The purpose of the research is developing an understanding of the effect that International Financial Reporting Standards (IFRS) had, if any, on Canadian Publicly Accountable Enterprises (PAEs), specifically their external financial reporting compared to Canadian Generally Accepted Accounting Principles (Canadian GAAP). The focus of this research is the analysis of reported financial ratios of Canadian Banking companies for the year ended December 31, 2010, which will be tested for the statistically-significant differences between Canadian GAAP and IFRS. The research is designed to examine what impact on liquidity, leverage, profitability, and cash flows the change from Canadian GAAP to IFRS has, if any. Overall, the results indicated that there are no statistically significant differences between IFRS and CGAAP means and medians of financial ratios. However, the IFRS conversion did cause significant differences of the leverage ratios under IFRS and CGAAP. The statistical differences were found between medians of IFRS and CGAAP of equity ratios and means of equity’s and debt ratios. The outcomes of the investigation will be useful for Canadian public companies (specifically in the banking industry), investors, stockholders, and other lenders, all of whom rely on financial ratios for various purposes such as credit decisions and debt monitoring. In addition, the United States Government and enterprises in the United States will be able to learn from Canadian experience and make informed decisions about any future changes to accounting standards.

<p>Sedan 2005 måste alla börsnoterade företag samt de företag som upprättar en koncernredovisning tillämpa IFRS regelverk. Bakgrunden tar upp revisorers åsikter kring införandet av IFRS samt varför man valde att införa IFRS regelsystem. Bakgrunden har därför naturligt lett oss in på uppsatsens problemformulering ”Hur ser svenska respektive danska revisorer på problematiken kring de internationella redovisningsstandarderna, IFRS, angående immateriella tillgångar?” Syftet med uppsatsen är att ta reda på ifall IFRS har medfört en harmonisering mellan länders olika redovisningar. Vi har valt att titta på standarderna IAS 36, IAS 38 samt IFRS 3 som reglerar immateriella tillgångar. Under uppsatsens gång har två revisorer intervjuats som berättar med egna ord vad transformeringen har inneburit samt vilka konsekvenser IFRS har medfört. Införandet har varit delvis negativt för de mindre företagen då de oftast inte har den kompetens som IFRS kräver. Det har även blivit dyrare för revisionsbyråerna sedan implementeringen. Den svenska revisorn anser att det är svårt att uppnå en harmonisering då IFRS kräver mycket egna tolkningar och antaganden. Den danska revisorn menar på att redovisningarna har blivit mer likartade sedan införandet av IFRS men att de fortfarande är en aning nationellt präglade. Intervjuerna och den teori vi har använt ledde fram till slutsatsen att full harmonisering inte har uppkommit ännu och att IFRS redovisningsstandarder angående immateriella tillgångar är svårtolkade. De revisorer vi intervjuat poängterar att man måste vara väl insatt i IFRS för att kunna göra dessa antaganden och tolkningar på ett korrekt vis.</p>

Sedan 2005 måste alla börsnoterade företag samt de företag som upprättar en koncernredovisning tillämpa IFRS regelverk. Bakgrunden tar upp revisorers åsikter kring införandet av IFRS samt varför man valde att införa IFRS regelsystem. Bakgrunden har därför naturligt lett oss in på uppsatsens problemformulering ”Hur ser svenska respektive danska revisorer på problematiken kring de internationella redovisningsstandarderna, IFRS, angående immateriella tillgångar?” Syftet med uppsatsen är att ta reda på ifall IFRS har medfört en harmonisering mellan länders olika redovisningar. Vi har valt att titta på standarderna IAS 36, IAS 38 samt IFRS 3 som reglerar immateriella tillgångar. Under uppsatsens gång har två revisorer intervjuats som berättar med egna ord vad transformeringen har inneburit samt vilka konsekvenser IFRS har medfört. Införandet har varit delvis negativt för de mindre företagen då de oftast inte har den kompetens som IFRS kräver. Det har även blivit dyrare för revisionsbyråerna sedan implementeringen. Den svenska revisorn anser att det är svårt att uppnå en harmonisering då IFRS kräver mycket egna tolkningar och antaganden. Den danska revisorn menar på att redovisningarna har blivit mer likartade sedan införandet av IFRS men att de fortfarande är en aning nationellt präglade. Intervjuerna och den teori vi har använt ledde fram till slutsatsen att full harmonisering inte har uppkommit ännu och att IFRS redovisningsstandarder angående immateriella tillgångar är svårtolkade. De revisorer vi intervjuat poängterar att man måste vara väl insatt i IFRS för att kunna göra dessa antaganden och tolkningar på ett korrekt vis.

