I ett försök att stärka revisionsbyråers oberoende och därmed revisionskvaliteten har Europeiska Unionen infört en ny reform. Reformen innebär bland annat krav på byrårotation. Syftet med denna uppsats är att undersöka relationen mellan revisionskvalitet och den tid som en revisionsbyrå har utfört revision på ett företag. Genom kvantitativ data från årsredovisningar i perioden år 2005-2014 undersöks 191 svenska börsnoterade företag. Företags redovisningskvalitet har analyserats genom en modifierad version av Jones-modellen där en låg grad av redovisningsmanipulation är ett mått på en högre redovisningskvalitet. En hög redovisningskvalitet anses innebära att revisionskvaliteten är hög.Då en revisionsbyrå har utfört revision under en kortare period finns det ett negativt samband med revisionskvalitet. Undersökningen visar även på att en längre uppdragslängd inte leder till en signifikant sämre revisionskvalitet. Studien visar följaktligen att byrårotation efter 10 år inte behöver ge en högre revisionskvalitet. En tänkbar policyimplikation är att en förlängning av denna 10-årsperiod ska tillåtas.

Vi undersöker om nordiska förvärvande företag mellan 2010 och 2019 resultatmanipulerar inför aktiefinansierade förvärv, i syfte att minska köpeskillingens värde. Korrelationen mellan förvärvarens aktiepris och köpeskillingen innebär att förvärvaren vid ett högre aktiepris behöver kompensera med färre antal av den egna aktien i utbyte mot budmottagarens. I studien används diskretionär periodisering som proxy för resultatmanipulering. Urvalet består av 54 aktiefinansierade observationer, vars diskretionära periodisering ställs mot en referensgrupp med 68 kontantfinansierade förvärv, utan ekonomiska incitament till resultatmanipulering. Resultatet indikerar att resultatmanipulering förekommer inför annonseringen av aktiefinansierade förvärv, men studien saknar signifikant resultat. I studiens regressionsanalys finner vi stöd för att förvärvets relativa storlek har ett positivt samband med resultatmanipulering, vilket överensstämmer med tidigare forskning.

Sammandrag Problematisering: Tillåter kvinnliga revisorer en lägre mängd av earnings management än sina manliga kollegor? En väldigt liten del av den befintliga kvantitativa forskningen inom earnings management har fokuserat på om det finns skillnader i hur kvinnliga respektive manliga revisorer väljer att begränsa earnings management i ett företag. Dessa undersökningar har gjorts i länder som enligt World Economic Forum (WEF, 2013) rankas bland de högsta i världen när det kom- mer till jämställdhet, och det finns därför en osäkerhet ifall deras empiriska resultat kan appliceras i andra länder. Å andra sidan finns det forskning som tyder på att sociala strukturer såsom jäm- ställdhet påverkar inte bara skillnaderna mellan kvinnor och män utan också synen på resultat manipulering. Forskning påvisar en stark korrelation mellan ett lands nationella kultur och före- komsten av earnings management. Det finns också studier som säger att personers karaktär på- verkas av skillnaderna mellan könen och att dessa är olika från land till land. Medan andra påstår att homogena miljön i revisionsföretag eliminerar skillnaderna mellan kvinnliga och manliga revi- sorer. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om kvinnliga revisorer bidrar till en mindre mängd av earnings management än sina manliga kollegor och om det finns en skillnad mellan länder med hög jämställdhetsnivå kontra låg jämställdhetsnivå. Metod: Studien tar med hjälp av tidigare teoretisk forskning fram tre frågeställningar som besva- ras med hjälp av en vidareutvecklad statistisk modell. Det material vi använts oss utav för vår undersökning har inhämtats från Thomson Reuters Datastream och från företagens senaste års- redovisning. Resultat: Vår studie påvisar att det skiljer sig mellan hur kvinnliga respektive manliga revisorer agerar vid förekomsten av earnings management. Vidare finner vi en viss indikation om att jäm- ställdhetsnivån i ett land påverkar mängden earnings management som förekommer hos företag med kvinnliga revisorer. Men det intressanta i vår forskning är att kvinnor tenderar att bidra till en högre mängd earnings management än sina manliga kollegor och när man blandar in variabeln hög jämställdhet minskar earnings management i jämförelse till företag i länder med låg jäm- ställdhet.

