Sedan år 2005 är det obligatoriskt för publika aktiebolag i Europa att följa IFRS (International Financial Reporting Standards). Inom detta regelverk ingår redovisningen av garantireserver. Redovisning av garantier grundas till stor del på företagets egna uppskattningar och skapar därför en möjlighet till manipulation. Syftet med denna undersökning är att studera publika, svenska aktiebolags hantering av garantireserver och huruvida de nyttjas till manipulation genom att jämna ut resultat alternativt sända information till marknaden. Undersökningens resultat visar att flertalet företag inte följer de krav på hur redovisning av garantireserver ska ske enligt IFRS. Bland de företag som redovisar sina garantireserver enligt rådande standard ges indikationer på att reserverna ur ett längre perspektiv används till resultatmanipulation i form av resultatutjämning.

Årets resultat är en av de viktigaste posterna som ett företag förmedlar i sin finansiella rapportering och tidigare internationella studier har funnit tecken på manipulation av resultaten för att precis slå olika resultatmål, så kallad target beating. Syftet med denna studie är att undersöka om ett liknande beteende finns på den svenska marknaden samt om något samband mellan signaler om target beating och aktieavkastning föreligger. Finansiella kvartalsdata från företag noterade på Nasdaq Stockholm från perioden 2011 till 2019 har undersökts och resultatet visar på att ett target beating-beteende för att göra positivt resultat förekommer på den svenska marknaden, medan studiens statistiska test inte kan utföras för tidigare års resultat och analytikers resultatprognoser. Marknadsreaktionen på target beating har undersökts i en eventstudie genom att ställa rapporterat årsresultat i relation till Jacob och Jorgensens (2007) proxy för icke-manipulerat resultat. En signifikant positiv avvikelseavkastning hittas hos företag som precis slagit sitt mål efter att ha manipulerat upp resultatet.

Antalet börsnoteringar har ökat explosionsartat på den svenska aktiemarknaden desenaste åren. Mot denna bakgrund är syftet med denna studie att undersöka dels dessabörsnoteringars långsiktiga aktieprestation, dels sambandet mellan denna långsiktigaaktieprestation och resultatmanipulation.Vår första hypotes är, i linje med stora delar av den tidigare forskningen, attbörsnoteringar på den svenska aktiemarknaden underpresterar på lång sikt. För attundersöka denna hypotes har vi beräknat olika mått på abnormal avkastning (“abnormalreturn”) och kumulativ abnormal avkastning (“cumulative abnormal return”). Medutgångspunkt i dessa mått, framtagna för 338 aktier och tidsperioder om upp till tre årefter börsnotering, visar vi att aktierna i fråga - i kontrast med mycket av den tidigareforskningen och vår hypotes - inte underpresterar vare sig marknadsportföljen ellersmåbolagsportföljen; aktierna överpresterar till och med marknadsportföljen. Såledesuppvisar den svenska aktiemarknaden ingen systematisk underprestation bland nyligenbörsnoterade företag.Vår andra hypotes är, mot bakgrund av den tidigare forskningen, att det finns ettnegativt samband mellan börsnoteringars långsiktiga aktieprestation ochresultatmanipulation. För att undersöka denna hypotes har vi tillämpat den modifieradeJones-modellen för att beräkna diskretionära periodiseringar (“discretionary accruals”),vår proxy för resultatmanipulation, under året före börsnotering. Via enregressionsanalys av kumulativ abnormal avkastning på diskretionära periodiseringar,och som omfattar 114 observationer med kontrollvariabler, visar vi att det finns ettnegativt och statistiskt signifikant samband mellan långsiktig aktieprestation ochresultatmanipulation. Regressionerna indikerar att en enhet lägre diskretionäraperiodiseringar, allt annat lika, innebär en minskning av kumulativ abnormal avkastningom 35-38 %, resultat som är signifikanta på nivåer om 5-10 %. En högre nivå avresultatmanipulation är alltså förknippad med en sämre aktieprestation i upp till tre årefter börsnoteringen.Sammantaget visar våra resultat att det inte förekommer någon systematiskunderprestation bland nyligen börsnoterade företag på den svenska aktiemarknaden.Detta resultat döljer emellertid en omfattande variation i prestation för enskilda aktier,vilken i inte obetydlig utsträckning kan förklaras av variation i graden avresultatmanipulation.Genom dessa resultat bidrar vi teoretiskt till att klargöra i synnerhet (det negativa)sambandet mellan resultatmanipulation och långsiktig aktieprestation och praktiskt tillatt uppmärksamma investerare på den risk för långsiktig underprestation som ärförknippad med omfattande resultatmanipulation. Därigenom öppnar våra resultat ocksåför fortsatt forskning på sambandet mellan aktieprestation och resultatmanipulation ochmöjligheten att utforma en investeringsstrategi baserat på förekomsten avresultatmanipulation i olika företag.