The diploma thesis deal with the application of the new standard IFRS 15 and ref-ert to changes in revenue recognition and financial reporting process with re-place current standards IAS 11 Construction contracts and IAS 18 Revenue. In theoretic part, there is described reason for implementation of new standard with detailed requirements. The practical part identifies the impact which is affecting timing of revenue recognition in different sectors on financial reporting.

Bakgrund och problem: Goodwill är en immateriell tillgång som uppkommer bland annat vid förvärv av ett annat företag. Tillgången har varit och är än idag omdebatterad i omvärlden på grund av värderingssvårigheter. Standarden ändrades från årliga avskrivningar till en årlig nedskrivningsprövning eftersom goodwill i dagens ekonomi inte kan tillräknas en bestämd nyttjandeperiod. Svårigheter och komplikationer återfinns i de årliga nedskrivningsprövningarna på grund av det utrymme som ges för subjektiva bedömningar från företagen sida. Tidigare studier bekräftar att företag har haft svårigheter vad gäller implementeringen av nedskrivningsprövningar i redovisningen. Det är därmed intressant att ge en mer aktuell bild av hur redovisningen ser ut för de olika företag som innehar tillgången goodwill i sin balansräkning. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida börsnoterade företag listade på den nordiska Large Cap-listan följer de gällande rekommendationerna vid redovisningen av nedskrivningsprövningar på goodwill. Vidare utforskas skiljaktigheterna mellan de listade nordiska länderna i denna aspekt. Metod: Företagen som omfattas av undersökning är listade på den nordiska Large Cap-listan för året 2011. Efter tillämpningen av en urvalsprocess återstod 80 företag som insamlingen av data kommer att baseras på. Metoden är av kvantitativ karaktär, vilket innebär att data samlas in utifrån indikatorer med sitt ursprung i teorin för att sedan kvantifieras. Därmed uppnås en jämförelse mellan empiri och teori genom analysen och slutsatserna. Slutsatser: Generellt kan det sägas att företagen på nordiska Large Cap-listan inte fullt ut följer rekommendationerna som utfästes av IFRS. Redovisningen är fortfarande bristfällig och även om det finns tecken på förbättring vid en jämförelse med tidigare studier har företagen mycket att lära samt ändra på. En aspekt som lyfts upp är att dessa bristfälligheter kan bero på att rekommendationen inte är av tvingande karaktär för bolagen. Jämförelsen mellan de nordiska länderna som undersöktes visar att Finland är relativt bättre vad gäller enigheten gentemot rekommendationen.

