration for future research. Overall, this dissertation provides additional insights into a variety of aspects of the global audit market.

Ett nytt virus spreds under början på 2020 över hela världen och arbetsgivare uppmanades att införa distansarbete. Företag drabbades hårt av de olika restriktioner som infördes vilket bidrog till att folk stannade hemma. Olika statliga stöd till företag för att motverka omsättningstapp och dylikt infördes, men de flesta företag fick trots detta en ansträngd ekonomi. Tidigare studier visar att ekonomiskt ansträngda företag leder till resultatmanipulering vilket i sin tur leder till sämre revisionskvalitet. För revisorer påverkas arbetet med distansarbete och ändrade möjligheter för revisionsprocessen vilket i sin tur påverkar revisionskvaliteten. Det finns alltså olika anledningar bakom, men klart är att Covid-19 mest troligt kommer påverka revisionskvaliteten vilket i sin tur påverkar stora delar av samhället. Tidigare revisionsskandaler som till exempel Enron-skandalen har lärt oss att en hög revisionskvalitet är otroligt viktigt för hela samhället. Denna studie syftar, på grund av ovanstående, till att undersöka om Covid-19 pandemin haft någon påverkan på revisionskvaliteten hos svenska små- och medelstora företag. Syftet är även att undersöka om variablerna erfarenhet, Big 4, revisionsplikt, kön och företagsålder påverkar revisionskvaliteten. För att besvara studiens problemformuleringar har författarna utgått från en kvantitativ metod där sekundärdata över företags årsredovisningar från databasen Retriever Business studerats med hjälp av statistiska tester. Relevant information från årsredovisningarna har sedan sammanställts som deskriptiv statistik. För att mäta revisionskvaliteten användes en huvudhypotes och fem sidohypoteser som testades i olika regressionsanalyser. Resultatet visar att revisionskvaliteten påverkats negativt av Covid-19 pandemin. Resultatet visar även att revisionsplikt och företagsålder samt revisorns erfarenhet och kön påverkar revisionskvaliteten. Dessa samband innebär att mer erfarna revisorer håller högre revisionskvalitet än mindre erfarna revisorer och att revisorer som reviderar företag som enligt lag har revisionsplikt håller högre revisionskvalitet än revisorer som reviderar företag som enligt lag inte har revisionsplikt. Sambanden visar även att kvinnliga revisorer håller högre revisionskvalitet än manliga revisorer och att revisorer som reviderar äldre företag håller högre revisionskvalitet än revisorer som reviderar yngre företag. Studien visar även att det inte finns något samband mellan revisionskvalitet och byrån revisorn arbetar för. Studien fann inte att förhållandet i varken erfarenhet, Big 4, kön eller företagsålder påverkats av Covid-19 pandemin, men fann stöd för att förhållandet i revisionskvalitet mellan företag med revisionsplikt och utan revisionsplikt förändrats.

Vid tidigare gjorda studier har fokus riktats på personalomsättningen i revisionsbranschens största byråer vilket visat på en hög omsättning över tid. Tidigare forskning har undersökt huruvida revisorer lämnat byrån för en annan byrå eller för en annan bransch.   Syftet med den här studien är att få en fördjupad och nyanserad bild varför revisorn väljer att arbeta på en mindre revisionsbyrå. Frågeställningen är därför varför auktoriserade revisorer söker sig till små revisionsbyråer och vad som får revisorn att stanna kvar på den mindre byrån. Studien bygger på att försöka finna de faktorer som avgör att revisorn söker sig till den lilla byrån men också vad som gör att revisorn väljer att stanna kvar på den lilla byrån. Genomgång av tidigare litteratur inom forskningsområdet gällande revisionsprofessionen har genererat följande begrepp och termer; arbetsglädje och tillfredställelse, organisationskultur och motivation. De aktuella begreppen omsluts därefter av underfaktorer, som mynnar ut i studiens undersökningsmodell. För att kunna utforska och sammanställa modellen har en kvalitativ datainsamlingsmetod, i form av intervjuer genomförts.   Resultatet tyder på att flera faktorer inverkar vid val av byrå och har betydelse för att revisorn ska stanna kvar på den lilla revisionsbyrån. Vi kan också påvisa att några av faktorerna som belysts i tidigare litteratur inte bekräftas i vår studie och därmed ifrågasätts. Slutsatsen som kan dras av följande studie är att vissa faktorer som undersökningsmodellen resulterat i är av mer signifikant betydelse för val av den lilla revisionsbyrån varav de tydligast framträdande anledningarna är jämnare arbetsbelastning, bättre relationer på arbetsplatsen och en bättre balans mellan privat- och arbetsliv.