Syfte: Syftet med studien är att öka förståelsen för revisorns arbete med att upptäcka och stävjaeventuell resultatmanipulation. Metod: Vår studie antar en hermeneutisk forskningstradition som är ett tolkande perspektiv.Eftersom studien söker öka förståelsen för ett fenomen har vi använt oss av en kvalitativforskningsansats. Det empiriska materialet har samlats in genom tio semistrukturerade intervjuersom utförts på verksamma revisorer. Dessa intervjuer har sedan tematiskt analyserats ochpresenteras under kapitlet resultat och analys. Resultat & slutsats: Studien identifierar att revisorerna generellt anser att resultatmanipulationupptäcks och stävjas genom en väl utförd revision. För att skapa goda förutsättningar att finnaresultatmanipulation anser revisorerna att en genomtänkt planeringsfas är viktig, i vilken eventuellaincitament och rutiner utvärderas. Trots att revisorerna bedömer att deras revisionsprocess ärtillräcklig för att upptäcka resultatmanipulation är det väldigt ovanligt att det upptäcks. Branschenär dock under ständig effektivisering och digitala verktyg har kommit att spela en betydande roll irevisorernas granskning. Examensarbetets bidrag: Revisorerna anser att deras revisionsprocess omfattar kontroll aveventuell resultatmanipulation, men att det inte är deras huvudsakliga uppgift. Vår uppfattning är attdet finns en risk att revisorerna inte har ett tillräckligt stort intresse av att stävjaresultatmanipulation, alternativt att de inte besitter tillräckligt stor förståelse för vad som ingår ibegreppet. Detta skulle kunna bero på att revisorerna har en arbetsgång som baseras på väsentlighet,snarare än detaljgranskning. Förslag till fortsatt forskning: Vår studie har grundat sig på revisorers kunskaper och för att ökaförståelsen om resultatmanipulation anser vi att det skulle vara av intresse att intervjuaredovisningskonsulter samt företagare som ansvarar för redovisningsval.

Redovisning har till syfte att ge en verklig bild över företagets finansiella situation och fungera som ett beslutsunderlag för intressenter, detta är dock inte alltid fallet. Denna uppsats har till syfte att undersöka om aktiebolag, noterade på svenska börser, med avsättningar för garantiåtaganden använder sig av dessa avsättningar som ett verktyg för resultatmanipulering. Uppsatsen har undersökt hur företag inom tillverkningsbranschen sätter av för framtida garantiåtaganden samt om det finns någon synbar systematik i dessa avsättningar. För att undersöka om så var fallet, beräknades korrelationen mellan olika variabler från företagens årsredovisningar. Beräkningarna kom att göras i två grupper utifrån hur företag i uppsatsens urval redovisat sina garantiåtaganden i årsrapporten. Studien kom fram till att det starkaste sambandet för svenska aktiebolag i tillverkningsbranschen förekommer mellan garantiavsättning och nettoomsättning eller mellan årets garantiavsättning och föregående års garantiavsättning. Att en stor andel av företagen sätter av i enlighet med årets försäljning är något som ligger i linje med vad flertalet av företagen själva anger i årsredovisningen. För att undersöka om företagen använts sig av garantiåtaganden som ett verktyg för resultatmanipulering undersöktes om företagen satt av onormalt stora eller små garantiavsättningar. I denna studie bedömdes 42 av 104 garantiavsättningar som onormala. Det var dock inget av de undersökta företagen som under något utav åren gick från ett negativt till ett positivt resultat efter att den onormala garantiavsättningen korrigerats till en mer normal garantiavsättning. Denna studie gav således inget direkt resultat om huruvida svenska börsnoterade företag inom tillverkningsindustrin använder sig av garantireserver som ett verktyg för resultatmanipulering, däremot kan det spekuleras kring varför vissa företag har så stora skillnader i sina avsättningar under åren.

Finanskrisen som utlöstes hösten 2008 av en alltför generös utlåningspolitik av banker och finansiella institut ledde till att deras verksamheter blev ifrågasatta. Kritik riktades bland annat gentemot IFRS regelverk och då framförallt värdering till verkligt värde som enligt vissa hade bidragit till krisens omfattning. Kritiken bestod främst i att redovisningsmetoden till stor del bygger på subjektiva bedömningar av tillgångar som är svåra att verifiera för utomstående intressenter. Två poster i företags finansiella årsredovisningar som bygger på värdering till verkligt värde är goodwill och finansiella instrument. Med anledning av detta undersökte vi hur banker i Europa använder sig av dessa verktyg för att eventuellt manipulera resultatet. Ett antal hypoteser baserade på tidigare studier testades med hjälp av kvantitativa metoder. Vårt resultat påvisar inte att bankerna aktivt manipulerar sina resultat till skillnad mot vad många tidigare studier menar. Det vill säga att företag som använder sig av värdering till verkligt värde utnyttjar möjligheten till att resultatmanipulera.