Desde 2010, os bancos brasileiros são obrigados a publicar suas demonstrações financeiras anuais consolidadas em dois padrões contábeis diferentes, COSIF e IFRS. Este estudo buscou conhecer e apontar impactos do peculiar processo de adoção dos bancos brasileiros ao IFRS, tanto sob o ponto de vista de quem fornece as informações, quanto dos investidores. Para tanto, buscou-se inicialmente conhecer a população brasileira de bancos e quais as mudanças divulgadas em suas demonstrações financeiras. Por meio de uma análise comparativa das demonstrações financeiras, foram encontradas diferenças entre os valores publicados em praticamente todas as contas das DREs das instituições e com uma aparente independência entre as decisões de reclassificação uma vez que ocorreram em amplitudes e sentidos diferentes. Por meio de uma amostra de 16 bancos, observou-se que o Lucro Líquido apresentado em IFRS foi menor em nove e o Patrimônio Líquido aumentou em 14 bancos. Pela ótica dosinvestidores (usuários externos da informação) o impacto foi mensurado por meio de variações de valor de mercado e de um estudo de evento. Os resultados do estudo de evento evidenciaram a existência de retornos anormais acumulados (CAR) entre -16,9% e +12,5%, sugerindo que a adoção de IFRS foi Value Relevant. O relacionamento entre as variáveis foi obtido por meio de uma matriz de correlações de Spearman e indica que o mercado reagiu em sentido inverso ao risco, com correlação de -0,89. A reação do mercado foi mensurada pelo CAR e o risco pelos betas. Esta correlação fornece indícios de que o mercado reagiu mais negativamente a instituições de maior risco. Logo, pode-se supor que o novo padrão contábil apresentou informações que podem ter aumentado a percepção dos investidores ao risco. / Since 2010, Brazilian banks are required to publish their consolidated financial statements in accounting standards: IFRS and COSIF. This study aims to know and point impacts of particular adoption process of Brazilian banks to IFRS, both from the point of view of who provides the information and investors. It sought to know the population of Brazilian banks and the changes disclosed in its financial statements. The results showed differences between the values published in all accounts of Income Statement, in all institutions, with rare exceptions, and an apparent independence of the reclassification decisions as they occurred in different directions and amplitudes. Given a sample of 16 banks, net income presented in accordance with IFRS was lower in nine and equity increased by 14. From the standpoint of investors (external users of information) impact was measured through changes in market value and an event study. The results of the event study indicated the existence of cumulative abnormal returns between -16.9% and +12.5%, suggesting evidence that the adoption of IFRS was Value Relevant. The relationship between variables was obtained from a matrix of Spearman and showed evidence that the market reacted to the risk in reverse, with a correlation of -0.89. Market reaction was measured by the CAR and risk betas. This correlation points to evidence that the market reacted more negatively the greater the risk, where one can assume that the new accounting standard may have increased investors\' perception of risk.

<p>Från och med 1 januari 2005 skall alla noterade företag på Stockholmsbörsen upprätta sin årsredovisning enligt IFRS/IAS, till skillnad från det tidigare tillämpade svenska regelverket RR. En skillnad mot det tidigare svenska regelverket är att IFRS/IAS tillåter i vissa fall och kräver i andra fall värdering till verkligt värde, vilket innebär att tillgången värderas till balansdagens marknadsvärde.</p><p>I denna studie är syftet att ge en redogörelse om vad konverteringen från RR till IFRS/IAS har inneburit för de noterade företagen samt vad denna har betytt avseende värdering till verkligt värde och hur företagen har redovisat denna omställning i sina noter.</p><p>För att besvara studiens ändamål genomfördes ett stratifierat urval från samtliga företag noterade vid Stockholmsbörsen. Årsredovisningar från företagen undersöktes för att se i vilken omfattning värdering till verkligt värde har använts samt hur konverteringen till IFRS/IAS har påverkat företagens finansiella rapportering. En auktoriserad revisor intervjuades för att säkerställa slutsatserna av studien samt förklara identifierade problem som uppkommit under studiens gång.</p><p>I studien framkom det att jämförbarheten i de finansiella rapporterna, mellan företag, internationellt sätt har ökat. I de fallen där värdering till verkligt värde används innebär det att företagets resultat och balansräkning kommer att i en högre grad följa marknadens fluktuationer. Det har även framkommit att där företag fritt kan välja värdering till verkligt värde har de ibland valt olika värdering. Företag med innehav av förvaltningsfastigheter har valt värdering till verkligt värde. Medan de flesta företagen fortfarande har valt att värdera materiella anläggningstillgångar och immateriella tillgångar till anskaffningsvärde. Där värdering till verkligt värde är tvingande har företagen valt att följa IFRS/IAS rekommendationer.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att identifiera räntans roll i redovisningen samt undersöka om och i vilken grad företagen efterföljer dem rekommendationer som ges i standarderna. För att uppnå detta har vi undersökt hur åtta företag har värderat olika tillgångar. På grund av omfattningen har en begränsning gjorts och därmed enbart koncentrerats på följande tre tillgångslag; förvalt-ningsfastigheter, skogs- och jordbruksprodukter och goodwill. De undersökta företagen är företag som förvaltar fastigheter, innehar skogsmarker och har goodwill poster.</p><p>Med hjälp av referensram och teori samt empirikapitel har vi försökt att lyfta fram tyngden på räntans roll vid värdering av dessa tillgångar, för att påvisa rän-tans roll i redovisningen. I analyskapitlet har jämförelse gjorts mellan teori- och empirikapitlet för att få en bild av till vilken grad de undersökta företagen efter-följer de rekommendationerna som anges i IFRS/IAS- standarderna.</p><p>I slutsatskapitlet har vi konstaterat att de undersökta företagen använder sig av de metoder och modeller som standarderna anger. Modellerna som används i olika värderingar baseras på nuvärdesberäkning av de framtida kassaflödena som de olika tillgångar vi har avgränsat oss till genererar. Diskonteringsräntan har stor betydelse för värderingen av de olika tillgångarna.</p>