Både i historien och nutid går det att ta del av skandaler där revisionskvaliteten har varit alldeles för låg, vilket har medfört stora konsekvenser för både samhället och enskilda individer. Att revisionskvaliteten tenderar att fortsätta brista indikerar att det finns ett behov för många intressenter att ta reda på vilka faktorer som kan påverka revisionskvaliteten negativt när revisorerna har som mest att göra. I tidigare forskning har forskarna främst fokuserat på Big-4 eller mindre revisionsföretag, medan denna studie kommer att inkludera dessa grupper tillsammans för att även kunna utläsa skillnader respektive likheter för hur de arbetar för att motverka risker mot revisionskvaliteten. Utifrån vår kvalitativa studie har syftet varit att fånga djupare förståelse samt beskrivningar från kvalificerade revisorer respektive revisorsassistenter från revisionsföretag i Västerbotten. Detta för att ta reda på vilka faktorer som kan påverka revisionskvaliteten negativt under branschens högsäsong. Som författare av denna studie har även målet varit att revisionsföretagen kan lära sig av varandras styrkor och svagheter för att motverka risken att revisionskvaliteten blir lidande. Enligt tidigare forskning finns det många aspekter som har en påverkan på den presterande revisionskvaliteten och att dessa i större grad förekommer med högre arbetsbelastning. Studien visar även på att revisionsprocessen, stress, tid och kompetens är de faktorer som kan ha en negativ påverkan på revisionskvaliteten i Västerbotten. Vidare visar studien även på att det finns en koppling mellan dessa faktorer då de både påverkar och påverkas av varandra. Vår studie har också kunnat utläsa skillnader respektive likheter gällande hur Big-4 och mindre revisionsföretag arbetar för att minska risken för att dessa faktorer ska påverka revisionskvaliteten. Det har bland annat kommit fram att en av de mindre revisionsföretagen anlitat en extern psykolog som regelbundet har möten med medarbetare för att minska stressen, medan Big-4 implementerat checklistor för att minska risken att delar utelämnas i granskningen. Denna studie har även till skillnad från tidigare studier tagit revisorsassistentens medverkande i beaktning, då det har visat sig att de genomför en stor del av granskningen.

Background: In recent decades about as many women as men have been recruited to the auditing industry. On the other hand, it seems difficult for women to reach higher positions and they are underrepresented in certain ways. Due to the importance of the social dynamics, one could argue that a need to investigate which roles women receive in the firms and why from a visionary perspective.  Purpose: The purpose of this thesis is to explore the development of the construction of women’s roles in auditing firm's financial reports.  Method:  The method that we used in this thesis is both qualitative and quantitative methods as we found it to be most appropriate for the study. Also, an abductive research approach that uses a string of previous theories within visual accounting to form a theoretical framework of roles assigned to women in auditing is used. Moreover, this was later used to code and analyze the images found in annual reports in order to be able to answer our research question, and purpose of the study. Findings: Because of institutional events that hinders women from advancing in their career as well as male-dominated hierarchy the major finding of this thesis demonstrates that women are undervalued in several roles. The consistent high role development in subordinate versus the lack of presence in leadership role as the major finding. Moreover, the symbolic role development reinforces expression of inclusivity that women carry in the organization, while other role development were volatile.

Revisorn anlitas för att ge ett oberoende yttrande som ska säkerställa pålitligheten i företagensfinansiella rapporter. Denna tilltrosskapandande effekt kan endast uppnås om revisorn görsina bedömningar och fattar beslut utan att låta sig påverkas av andra personers viljor ellerönskningar. Att revisorn är oberoende är särskilt viktigt i de fall revisorernas arbete påverkarintressenters beslutsfattande. Diskussionen kring revisorns oberoende i samband medtillhandahållandet av fristående rådgivning har debatterats flitigt. Vissa menar att denfristående rådgivningen medför positiva effekter på revisionen, medan andra anser att denborde förbjudas då den utgör ett hot mot revisorns oberoende och påverkar förtroendet förbranschen. Genom införandet av revisionspaketet står revisionsbranschen inför nyaregleringar av oberoendet och den fristående rådgivningen. Denna uppsats ämnar fördjupadiskussionen och undersöka varför det kan upplevas som ett problem när en revisionsbyrå, irollen som oberoende kontrollorgan, erbjuder både fristående rådgivning och revision.Frågeställningen besvaras med hjälp av relevanta teorier, modeller och intervjuer medrevisorer, intressenter samt normgivande organ. Den fristående rådgivningen kan medföra attrevisorn inte uppfattas som oberoende och kan utmana förtroendet hos allmänheten. Vidarekan det upplevas som ett problem när den fristående rådgivningen sker på revisionsklienter.Medias skildring av debatten, att det verkar föreligga ett förväntningsgap samt en bristandetransparens kan även det vara bidragande orsaker till problematiken. Revisionspaketet kankomma att öka transparensen, minska förväntningsgapet samt stärka förtroendet för branschenoch kan således komma att minska problematiken med att ett oberoende kontrollorganerbjuder både fristående rådgivning och revision. / Program: Civilekonomprogrammet