Ett nytt virus spreds under början på 2020 över hela världen och arbetsgivare uppmanades att införa distansarbete. Företag drabbades hårt av de olika restriktioner som infördes vilket bidrog till att folk stannade hemma. Olika statliga stöd till företag för att motverka omsättningstapp och dylikt infördes, men de flesta företag fick trots detta en ansträngd ekonomi. Tidigare studier visar att ekonomiskt ansträngda företag leder till resultatmanipulering vilket i sin tur leder till sämre revisionskvalitet. För revisorer påverkas arbetet med distansarbete och ändrade möjligheter för revisionsprocessen vilket i sin tur påverkar revisionskvaliteten. Det finns alltså olika anledningar bakom, men klart är att Covid-19 mest troligt kommer påverka revisionskvaliteten vilket i sin tur påverkar stora delar av samhället. Tidigare revisionsskandaler som till exempel Enron-skandalen har lärt oss att en hög revisionskvalitet är otroligt viktigt för hela samhället. Denna studie syftar, på grund av ovanstående, till att undersöka om Covid-19 pandemin haft någon påverkan på revisionskvaliteten hos svenska små- och medelstora företag. Syftet är även att undersöka om variablerna erfarenhet, Big 4, revisionsplikt, kön och företagsålder påverkar revisionskvaliteten. För att besvara studiens problemformuleringar har författarna utgått från en kvantitativ metod där sekundärdata över företags årsredovisningar från databasen Retriever Business studerats med hjälp av statistiska tester. Relevant information från årsredovisningarna har sedan sammanställts som deskriptiv statistik. För att mäta revisionskvaliteten användes en huvudhypotes och fem sidohypoteser som testades i olika regressionsanalyser. Resultatet visar att revisionskvaliteten påverkats negativt av Covid-19 pandemin. Resultatet visar även att revisionsplikt och företagsålder samt revisorns erfarenhet och kön påverkar revisionskvaliteten. Dessa samband innebär att mer erfarna revisorer håller högre revisionskvalitet än mindre erfarna revisorer och att revisorer som reviderar företag som enligt lag har revisionsplikt håller högre revisionskvalitet än revisorer som reviderar företag som enligt lag inte har revisionsplikt. Sambanden visar även att kvinnliga revisorer håller högre revisionskvalitet än manliga revisorer och att revisorer som reviderar äldre företag håller högre revisionskvalitet än revisorer som reviderar yngre företag. Studien visar även att det inte finns något samband mellan revisionskvalitet och byrån revisorn arbetar för. Studien fann inte att förhållandet i varken erfarenhet, Big 4, kön eller företagsålder påverkats av Covid-19 pandemin, men fann stöd för att förhållandet i revisionskvalitet mellan företag med revisionsplikt och utan revisionsplikt förändrats.

Denna studie undersöker hur resultatmanipulering förändras under ekonomiska kriser bland svenska bolag. De ekonomiska kriserna som studeras är covid-19 pandemin 2020 och finanskrisen 2008. Jämförelsen sker kvartalsvis i förhållande till året innan krisen för att tydligare fånga upp fluktuationer i de diskretionära periodiseringarna mellan åren. Syftet med att studera två olika kriser är för att jämföra liknelser och skillnader i resultaten och därmed identifiera om det finns trender i hur svenska bolag resultatmanipulerar under ekonomiska kriser. Urvalet består av de noterade bolagen på Nasdaq Stockholm för respektive period. Resultatmanipulering mäts genom att beräkna diskretionära periodiseringar med hjälp av den Modifierade-Jones modellen, vilken även kompletteras med prestationsmåttet räntabilitet på totalt kapital (ROA) enligt Kothari et al. (2005). Resultaten indikerar att resultatmanipulering minskar när den ekonomiska krisen inträffar.