Syftet med denna uppsats är att identifiera räntans roll i redovisningen samt undersöka om och i vilken grad företagen efterföljer dem rekommendationer som ges i standarderna. För att uppnå detta har vi undersökt hur åtta företag har värderat olika tillgångar. På grund av omfattningen har en begränsning gjorts och därmed enbart koncentrerats på följande tre tillgångslag; förvalt-ningsfastigheter, skogs- och jordbruksprodukter och goodwill. De undersökta företagen är företag som förvaltar fastigheter, innehar skogsmarker och har goodwill poster. Med hjälp av referensram och teori samt empirikapitel har vi försökt att lyfta fram tyngden på räntans roll vid värdering av dessa tillgångar, för att påvisa rän-tans roll i redovisningen. I analyskapitlet har jämförelse gjorts mellan teori- och empirikapitlet för att få en bild av till vilken grad de undersökta företagen efter-följer de rekommendationerna som anges i IFRS/IAS- standarderna. I slutsatskapitlet har vi konstaterat att de undersökta företagen använder sig av de metoder och modeller som standarderna anger. Modellerna som används i olika värderingar baseras på nuvärdesberäkning av de framtida kassaflödena som de olika tillgångar vi har avgränsat oss till genererar. Diskonteringsräntan har stor betydelse för värderingen av de olika tillgångarna.

Från och med 1 januari 2005 skall alla noterade företag på Stockholmsbörsen upprätta sin årsredovisning enligt IFRS/IAS, till skillnad från det tidigare tillämpade svenska regelverket RR. En skillnad mot det tidigare svenska regelverket är att IFRS/IAS tillåter i vissa fall och kräver i andra fall värdering till verkligt värde, vilket innebär att tillgången värderas till balansdagens marknadsvärde. I denna studie är syftet att ge en redogörelse om vad konverteringen från RR till IFRS/IAS har inneburit för de noterade företagen samt vad denna har betytt avseende värdering till verkligt värde och hur företagen har redovisat denna omställning i sina noter. För att besvara studiens ändamål genomfördes ett stratifierat urval från samtliga företag noterade vid Stockholmsbörsen. Årsredovisningar från företagen undersöktes för att se i vilken omfattning värdering till verkligt värde har använts samt hur konverteringen till IFRS/IAS har påverkat företagens finansiella rapportering. En auktoriserad revisor intervjuades för att säkerställa slutsatserna av studien samt förklara identifierade problem som uppkommit under studiens gång. I studien framkom det att jämförbarheten i de finansiella rapporterna, mellan företag, internationellt sätt har ökat. I de fallen där värdering till verkligt värde används innebär det att företagets resultat och balansräkning kommer att i en högre grad följa marknadens fluktuationer. Det har även framkommit att där företag fritt kan välja värdering till verkligt värde har de ibland valt olika värdering. Företag med innehav av förvaltningsfastigheter har valt värdering till verkligt värde. Medan de flesta företagen fortfarande har valt att värdera materiella anläggningstillgångar och immateriella tillgångar till anskaffningsvärde. Där värdering till verkligt värde är tvingande har företagen valt att följa IFRS/IAS rekommendationer.