Denna studie har empiriskt undersökt ägarstrukturens påverkan på resultatmanipulation inom den europeiska toppfotbollen. Studiens urval gjordes på 20 av de största fotbollsklubbarna i Europa med avseende på omsättning för perioden 2013-2019. En regressionsmodell upprättades för att studera hur ägarstrukturer påverkar resultatmanipulation. Till regressionsmodellen adderades tre stycken kontrollvariabler. Vid test av regressionsmodellen visades inget signifikant samband mellan storleken på ägarandel hos de tre största ägarnas gemensamma ägarandel. Modellen visade inte heller att fotbollsklubbarnas lönsamhet skulle påverka deras nivåer av resultatmanipulation. Regressionsmodellen kontrollerade även för antal styrelsemedlemmar, vilket visade sig ha en starkt signifikant positiv påverkan på resultatmanipulation. För fotbollsklubbarnas storlek, med avseende på totala tillgångar, visade de sig ha en starkt signifikant negativ påverkan på resultatmanipulation.

Titel: Resultatmanipulation och dess påverkan på utdelningsnivå av svenska onoterade aktiebolag.    Nivå: Examensarbete på kandidatnivå i Företagsekonomi C.   Handledare: Fredrik Hartwig.   Författare: Kim Andersson och Agnes Törnlund Nyberg.   Datum: 2021-augusti.    Syfte: Resultatmanipulation innebär att ledningen förvränger redovisade rapporter med avsikt att vilseleda intressenter företagets underliggande resultat eller för att påverka skuldavtal som berör rapporterade resultat. Huruvida företag är belägna att resultatmanipulera med hjälp av diskretionära periodiseringar eller inte diskuteras under studiens process, då studien genomförs med avsikt att bekräfta eller förkasta ett samband mellan resultatmanipulation och utdelningsnivå. Syftet med denna studie är att undersöka hur och om resultatmanipulation påverkar större, onoterade aktiebolags utdelningsnivå.    Metod: Studien genomförs med en kvantitativ forskningsmetod med deduktiv ansats. Data inhämtas från databasen Retriever Business. Vidare tillämpas Jones-modell för att avgöra om det existerar ett kausalt samband mellan resultatmanipulation och utdelningsnivå.    Resultat och slutsats: Resultaten av studien visar på ett svagt samband mellan den beroende variabeln utdelningsnivå och den oberoende variabeln resultatmanipulation. Av resultaten kan även utläsas att företag som utövar resultatmanipulation är mer benägna att göra utdelningar. Detta innebär att ju högre diskretionära periodiseringar ett företag har, desto mer benägna är de att betala ut större utdelningar. Studiens slutsats indikerar på att forskningshypotesen inte förkastas.    Examensarbetets bidrag: Denna studie bidrar till befintlig teori inom ämnet resultatmanipulation då resultaten påvisar ett samband mellan resultatmanipulation och utdelningsnivå. Ytterligare ett bidrag studien medför är det positiva sambandet kan påvisas inom större, svenska onoterade bolag.    Förslag till fortsatt forskning: Med anledning av låga förklaringsgrader vid studiens regressionsanalys föreslås att framtida forskning behandlar huruvida det finns andra faktorer som har en betydande inverkan på företagens utdelningsnivå.

Företagsledningar har incitament att manipulera resultat för att belönas internt eller av marknaden. Då resultatmanipulation utförs för att nå specifika mål kallas detta target beating. Resultatmanipulation, eller target beating, kan utföras genom diskretionära periodiseringar där avsättningar ligger inom ramen för att kunna påverka resultatet. Denna studie utreder dels om indikationer på target beating förekommer bland svenska börsnoterade företag, dels om ett samband finns mellan företagen med indikationer och årliga förändringar i avsättningsposter. Vi finner indikationer på att target beating förekommer bland svenska börsnoterade företag, och bland de företag där sannolikheten är störst att target beating används, finns även indikationer på att avsättningar används som medel för att nå målet. Storleken på avsättningsförändringarna i sig påvisar dock inget samband med target beating, men vi upptäcker däremot potential för två andra oväntade samband.

Inom uppsatsen undersöks det hur ägarkoncentrationen inom svenska företag påverkar tillämpningen av abnormala periodiseringar innan utfärdande av obligationer. Resultaten visar signifikanta skillnader mellan företag med hög respektive låg koncentration, vilket bekräftar en negativ korrelation mellan ägarkoncentration och abnormala periodiseringar. För hela urvalet föreligger det signifikant högre nivåer av abnormala periodiseringar i kvartalet innan utfärdandet och i kvartalet utfärdandet sker jämfört med efterföljande kvartal. Studien bidrar till befintlig forskning genom att dels kombinera forskningsområdena resultatmanipulation och ägarkoncentration, dels genom inkluderandet av signalteorin som en förklaring till att ledningsstyrda företag utnyttjar periodiseringar för att signalera ekonomiskt välstånd i högre grad än ägarstyrda företag. Då tidigare litteratur kring ägarstrukturens effekt är delad kan studien öka förståelsen på området och bidra med nya insikter om hur Sveriges unika ägarsituation kan leda till minskad resultatmanipulation.