Syfte: Ekonomiska kriser kan påverka ledningens incitament att manipulera finansiell redovisning. Eftersom varje kris är unik och den ekonomiska nedgången till följd av coronapandemin inträffade relativt nyligen, har forskningen om earnings management under denna kris ännu inte fullt utforskats. Tidigare forskning ger motstridiga resultat, och har brustit i att ta hänsyn till institutionella skillnader mellan länder. Den här studien ämnar att bidra med en specifik institutionell kontext. Syftet med studien är att undersöka hur tillämpningen av earnings management i svenska börsnoterade företag påverkades av coronapandemin.  Metod: Studien tillämpar en kvantitativ metod med deduktiv ansats och en positivistisk syn på kunskap för att undersöka earnings management. I studien tillämpas en etablerad metod, den modifierade Jones-modellen, för att mäta diskretionära periodiseringar. För att pröva hypoteser tillämpas t-test och regressionsanalyser. Finansiell data från börsnoterade företag mellan 2017 och 2021 hämtas från Refinitiv Eikon-databasen och analyseras i SPSS. Resultat och slutsats: Studien finner att coronapandemin inte hade någon signifikant påverkan på omfattningen av earnings management i svenska börsnoterade företag. Resultatmanipulering har dock tillämpats och studien finner att resultaten i svenska börsnoterade företag sänktes genom manipulation under pandemin. Resultaten tyder på att den ökade övervakning som förekommer under kriser inte påverkat företagsledningen till minskad resultatmanipulering utan har fortsatt manipulera resultatet för att erhålla fördelar, som statligt stöd och högre framtida avkastning. Examensarbetets bidrag: Studien är av akademisk nytta eftersom resultaten som erhållits skiljer sig från tidigare studier på området under coronapandemin, och indikerar att kontexten som studien genomförs i påverkar resultatet. Studien är även av praktiskt nytta för att ge företags intressenter en inblick i hur företag i den undersökta kontexten hanterar resultatmanipulation under kriser. Förslag till fortsatt forskning: Framtida forskning behövs för att undersöka om skillnaden i resultatmanipulation under coronapandemin i Europa kan förklaras av rättslig tradition. / Aim: Economic crises can influence management's incentives to manipulate financial reporting. Since each crisis is unique and the economic downturn resulting from the covid pandemic occurred relatively recently, research on earnings management during this crisis has not yet been fully explored. Previous research offers conflicting results and has failed to account for institutional differences between countries. This study aims to provide a specific institutional context. The purpose of the study is to investigate how the application of earnings management in Swedish publicly listed companies was affected by the covid pandemic. Method: The study employs a quantitative method with a deductive approach and a positivist view of knowledge to examine earnings management. An established method, the modified Jones model, is applied in the study to measure discretionary accruals. To test hypotheses, t-tests and regression analyses are conducted. Financial data from publicly listed companies between 2017 and 2021 is obtained from the Refinitiv Eikon database and analyzed using SPSS. Results and conclusions: The study finds that the covid pandemic did not have a significant impact on the extent of earnings management in Swedish publicly listed companies. However, income manipulation has been applied, and the study finds that the results in Swedish publicly listed companies were lowered through manipulation during the pandemic. The results suggest that the increased oversight that occurs during crises has not affected corporate management to reduce income manipulation but has continued to manipulate results to obtain benefits, such as government support and higher future returns. Contribution of the thesis: The study is of academic value because the results obtained differ from previous studies in the field during the covid pandemic, indicating that the context in which the study is conducted affects the outcome. Additionally, the study is of practical utility to provide stakeholders with insights into how companies in the examined context manage income manipulation during crises. Suggestions for future research: Future research is needed to examine whether the difference in income manipulation during the covid pandemic in Europe can be explained by legal tradition.

The thesis processes the auditor’s role and whether it can constrain possible earnings management in smaller Swedish private corporates. The removed auditing obligation that was abolished in Sweden 2010 with the reason to reduce the administrative burden faced by smaller corporates, contributed to an important discussion regarding the auditor’s actual importance. In addition, the corporate tax in Sweden was significantly reduced from 26.3 percent to 22 percent, which gave Swedish corporates incentives to reduce their earnings before the tax reduction, and therefore pay less taxes. This phenomenon is used in the thesis as an excellent opportunity to measure earnings management since there were significantly strong incentives for corporates to manipulate their earnings at that time. The thesis aims to increase understanding among these corporates accounting, and whether the auditor can strengthen the accounting- and audit quality, and therefore constrain earnings management. Through the use of a quantitative method where statistical tests have been performed on underlying data gathered from the corporates annual reports, the thesis research question has been answered. The formulation of the research questions is “Does the degree of earnings management differ between audited and unaudited corporates?”, which has been investigated by measuring the degree of earnings management through unexpected accruals, but also through SG&A cost stickiness. Furthermore, the thesis aims to provide the research area with arguments regarding the appropriateness of the audit exemption. The result obtained in the thesis indicates that audited corporates have less negative unexpected accruals, and hence a minor degree of earnings management in comparison with unaudited corporates. However, no significance is shown in the result, at a five percent significance level, which means that it’s not possible to say with certainty that there’s a difference between these two groups in terms of negative unexpected accruals. Instead, there is evidence that there’s a significant difference between audited and unaudited corporates in terms of cost stickiness, where unaudited corporates showed more cost stickiness and thus also a higher degree of earnings management. With an additional test the thesis also demonstrates that there are corporates that don’t follow the Swedish laws regarding audit exemption. This is when it’s discovered that there are corporates that aren’t covered by the audit exemption, and thus don’t meet the required limits, but still don’t provide an auditor. These corporates also prove to have a higher degree of earnings management since the thesis received a significant result in terms of negative unexpected accruals. To sum up, the thesis highlights that the auditor’s role is of great importance in several aspects, and for this reason there are motives for legislators to review the audit exemption in Sweden.